Nehemaia 6

1 Anante Sanbalati'ma, Tobia'ma, Araputi ne' Gesemu'ene mago'a ha' vahetimo'za, nagrama mago kankamuma otre'nama kuma keginama huvagaroa nanekea antahi'naze. Hianagi kuma keginamofo kafaramintera kahana hageonte'noe.

När nu Sanballat och Tobia och araben Gesem och våra övriga fiender hörde att jag hade byggt upp muren, och att det icke mer fanns någon rämna i den -- om jag ock vid den tiden ännu icke hade satt in dörrar i portarna --

2 Sanbalatike Gesemukea amanage huke kea atrenantena'e, Kagra enketa Keferimie nehaza kumama Ono agupofima me'nere atru hanune huke hu'na'e. Hianagi zanagra nagri nazeri haviza hunaku havige hu'na'e.

då sände Sanballat och Gesem bud till mig och läto säga: "Kom, låt oss träda tillsammans i Kefirim i Onos dal." De tänkte nämligen göra mig något ont.

3 Anagema hake'na ana kezani'amofo nona'a amanage hu'na kea atrezamantoge'za, mago'a vahe'mo'za eri'za vu'naze. Nagra ra eri'za eri agafa hunte'nena e'neruanki'na ana eri'zana atre'na uoramigahue. Na'agafare eri'zana atresanugeno me'nesige'na tanagritega uramigahue?

Men jag skickade bud till dem och lät säga: "Jag har ett stort arbete för händer och kan icke komma ned. Arbetet kan ju icke vila, såsom dock måste ske, om jag lämnade det och komme ned till eder."

4 Hianagi zanagra ana netremokea anahukna nanekea 4'a zupa atrenantakeno e'ne. Hige'na anama atrenantakeno'ma eterema hia knarera, ko'ma ese zupama kezanire'ma ke nonama hu'noa nanekege'za atrezanante'noe.

Och de sände samma bud till mig fyra gånger; men var gång gav jag dem samma svar som förut.

5 Anama hugeno'a 5 furera, ko'ma atrenanta'a nanekegna kea Sanbalati'a avontafete kreteno, fukina reokamareno amne amigeno eri'za vahe'amo erino e'ne.

Då sände Sanballat för femte gången till mig sin tjänare med samma bud, och denne hade nu med sig ett öppet brev.

6 Ana avompina amanage huno krente'ne, Nagra Sanbalati'nama zaho kema antahuana tvaontire'ma mani'naza kumapi vahe'mo'za nehazageno, Gesemu'enema hiana, kagrane Jiu vahe'mota kuma kegina nehuta, kini ne'mofo agorga omaniku nehaze. Ana nehanagenka kagra Nehemaiaga kini zamia maniku nehane.

Däri var skrivet: "Det förljudes bland folken, och påstås jämväl av Gasmu, att du och judarna haven i sinnet att avfalla, och att det är därför du bygger upp muren, ja, att du vill bliva deras konung -- sådant säger man.

7 Ana nehunka kasnampa vahe huhampri zamantanke'za Jerusalemi kumapi huama hu'za, Juda moparera mago kini mani'ne hu'za nehaze. Ana hu'neankino ana kemo'a Pesia kini nete vugahie. E'ina hu'negu kagra egeta, ana zamofo nanekea erinte fatgo ha'maneno.

Du lär ock hava beställt profeter som i Jerusalem skola utropa och förkunna att du är konung i Juda. Eftersom nu konungen nog får höra talas härom, därför må du nu komma, så att vi få rådslå med varandra."

8 Hagi Sanbalati kerera nona'a amanage hu'na avona kre'noe. Amama hana nanekemo'a magore huno tamagea omne'neanki, kagra'a antahintahifinti eri fore nehane.

Då sände jag bud till honom och lät svara: "Intet av det du säger har någon grund, utan det är dina egna påfund."

9 Na'ankure ha' vahetimo'za amanage hu'za antahi'naze, nanekefinti zamazeri koro hanunke'za, zamesra hu'za eri'zana eri vagaoresaze hu'za anara hu'naze. Hianagi Anumzamoka nazana eri hankavetige'na eri'zana eri'neno hu'na nunamuna hu'noe.

De ville nämligen alla skrämma oss, i tanke att vi då skulle förlora allt mod till arbetet, och att detta så skulle bliva ogjort. Styrk du nu i stället mitt mod!

10 Anante mago zupa Mehetabeli negeho ne' Delaia nemofo Simai'a noma'a kafana erigino mani'nere nantu antente'na vugeno, amanage huno hu'ne, Anumzamofo mono nompima ruotage'ma hu'nefinka ome franekita, mono no kafana erigisanu'e. Na'ankure meni kenagera ha' vahekamo'za eme kahe friku keaga hu'naze.

