Sams-Zgame 105

1 Ra Anumzamofona agi'a aheta susu hunenteta, ranra eri'zama eri'nea zankura maka ama mopafima mani'naza vahera huama huta zamasamisune.

Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.

2 Anumzamofontega muse zagame huta susu huntesnune. Ana nehuta knare huno hentofa eri'zama eri'nea zankura vahera zamasamisune.

Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.

3 Anumzamofo agimo'ma ruotage'ma hu'nea zankura husga huntesune. Hagi Ra Anumzamofoma mono'ma hunentaza vahe'mota muse hiho.

Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.

4 Ra Anumzamofonku'ene agri hankave'agu'enena nehaketa, avugosafima kesunkura hake vava hanune.

Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.

5 Agrama ruzahu ruzahu eri'zama eri'nea zanku'ene kaguvaza eri fore nehuno, keaga refko hugahue huno'ma hu'nea zankura taganera okanisune.

Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;

6 Hagi Agri eri'za vahe Abrahamu mofavre naga'mota, agrama huhampri ramantegeta Jekopumpinti'ma fore'ma hu'naza vahe mani'naze.

I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.

7 Ra Anumzamo'a agrake tagri Anumzana mani'ne. Ana hu'neankino, maka ama mopafi vahera refko hunezmante.

Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.

8 Anumzamo'ma huhagerafi huvempagema hu'nea kegura maka zupa ageraokani antahi vava hugahie. Ana hu'neankino tauseni'a zupama fore hu anante anante'ma hu'za vanaza vahete'enena ana huvempa kemo'a mevava huno vugahie.

Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;

9 Hagi ana huhagerafi huvempagea Abrahamu'ene hu'neankino, ana huvempagea Aisakinte eri hankaveti'ne.

Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;

10 Anumzamo'a henka ana huvempama hu'neanke'a Jekopunte eriama nehuno, Israeli vahetera ana huvempa kemo'a mevava hugahie huno zamasami'ne.

Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;

11 Tamagrama eriterema hanare Kenani mopa tamisanugeta erisanti haresnageno, ana mopamo'a tamagri mopa mevava hugahie huno Anumzamo'a hu'ne.

Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;

12 Ama ana nanekema Anumzamo'ma hu'neana, Kenani vahe amu'nompina Israeli vahera kraga vahekna hu'za osi'a naga mani'nazageno anankea hu'ne.

Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.

13 Israeli vahe'mo'za vahe mopafine, ru kinimo'zama kegavama hu'naza mopafi mani'za vano vano hu'naze.

Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.

14 Hianagi Anumzamo'a zamatregeno mago'a vahe'mo'za zamazeri havizana osu'naze. Israeli vahetega Anumzamo'a anteno zamazeri haviza hunaku'ma nehaza kini vahera ha' kea huzamine.

Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:

15 Anumzamo'a huno nagrama huhampri'noa vahera zamavakora osiho huno nehuno, nagri kasnampa vahera zamazeri havizana osiho huno hu'ne.

Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.

16 Anage nehuno Kenani mopafina Anumzamo'a agatontoza atregeno ne-egeno, maka ne'zana eri fanane huvagare'ne.

Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.

17 Ana'ma nehuno'a mago ne' huntegeno ugoteno Isipi mopafima vu'neana Josefekino, kazo kazo eri'za erisanie hu'za zagoreti mizase'za avre'za vu'naze.

Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.

18 Ana hute'za seni nofiteti agafina anakizageno atagura nehige'za, ainireti rini tro hute'za anankempina rusi hu'naze.

De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;

19 Ana huno manino nevigeno ava'nama ke'nea zamo'ma efore'ma hania knamo'a ehanati'ne. Ana higeno Ra Anumzamo'a Josefena reheno ke'ne.

Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.

20 Hagi kini ne' Fero'a hige'za kinafintira Josefena katufente'naze. Vahete'ma kegavama hu'nea kini ne'mo hige'za kinafintira katu fentageno vu'ne.

Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.

21 Ana hutazageno kini ne'mo'a Josefena huhampri antegeno rankva manino, maka noma'afima me'nea zantera kegava nehuno, maka fenoma ante'nea zante'enena kegava hu'ne.

Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;

22 Ana hu'neankino agra amne kini ne'mofo eri'za vahera kina nompina zamavarenenteno, kini ne'mofoma antahintahima nemiza vahera rempi huzamigahie.

Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.

23 Hagi henka Israeli naga'mo'za Isipi mopafina efre'naze. Ana hutazageno Jekopu'a Hamu vahe mopafi kraga vahe seno emani'ne.

Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.

24 Anante Ra Anumzamo'a Agra'a Israeli vahera zamaza hige'za, rama'a mofavre kasezamante'naze. Ana hume nevu'za rama'a vahe ome forehu hakare hu'za ha' vahe'zamimofo hankavea zamagatere'naze.

Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.

25 Anante Anumzamo'a Isipi vahe antahi'zana eri rukrahe hige'za, Agri'a nagara Israeli vahera ha' rezamante'naze. Ana nehu'za Ra Anumzamofo Agri'a eri'zama eneriza Israeli vahe'ma zamazeri haviza hanaza kanku hake'naze

Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.

26 Hianagi Ra Anumzamo'a eri'za vahe'a Mosesene, Aronine huhampari zanantegeke vu'na'e.

Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.

27 Ana higeke Hamu nagama Isipi mopafima nemaniza vahetera vuke, Ra Anumzamo'ma hu'nea kaguvazane, avamezanena ome eri fore hu'na'e.

De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.

28 Ra Anumzamo'a higeno Isipi mopafina hanizamo eme refite'ne. Na'ankure Anumzamofo nanekea ontahi'za Israeli vahera zamatrazage'za ovu'naza zante anara hu'ne.

Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.

29 Anumzamo'a maka tintamina eri rukrahe higeno, kora segeno ana timpima mani'naza nozameramimo'za fri vagare'naze.

Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.

30 Anantera hoga'mo'za Isipi mopafina avitete'za, kini ne'mo'ma nemasefinena mani vite'naze.

Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.

31 Ra Anumzamo'a kosine umpe umpe'ene huzmantege'za eri erintagu hu'za maka Isipi mopafina emani avite'naze.

Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.

32 Ko'mopa ko huntegeno ko'ma riaza huno eneramigeno, kopsi'na atregeno ru trage huteno tevenefa huno maka Isipi mopafina vuno eno huvagare'ne.

Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;

33 Isipi vahe'mokizmi waini hozane, fiki zafaraminena eri haviza nehuno, Isipi mopafima me'nea zafaramina rukrara karurupetre'ne.

Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.

34 Ana nehuno tusinasi kenutami huzmantege'za rama'a hu'za ohampriga'a e'naze.

Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;

35 Ana kenu'mo'za trazantamina vatri'za neza maka eri hana nehu'za, hozafi me'nea ne'zantamina ne'za maka eri vagare'naze.

Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;

36 Ana nehuno Anumzamo'a Isipi mopafina ese'ma kasezmante'nea agonesa anentatamina miko zamahe vaganereno, maka vahe'mo'za zage mofavregu'ma musema nehu'za hankavetie hu'zama nehaza ne' mofavre nagara zamahe vagare'ne.

Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.

37 Ra Anumzamo'ma vahe'a Israeli naga'ma zamavarege'za Isipiti'ma etirami'za e'naku'ma nehu'za, rama'a silvane golinena eri'ne'za e'naze. Magomo'e huno Israeli naga nofipintira tanafara osu'ne.

Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.

38 Israeli vahe'mo'zama Isipi mopama atre'za azage'za, Isipi vahe'mo'za tusi muse hu'naze. Na'ankure ko'ma Israeli vahe koro'ma hu'naza zanku anara hu'naze.

Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.

39 Anumzamo'a mago hampo antegeno Israeli vahera anteso hunezmantegeno, hanimpina tevenefanu remsahu zamante'ne.

Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.

40 Israeli vahe'mo'zama ne'zanku'ma antahigazageno'a, hifa namazaga atregeno ege'za ahe'za nenazageno, monafinti mana ne'zana atregeno ege'za eri'za nazageno zamura hu'ne.

De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.

41 Agra havea rutanegeno timo'a rumpasasa huno krohupeno eno, hagege kokampina ranti evu'ne.

Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.

42 E'inama hu'neana Anumzamo'a eri'za vahe'a Abrahamuma ruotge huvempa kema hunte'nea kegu agesa nentahino anara hu'ne

Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.

43 Hagi Anumzamo'ma nagri nagare'ma huno huhampari zamante'nea Israeli vahe'ma, Isipiti'ma zamavareno ne-ege'za, ranke hu'za kezati'za musenkasea nehu'za e'naze.

Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;

44 Ana nehuno ru vahe'mokizmi mopa eri zami'ne. Ana hige'za ru vahe'mo'za maraguzati'za hankre'naza ne'za Israeli vahe'mo'za eri nafa'a hune'za vasage'za ne'naze.

Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;

45 Ama ana maka zama fore'ma hu'neana, Israeli vahe'mo'za nege'za, Anumzamofo kasegene tra kenena amage antesagu huno anara hu'ne. Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune.

På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.