Sams-Zgame 106

1 Ra Anumzamofo agi'a ahentesga nehuta susu huntesune. Na'ankure agra knare hu'ne. Agrama avesi nerantea zamo'a vagaore mevava huno nevie.

Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

2 Ra Anumzamo'ma hankavenentake eri'zama eri'nea zankura, iza hamprino kegara hugahie? Ana hu'neankino mago vahe'mo'a agri agi'a husga huntegahianagi, Agrama antahi'nea avamentera osugahie.

Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

3 Iza'o maka zupama fatgo avu'ava zama nehuno, fatgo huno refkohu avu'ava zama nehia vahe'mo'a muse hugahie.

Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

4 Ra Anumzamoka vaheka'ama zamazeri knare'ma nehanunka, kagesa antahi nenaminka, erava'o hunka naza hunka nagu'vazio.

Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

5 Kagrama huhampri zamante'nana vahe kamo'zama so'e mani'zampima musema hu'za nemanisage'na, zamagrane musema hu'zanku nave'nesige'na kagri vahe'ene musena hanue hu'na nagesa nentahue. Kagrama erisantima hare'nana vaheka'ane natrege'na magoka mani'ne'na, Kagri kagi'a ahentesga ha'neno.

så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

6 Tagri tagehe'mo'zama hu'nazaza huta tagra kumi hu'none. Ana nehuta kumi hu hakare huta eri hakare hu'none.

Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

7 Tagehemo'zama Isipima mani'neza kagrama eri fore'ma hu'nana kaguva zankura musena osu'naze. Kagrama kavesi zamantenenkama so'e kavukva'ma huzmante'nana zankura zamaganekani'naze. Ana nehu'za Koranke hagerinte'ma ne-eza ha' regante'naze.

Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

8 Ana hu'neanagi Anumzamo'a Agri agimofo knare zankure huno zamaguravazi'ne. Ana nehuno Agra tusi hankave'a erinte ama hanige'za kesazegu anara hu'ne.

Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

9 Anumzamo'a hankave ke Koranke Hagerimofona huntegeno, hageri amu'nompina ka fore huno, hagage kokampima hu'neaza huno mopa fore higeno hagege hu'ne. Ana hutegeno hagege kokampima me'nea mopare'ma viaza huno, hagerimofo amu'nompina Israeli vahera zamavareno kantu kaziga vu'ne.

Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

10 E'ina huno Anumzamo'a ha'ma rezmante'naza vahe'mofo zamazampintira zamagu'nevazino, ha' vahe'zmimokizmi hankavefintira zamagu'vazino ete zamavare'ne.

Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

11 Hianagi zamagri ha' vahera, hagerimo ete eme ruhamprino refitege'za fri vagarageno, anampintira magore huno kuzafara omani fri vagare'naze.

Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

12 Ana'ma hige'za Anumzamofo vahe'mo'za agrama huvempama hu'nea kegura zamentinti nehu'za, zagame hu'za agri agi ahentesga hu'naze.

Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

13 Hianagi Ra Anumzamo'ma erifore'ma hu'nea zankura, ame hu'za zamagekani'naze. Ana hige'za Anumzamofo antahintahigura avega onte'za nazano hunaku'ma haza zana, amne tro hu'naze.

Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

14 Hagege kokampima e'nazana ne'zama ne'zankura tusiza huno zamavesi zamavesi hu'ne. Ana nehige'za vahe omani ka'ma kokampina Anumzamofona rehe'za ke'naze.

De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

15 E'ina hazageno Anumzamofoma antahigaza zana amne zami'ne. Hianagi havizantfa hu'nea kri atregeno eme zamazeri haviza hu'ne.

Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

16 Seli nonkuma'ma eme ante'za mani'nafintira, mago'a oti'za Ra Anumzamo'ma huhampri zananteno zanazeri ruotagema hu'nea pristi eri'za netre Mosese'ene Aronikema e'neri'a eri'zankura kanive reznante'naze.

Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

17 Ana'ma hazageno'a mopamo'a ruaka huno Datanina asgahu nenakrino, anampina Abiramune mago'a naga'enena zamazeri nakrifenka atreno refite'ne.

Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

18 Ana naga'mokizmi kema antahi'za amage'ma nente'za vahe'mo'za havi avu'ava'ma hu'naza vahera, tevemo eramino eme te fanane hu'ne.

Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

19 Horepi agonafima ete'za golireti kre maramra hu'za, bulimakao anenta'mofo amema'a tro huntete'za, ana zamofo avuga kepri hu'za monora hunte'naze.

De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

20 Hihamu masa'ane Anumzana amne zama hiaza hu'za, tra'zama nenea zaga ve bulimakaomofo amema'are atre'naze.

sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

21 Isipi mopafima zamagu vazinaku'ma hankave kaguvazama erifore'ma nehuno, zamavareno etiramino'ma e'nea Anumzana, zamage kaninte'naze.

De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

22 Anumzamo'ma e'inahu hankave eri'zama Hamu mopafi erifore nehuno, ruzahu kaguvazama koranke hagerinte'ma erifore hige'zama ke'naza zankura zamagesa ontahi'naze.

så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

23 E'ina'ma hu'nazagu huno Anumzamo'a zamazeri haviza hugahue huno huama hu'ne. Hianagi Agrama huhamprinte'nea ne' Mosese'a Anumzamofone veamokizmi amu'nompi oti'neno antahigeno, krimpa ahe'zana atregeno uramino huno meme higeno, Anumzamo'a zamazeri havizana osu'ne.

Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

24 Hagi zamagra knare mopafima ufre zankura zamavesra hu'ne. Na'ankure Anumzamofo kegura zamagra zamentintia osu'nazagu anara hu'naze.

De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

25 Zamagra seli nozamifi mani'neza sumisumi hu'za kehakare nehu'za, Ra Anumzamofo nanekea amage onte'naze.

De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

26 Ana'ma hazagu huno Anumzamo'a aza erisga nehuno vahe omani ka'ma kokampi zamatre'nuge'za frigahaze huno huvempa kea hu'ne.

Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

27 Ana nehu'na zamagripinti'ma efore'ma hanaza vahera, zamazeri panani hanuge'za ru vahe moparega umani emani hu'ne'za anantega frigahaze hu'ne.

att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

28 Hagi henka Israeli vahe'mo'za Peori kumatera Bali havi anumzana mono hunente'za, fri vahete'ma ofama nehaza ne'zanena ne'naze.

Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

29 E'inahu havi avu'ava zama haza zamo Ra Anumzamofona azeri rimpa hazageno rankri atregeno eno, eme zamazeri haviza hu'ne.

De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

30 Hianagi Finiasi'a otino kumi'ma hu'naza vahera zamahe hana higeno, ana krimo'a vagare'ne.

Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

31 Ana hu'neankino ananteti'ma agafa hu'za mani'za vanaza vahe'mo'zane, henkama forehu anante nante'ma hu'za vanaza vahe'mo'za, Finiasi'a fatgo avu'ava'za hu'ne hu'za maka zupa antahimi'za vugahaze.

det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

32 Israeli vahe'mo'za Meriba mopafima me'nea tintaminte'ma mani'neza Ra Anumzamofona azeri rimpa ahazageno, ana'ma hazazamofo knazana Mosese agofetu erintegeno eri'ne.

De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

33 E'ina hu'za Mosesena azeri rimpa ahazageno, osuga naneke Mosese'a hu'ne.

Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

34 Anama emani'naza mopafima mani'naza vahera, Ra Anumzamo'a zamahe hana hiho huno Israeli vahera huzmante'neanagi, ana nanekea amagera ante'za zamahe hanara osu'naze.

De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

35 Hianagi Israeli vahe'mo'za ana mopafima nemaniza vahe'ene ruhava hu'za nemani'za, ana vahe'mokizmi kefo avu'ava zana amage ante'za hu'naze.

utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

36 Ana nehu'za havi anumzamofo monora hunte'naze. Ana'ma haza zamo'a krifugna huno zamazeri haviza hu'ne.

De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

37 Ana nehu'za ne'mofa zamia zamahe'za havi anumzante kresramna vu'naze.

Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

38 Hazenkezmi omane'nea ne'mofa zamia zamahe'za, korazmia eri neragi'za, Kenani vahe'mokizmi havi anumzantaminte zamahe'za Kresramanama vu'naza korazmimo mopa eri hi'nimna vu'ne.

Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

39 E'inahu kefo avu'ava'ma hazazamo higeza Anumzamofo avurera agrua nosu'za, havi anumzama avesima antaza zamo'a Ra Anumzamofo avurera, vere a'mo'ma neve'enema mani fatgo osuno, atreno mago venema monko avu'ava zama hiaza hu'naze.

Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

40 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a vahe'agura tusi arimpa ahenezmanteno, nagri vahere huno'ma erisanti'ma hare'nea vahera agotezmanteno avesra huzmante'ne.

Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

41 Ana huteno ru mopafi vahe'ma zamavesrama hunezmantaza vahe'mokizmi zamazampi zamavarentege'za, ana vahe'mo'za kegava huzmante'naze.

Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

42 Ana nehu'za ha' vahe'zamimo'za knazana zamiza zamazeri haviza nehazage'za, zamagri hankavefi mani'naze.

Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

43 Rama'a zupa Anumzamo'a zamagu vazi'neanagi, kema antahi avu'ava zana zamagripina omane'negu huno, zamagri kumimo zamazeri haviza hu'ne.

Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

44 Hianagi knafima mani'neza zamazama hanigu Ra Anumzamofontega zavi krafa hu'za nunamuma hazageno'a, nunamuzamia antahino asunku huzmante'ne.

Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

45 Anumzamo'a zamagrikure huno huvempama huzmante'nea nanekegu agesa antahi'ne. Na'ankure vaga ore mevava avesi zama'agu agesa nentahino, antahintahi'a rukrahe hu'ne.

Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

46 Israeli vahe'ma zamavare'za ome kina huzmante'naza vahera, Anumzamo'a zamarimpa eri rukrahe hige'za Israeli vahera zamasunku huzmante'naze.

Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

47 Taguvazio, Ra Anumzana tagri Anumzamoka ru vahe moparegama umani emanima hu'nontegati tavre atru huo. Ana'ma hananketa ruotage'ma hu'nea kagia neheta hu muse huneganteta, musenkase huta kagi'a ahentesga hugahune.

Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----

48 Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamofona agi'a ahentesga hanune. Maka zupa knane knanena agra manino nevia Anumza mani'ne. Maka vahe'mota tamage huta nehuta, Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune.

Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken