< Sams-Zgame 147 >

1 Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune. Anumzantimofoma zagamema huta agi'ama ahentesga hanuna zamo'a knare hu'ne. E'ina hu'neankino agri agima ahentesga hu avu'ava zamo'a so'e huno knare zantfa hu'ne.
Louez Jah! car c’est une chose bonne. Chantez les louanges de notre Dieu! car c’est une chose agréable. La louange est bienséante.
2 Ra Anumzamo'a Jerusalemi kumara ete eri so'e huno ki'ne. Ana nehuno Israeli vahe'ma zamavare'za ru moparegama ome kinama huzmante'naza vahera ete ome zamavareno eme eritru nehie.
L’Éternel bâtit Jérusalem; il rassemble les exilés d’Israël.
3 Knazamo'ma higeno zamagu'amo'ma havizama hu'nea vahera ete zamazeri so'e nehie. Ana nehuno namuma zamare'nea zana anaki nezamante.
C’est lui qui guérit ceux qui ont le cœur brisé, et qui bande leurs plaies;
4 Anami monafima hanafi tamima me'neana agra ko keno antahino nehuno, mago mago hanafi'mofona agi'a amitere hu'ne.
Qui compte le nombre des étoiles: à elles toutes il donne des noms.
5 Tagri Ra Anumzamo'a ra huno hankavenentake Anumza mani'ne. Ana hu'neankino Agri antahi'zamo'a mareri agatereneankita, mago'zantera erinteta, e'ina hune huta kegara osu'none.
Notre Seigneur est grand et d’une grande puissance; son intelligence est sans bornes.
6 Zamavufgama anterami'za nemaniza vahera Ra Anumzamo'a zamazerisga nehie. Hianagi havi avu'ava zama nehaza vahera kugusopafi zamazeri netre.
L’Éternel affermit les débonnaires; il renverse les méchants jusqu’en terre.
7 Zgame huta Ra Anumzamofona susu henenteta humuse hunteho. Hapu zavena neheta zagamera huta, Ra Anumzana tagri Anumzamofona agi'a ahentesga hiho.
Chantez à l’Éternel avec actions de grâces, psalmodiez sur la harpe à notre Dieu,
8 Anami monafina higeno hampomo'a rufiteno enevigeno, kora huntegeno ama mopafina kora runentegeno, agonaramimpina trazamo'a hageno marenerie.
Qui couvre de nuages les cieux, qui prépare la pluie pour la terre, qui fait germer l’herbe sur les montagnes;
9 Agra afi zagagafa ne'zana nezamino, kotkoti namamofo anentamo'zama ne'zanku'ma krafama nehazageno'a ne'zana nezamie.
Qui donne la nourriture au bétail, [et] aux petits du corbeau qui crient.
10 Ra Anumzamo'a hosi afu'mofo hankavegu'ene, mago vahe'mofo hanavegura antahinomie.
Il ne trouve pas son plaisir en la force du cheval, il ne se complaît pas aux jambes de l’homme.
11 Hianagi Agriku'ma koro nehu'za, vagaore mevava avesi zanku'ma amuha'ma nehaza vaheku, Ra Anumzamo'a musena nehie.
Le plaisir de l’Éternel est en ceux qui le craignent, en ceux qui s’attendent à sa bonté.
12 Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'mota Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hiho. Saioni agonafima nemaniza vahe'mota, tamagri Anumzamofona agi'a ahentesga hiho.
Jérusalem, célèbre l’Éternel! Sion, loue ton Dieu!
13 Na'ankure rankumatamimofo kafante'ma eri rusima nehaza ainia agrake'za eri hankavenetie. Ana nehuno ana kumapima tamagri mofavre naga'ma mani'nazana asomu hunezmante.
Car il rend fortes les barres de tes portes; il bénit tes fils au milieu de toi;
14 Tamagri mopamo'ma ometre eme atrema hu'nerega agrake'za kegava higeta fru huta nemanizageno, knare zantfama hu'nea witia tamigeta neramura nehaze.
Il met la paix dans tes confins; il te rassasie de la moelle du froment;
15 Agrama mago zanku'ma ama mopafima keagama hutregeno'a, ame huno ana nanekemo'a ama mopafina eneramie.
Il envoie ses oracles sur la terre: sa parole court avec vitesse.
16 Ama mopafina aisia atregeno eramino refinetegeno, tanefa ruherafi atreaza huno aisia ruherafi atregeno mopa refi'nete.
C’est lui qui donne la neige comme de la laine, qui répand la gelée blanche comme de la cendre;
17 Agra monafintira have komopa ko atregeno eneramie. Anazamo higeno tusi zasi nehiankino, mago vahe'mo'a ana zasipina omanigahie.
Il jette sa glace comme par morceaux: qui peut subsister devant son froid?
18 Hagi henka keaga nehigeno, keaga'amo ana aisia eri ze'ze hutegeno, zaho huntegeno eno ana tina eme ahesageno vu'ne.
Il envoie sa parole et les fait fondre; il fait souffler son vent: les eaux coulent.
19 Agra naneke'a eri ama huno Jekopuna nesamino, kasege'ane tra ke'anena Israeli vahera huama huno zamasami'ne.
Il annonce ses paroles à Jacob, ses statuts et ses ordonnances à Israël.
20 Amanahu avu'ava zama tro'ma huzmante'neana, ruga'a mopafi vahe'ma agri kasegema ontahi'naza vahera anara huozmante'ne. Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune.
Il n’a fait ainsi à aucune nation; et ses ordonnances, elles ne les ont pas connues. Louez Jah!

< Sams-Zgame 147 >