< Sams-Zgame 113 >

1 Ra Anumzamofo agi'a ahentesga hanune! Ra Anumzamofo eri'za vahe'mota Anumzamofo agi'a ahentesga hiho. Ra Anumzamofo agi'a ahentesga hiho.
Halleluja. Lofver, I Herrans tjenare, lofver Herrans Namn.
2 Menine henkanena Ra Anumzamofo agigura muse hunte vava huta vanune.
Lofvadt vare Herrans Namn, ifrå nu och i evighet.
3 Zage hanatitegati vuno zage fretegama vanigeta, maka vahe'mota, Ra Anumzamofo agi'a husga huntesune.
Ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången, vare Herrans Namn lofvadt.
4 Ra Anumzamo'a onagamu mani'neno, maka ama mopafi vahera kegava hu'negeno, Agri konarari masa zamo'a mona agatereno amenagame mareri'ne.
Herren är hög öfver alla Hedningar; hans ära går så vidt som himmelen är.
5 Ina vahe'mo Ra Anumzana tagri Anumzamo'ma tra'are'ma manisgama hu'nea Anumzankna vahera mani'ne?
Hvilken är såsom Herren vår Gud, den sig så högt satt hafver?
6 Ana Anumzamo'a onagame mani'neno kefenkateno monane mopanena nege.
Och ser uppå det nedriga, i himmelen och på jordene;
7 Zamunte omne vahe'ma kugusopafima mase'nazana Anumzamo'a zamavazu huno zamazeri o'netino, maka zanku'ma atupa'ma nehaza vahe'ma ta'nefapima mani'nazana zamavaresga nehie.
Den som den ringa upprättar utu stoftet, och upplyfter den fattiga utu träcken;
8 Ana huteno kva vahe'mofo trate zamantege'za, agri vahe'ma kegavama nehaza ugota kva vahe'mo'zama nemaniza tva'ontera nemanize.
Att han skall sätta honom bredovid Förstar, vid hans folks Förstar;
9 Mofavre onte naravo ara mofavre amigeno rama'a mofavre nenteno, tusi muse nehie. Ra Anumzamo'a ra agia erisie.
Den der låter den ofruktsamma bo i huset, att hon en glad barnamoder varder! Halleluja.

< Sams-Zgame 113 >