Mani'zanti Mofo Nanekee 22

1 Vahe'mo'ma knare kagi'ma kami'zamo'a, rama'a fenoma ante'zana agatere'ne. Hagi vahe'mo'ma kagri'ma kavesigante zamo'a, goline silvanena agatere'ne.

Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.

2 Feno vahe'ene amunte omane vahe'enena, Ra Anumzamo ana tarega vahera tro huzanantege'ne mani'na'e.

Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.

3 Antahi ankere antahi'zane vahe'mo'a, hazenke zama ne-esigeno'a negeno maniganesigeno agateregahianagi, knare antahizama omane vahe'mo'a, hazenkema fore'ma nehanigeno'a, negeno vuno ana hazenkezana erino knazampina manigahie.

Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.

4 Agra'a avufga anteramino nemanino, Ra Anumzamofonku'ma koro hunteno, agorga'ama mani'zamo'a, rama'a fenoza nentesankeno kagia husga nehanagenka, za'za kna manigahane.

Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.

5 Akrahe krahe avu'ava ene vahe'ma nevaza kampina, ave'ave zane vahe'ma azeri kukone me'ne. Hianagi iza'o agra'ama kegavama himo'a afete nemanie.

Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.

6 Mofavreka'a knare kante'ma vu'za rempi humigeno knare kante nevuno, rama hanuno'a, ana avu'avara atreno rukrehe osino.

Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.

7 Feno vahe'mo'za zamunte omne vahera, kegava hunezamantaze. Hagi zagoma nofi'ma nehaza vahe'mo'za zago'ama nofi'ma haza ne'mofo kazokazo eri'za vahe nemanize.

Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.

8 Kefozama krinenimo'a, henka ne'zama'a hazenke'za kafigahie. Hagi vahe'ma zamazeri havizama nehia himamu'amo'a, vagaregahie.

Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.

9 Iza'o zamunte'ma omane naga'ma muse zampinti'ma ne'zama zamisia vahera, Ra Anumzamo'a asomu huzamantegahie.

Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.

10 Kehu haviza hu vahera zamahe anati atrenkeno, vahe'ma huhavizama hu'zane, ha'ma hu'zane, fragema hu'zana vagareno.

Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.

11 Agu'amo'ma agru nehanigeno, fru kema huzanku avenesisimo'a, kini ne'mofo rone'a manigahie.

Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.

12 Ra Anumzamo'a antahi'zama erizante avu'a anteno kegava nehianagi, hazenke vahe'mofo kea erinetre.

Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.

13 Feru vahe'mo'a amanage nehie, megi'a laioni mani'neankino, vanuana nahe frigahie huno nehie.

Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.

14 Savri a'mofo agipinti'ma ne-ea kemo'a, muri kankna hu'ne, izano Ra Anumzamo'ma arimpa hentesimo'a, ana muri kampi tamigahie.

Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.

15 Mofavremofo agu'afina negi'nagi avu'avazamo avitegahianagi, kanoma amino azeri fatgoma hu'zamo ana avu'ava zampintira azeri arukrahe hugahie.

Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.

16 Fenozami mago'ane eri rama'a hunaku'ma zamunte omane vahe kna zamiza zamazeri haviza nehaza vahe'ene, feno vahe'ma musezama nezamiza vahe'mokizmia, zamuntera omanegahie.

Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.

17 Knare antahi'zane vahe'mofo kere kagesa antenka antahise nehunka, nagrama rempima hugamisuaza huo.

Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.

18 Na'ankure anankemo'a knare hu'neankinka kagu'afi erintenankeno ana kemo'a, kagitera me'ne'na kea hutere hugahane.

Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.

19 Nagra menina rempi hunegamugu, nentahinka Ra Anumzamofonte kagranena kamentinti huo.

Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.

20 Nagra 30'a knare kegaga krentegantenofina, kavumro kene, antahiza eri zamofo naneke kregaminoankinka,

Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;

21 ama ana kereti tamage kea rempi hunka antahinenka, iza'o tamage kegu'ma hugantenigenka e'nesamofona fatgo'are kenona ome asamigahane.

På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?

22 Zamunte omane vahe'mokizmi zana ohanareho, na'ankure zamagra zamunte omane vahe mani'naze. Hagi zamunte omanesige'zama atupama hu'nesaza vahera, keagarera zamavarenteta zamazeri havizana osiho.

Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.

23 Na'ankure Ra Anumzamo'a, zamunte omane vahera zamahokeno zamazeri havizama hanaza vahe'mokizmia, zamazeri haviza hugahie.

Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.

24 Arimpa hevava vahera rone huonto, ame huno rimpahe vahe'enena tagro oto,

Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;

25 ru ana vahe zamavu'zamava enerisankeno, kukomo kazeriankna huno kagu'a kazeri haviza hugahie.

Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.

26 Mago vahera huvempa hunka mago'za hugantegahue osuo. Hagi ru vahe'mo'ma nofi'ma hu'nesigenka, ana nofi'ma hu'nea zana nagra vakanentegahue hunka osuo.

Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.

27 Anama nofi'ma hu'nesaza zama apa osesanke'za miko zanka'ane, tafe'ma masinkama nemasesana zanena eri vagaregahaze.

Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.

28 Tamagehe'mo'za ko'ma re'nenaza kanagi kana, akasi kantutretma rumofo mopa eri havia osiho.

För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.

29 Eri'zama eri antahi'zama eri'nea ne'mofo eri'zana negano? Agra kini vahe'mokizmi eri'za vahe nemanino, agi omane vahe'mofo eri'za vahera omanigahie.

Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.