Mani'zanti Mofo Nanekee 5

1 Mofavrenimoke, knare antahi'zane ama' antahi'zamofo kema kasamisuana kagesa antenka antahi so'e huo.

Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,

2 Anama hanunka ama' antahintahire nemaninka, keagama hananana antahintahine vahe'mo'za nehazankna hunka kea hugahane.

så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.

3 Na'ankure savri a'mofo agipinti kemo'a, tume rima'amo haga hiankna nehinkeno, agipinti'ma atiramisia nanekemo'a, olivi masavemo fru huno karoro hiankna hugahie.

Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.

4 Hianagi refaregama kesanana, ana a'mo'a akahe trazankna nehuno, tare kaziga asane'nea kazinkna hu'ne.

Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.

5 E'i ana a'mofo agamo'a fri'zampi uneramino, agama renakereno viazamo'a, fri vahe kerifi nevie. (Sheol h7585)

Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)

6 Ana savari a'mo'a, asimu'ma erino mani kankura nontahino, kama via kamo'a fatgoa nosianagi antahino keno nosie.

Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.

7 E'ina hu'negu mofavrenimota ke'ni'a antahitama, amama tamasamisua kemofona tamagena huomiho.

Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.

8 Ana savari a'mofona atrenka ogantu'a nemaninka, nomofo kasama'arera uravao osuo.

Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.

9 Anama hananana havi kagi e'nerinka, zahufafi kasefa vahe mani'nesanke'za, havi vahe'mo'za kazeri haviza hugahaze.

Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;

10 Onke'nesana vahe'mo'za hanaveka'a atrenka eri'nanazana, e'nerisageno, knare zantamima amuho hunka eritru huntesana zantamina ru vahe'mo'za erigahaze.

må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,

11 Henkama frinaku'ma hanana knama esigeno'a, krimo'a kavufafina ra nehuno, kazeri zaferinage hinkenka karagi nerunka,

så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.

12 anage hugahane, na'a hige'na navumaro kema nenasimige'na, navesra hunente'na, nazeri fatgo nehige'na, anankea ontahi'noane hugahane.

och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!

13 Nahige'na rempi hunami vahe'mo'zama nazeri kante ante kema nasamiza vahe'mokizmi kea ontahi'noane hunka hugahane!

Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?

14 Nagra mika vahe zamavurera haviza hu'na keforoe hugahane.

Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.

15 Ru vahe'mofo tintetira tina ono, kagra'a tintetike tina no, e'i a'ka'ane mani fatgo huzanku hu'ne.

Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.

16 Amanefina tinka'a ome tagi atre, eme tagitre osuo. Kagra a'enenke'za maso.

Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?

17 Atregeno kagri a'mofo suzanke meno, aru a'nenena monkozana osuo.

Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.

18 Kasefa'ma mani'nenka e'rinana a'ka'ane muse hunka mani'negeno, Anumzamo'a asomu hugantegahie.

Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;

19 A'ka'amo'a dia a' afu'mo'ma hiankna huno avesi avesi huno knare zantfa huneganteanki, amima'amo'a maka kna kavesizana kazeri knare nehina, kagri'ma kavesi kantenia zamo'a kazeri agrarega atre'na agri avesi'zampi manigahane.

hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.

20 Neve'enema mani fatgo huno'ma omanisia a'nea mofavre'nimoka ke'negeno kavufgamo'a oraotino. Atregeno amima'arera kavrenteno kanura okino.

Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?

21 Na'ankure Ra Anumzamo'a miko kama vano hunana, ke'ankereno refako huno tage'negeta vano nehune.

Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.

22 Kefozama nehia ne'mofona kefo avu'ava zama'amo'a kukomo azeriankna nehigeno, kumi'amo kina rentegeno nemanie.

Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.

23 Agra'a avesizama kegavama osaniazamo hanigeno frigahie. Rama'a havizama haniazamo hanigeno, fanane hugahie.

Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.