< Mani'zanti Mofo Nanekee 22 >
1 Vahe'mo'ma knare kagi'ma kami'zamo'a, rama'a fenoma ante'zana agatere'ne. Hagi vahe'mo'ma kagri'ma kavesigante zamo'a, goline silvanena agatere'ne.
Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 Feno vahe'ene amunte omane vahe'enena, Ra Anumzamo ana tarega vahera tro huzanantege'ne mani'na'e.
Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 Antahi ankere antahi'zane vahe'mo'a, hazenke zama ne-esigeno'a negeno maniganesigeno agateregahianagi, knare antahizama omane vahe'mo'a, hazenkema fore'ma nehanigeno'a, negeno vuno ana hazenkezana erino knazampina manigahie.
Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 Agra'a avufga anteramino nemanino, Ra Anumzamofonku'ma koro hunteno, agorga'ama mani'zamo'a, rama'a fenoza nentesankeno kagia husga nehanagenka, za'za kna manigahane.
Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Akrahe krahe avu'ava ene vahe'ma nevaza kampina, ave'ave zane vahe'ma azeri kukone me'ne. Hianagi iza'o agra'ama kegavama himo'a afete nemanie.
Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 Mofavreka'a knare kante'ma vu'za rempi humigeno knare kante nevuno, rama hanuno'a, ana avu'avara atreno rukrehe osino.
Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 Feno vahe'mo'za zamunte omne vahera, kegava hunezamantaze. Hagi zagoma nofi'ma nehaza vahe'mo'za zago'ama nofi'ma haza ne'mofo kazokazo eri'za vahe nemanize.
Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 Kefozama krinenimo'a, henka ne'zama'a hazenke'za kafigahie. Hagi vahe'ma zamazeri havizama nehia himamu'amo'a, vagaregahie.
Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 Iza'o zamunte'ma omane naga'ma muse zampinti'ma ne'zama zamisia vahera, Ra Anumzamo'a asomu huzamantegahie.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Kehu haviza hu vahera zamahe anati atrenkeno, vahe'ma huhavizama hu'zane, ha'ma hu'zane, fragema hu'zana vagareno.
Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 Agu'amo'ma agru nehanigeno, fru kema huzanku avenesisimo'a, kini ne'mofo rone'a manigahie.
Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 Ra Anumzamo'a antahi'zama erizante avu'a anteno kegava nehianagi, hazenke vahe'mofo kea erinetre.
HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 Feru vahe'mo'a amanage nehie, megi'a laioni mani'neankino, vanuana nahe frigahie huno nehie.
Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
14 Savri a'mofo agipinti'ma ne-ea kemo'a, muri kankna hu'ne, izano Ra Anumzamo'ma arimpa hentesimo'a, ana muri kampi tamigahie.
En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Mofavremofo agu'afina negi'nagi avu'avazamo avitegahianagi, kanoma amino azeri fatgoma hu'zamo ana avu'ava zampintira azeri arukrahe hugahie.
Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 Fenozami mago'ane eri rama'a hunaku'ma zamunte omane vahe kna zamiza zamazeri haviza nehaza vahe'ene, feno vahe'ma musezama nezamiza vahe'mokizmia, zamuntera omanegahie.
Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
17 Knare antahi'zane vahe'mofo kere kagesa antenka antahise nehunka, nagrama rempima hugamisuaza huo.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 Na'ankure anankemo'a knare hu'neankinka kagu'afi erintenankeno ana kemo'a, kagitera me'ne'na kea hutere hugahane.
Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 Nagra menina rempi hunegamugu, nentahinka Ra Anumzamofonte kagranena kamentinti huo.
För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Nagra 30'a knare kegaga krentegantenofina, kavumro kene, antahiza eri zamofo naneke kregaminoankinka,
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 ama ana kereti tamage kea rempi hunka antahinenka, iza'o tamage kegu'ma hugantenigenka e'nesamofona fatgo'are kenona ome asamigahane.
för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Zamunte omane vahe'mokizmi zana ohanareho, na'ankure zamagra zamunte omane vahe mani'naze. Hagi zamunte omanesige'zama atupama hu'nesaza vahera, keagarera zamavarenteta zamazeri havizana osiho.
Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 Na'ankure Ra Anumzamo'a, zamunte omane vahera zamahokeno zamazeri havizama hanaza vahe'mokizmia, zamazeri haviza hugahie.
Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Arimpa hevava vahera rone huonto, ame huno rimpahe vahe'enena tagro oto,
Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 ru ana vahe zamavu'zamava enerisankeno, kukomo kazeriankna huno kagu'a kazeri haviza hugahie.
på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Mago vahera huvempa hunka mago'za hugantegahue osuo. Hagi ru vahe'mo'ma nofi'ma hu'nesigenka, ana nofi'ma hu'nea zana nagra vakanentegahue hunka osuo.
Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 Anama nofi'ma hu'nesaza zama apa osesanke'za miko zanka'ane, tafe'ma masinkama nemasesana zanena eri vagaregahaze.
Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Tamagehe'mo'za ko'ma re'nenaza kanagi kana, akasi kantutretma rumofo mopa eri havia osiho.
Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Eri'zama eri antahi'zama eri'nea ne'mofo eri'zana negano? Agra kini vahe'mokizmi eri'za vahe nemanino, agi omane vahe'mofo eri'za vahera omanigahie.
Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.