Men jag gick hem till Semaja, son till Delaja, son till Mehetabel; han höll sig då inne. Och han sade: "Låt oss tillsammans gå till Guds hus, in i templet, och sedan stänga igen templets dörrar. Ty de skola komma för att dräpa dig; om natten skola de komma för att dräpa dig."

11 Hianagi nagra amanage hu'na kenona hu'noe, Nagra amanahu vahe'mo'na korora fregahufi? Inankna hu'na kva vahe'mo'na korora frena vu'na mono nompina ome frakina nagura vazigahue? I'o, nagra anara ovutfa hugahue.

Men jag svarade: "Skulle en man sådan som jag vilja fly? Eller kan väl en man av mitt slag gå in i templet och dock bliva vid liv? Nej, jag vill icke gå dit."

12 Nagrama antahi ama'ma huana ama ana nanekea Anumzamo asamigeno onasami'ne. Hianagi Tobiake Sanbalatike zago nemike hakeno, havi kasnampa ke nagritera hu'ne.

Jag förstod nämligen att Gud icke hade sänt honom, utan att han förebådade mig sådant, blott därför att Tobia och Sanballat hade lejt honom.

13 Hanki nagri'ma nazeri koro'ma hanake'na koroma fre'na vu'na mono nompima ome frakisua zamo'ma hanige'na kumi'ma hanugeke, havi nagi nenamike huhaviza hunantesnanku, zanagra zago nemike huntakeno koro kea hunante'ne.

Han var lejd, för att jag skulle låta skrämma mig till att göra såsom han sade och därmed försynda mig; på detta sätt ville de framkalla ont rykte om mig, för att sedan kunna smäda mig.

14 Hige'na zanazeri haviza hinogu Anumzamofontega nunamuma hu'na nagri Anumzamoka ko, Tobiake Sanbalatikema nagri'ma hunante'na'a zanavu zanavara negenka, kasnampa a' Naodia'ene mago'a kasnampa vahe'mo'zanema nazeri kore'ma hunaku'ma nehaza zana hago zamage'nane.

Tänk, min Gud på Tobia, ävensom Sanballat, efter dessa hans gärningar, så ock på profetissan Noadja och de andra profeterna som ville skrämma mig!

15 Hanki Elul ikamofona 25 zupa Jerusalemi kuma keginama nehuna eri'zana erivaga re'none. Ana eri'zama eri'nonana 52'a zagegnamofo agu'afi eri'none.

Och muren blev färdig på tjugufemte dagen i månaden Elul, efter femtiotvå dagar.

16 Ana hunke'za tva'ontire'ma me'nea mopafima mani'naza ha' vahetimozama ana nanekema nentahi'za tusi koro hazageno, amuha zazamia omane'ne. Na'ankure zamagrama antahi'zana tagri Anumzamo taza higeta kuma kegina huvaga re'none.

När nu alla våra fiender hörde detta, betogos de, alla de kringboende folken, av fruktan, och sågo att de hade kommit illa till korta; ty de förstodo nu att detta arbete var vår Guds verk.

17 Hagi ana knafina Juda ranra vahe'mo'za Tobiana rama'a zupa avona kre'za atrente'naze. Ana hazageno Tobia'a agranena anazanke huno avona atrezamantege'za avona omi ami hu'naze.

Vid denna tid sände ock Juda ädlingar många brev till Tobia, och brev från Tobia ankommo ock till dem.

18 Ana hige'za Juda vahepintira hakare'a vahe'mo'za Tobiana kza hugahune hu'za kea hu hagerafite'za aza hu'naze. Na'ankure Tobia'a Ara negeho Sikania mofa ara erigeno, Tobia nemofo Jehohanani'a Berekia nemofo Mesulamu mofa eri'negu hu'za anara hu'naze.

Ty många i Juda voro genom ed förbundna med honom; han var nämligen måg till Sekanja, Aras son, och hans son Johanan hade tagit till hustru en dotter till Mesullam, Berekjas son.

19 Ana hige'za ana ranra vahetamimo'za Tobia'ma hia knare avu'ava zama'agura eme nenasami'za, nagrama hua nanekenena ome asami'naze. Ana hazageno Tobia'a nazeri koro hunaku nagritega avona kre atrevava hu'ne.

Dessa plägade också inför mig tala gott om honom, och vad jag sade buro de fram till honom. Tobia sände ock brev för att skrämma mig.