< Matiu 25 >

1 E'i ana knafina mona kumamo'a 10ni'a venenene omase mofanemo'za lampe tavizami'a eriri eriri huza, a' erinaku hia ne' ome tutagiha hunaku vu'naza kna hu'ne.
Då varder himmelriket likt tio jungfrur, som togo sina lampor, och gingo ut emot brudgummen.
2 Mago 5fu'a vene omase mofane'mokizmia knare antahintahia omanene. Hagi mago 5fu'a vene omase mofane'mokizmia knare antahintahi me'ne.
Men fem af dem voro visa, och fem fåvitska.
3 Hagi knare antahintahima omanenea mofane'mo'za rampe tavi zamia eri'nazanagi, mago'a masevena e'ori'naze.
De fåvitska togo sina lampor, och togo inga oljo med sig;
4 Hu'neanagi knare antahintahima me'nea mofane'mo'za tafero zamifina mago'a masevena eririza rampe tavi zaminena vu'naze.
Men de visa togo oljo i sin kärile, samt med lampomen.
5 Hagi a'ma erinaku'ma hu'nea nera kora omegeno zamu toko hige'za mase'naze.
Då nu brudgummen dröjde, blefvo de alla sömniga, och sofvo.
6 Hianagi kenage amu'nompi mago ne'mo kezatino, A'ma eri nera hago e'ne! Atiramita eme keho! Hige'za,
Men om midnattstid vardt ett anskri: Si, brudgummen kommer; går ut emot honom.
7 anante ana maka mofanemo'za oti'za tavizmi erira hu'naze.
Då stodo alla de jungfrurna upp, och redde sina lampor till.
8 Anante knare antahintahima omane'nemo'za, knare antahintahima me'nemokizmia zmantahige'za, mago'a masavena tamiho, na'ankure tavi timo'a asu nehie huza hazage'za,
Då sade de fåvitska till de visa: Gifver oss af edra oljo; ty våra lampor slockna.
9 knare antahintahima eri'namo'za kenona huzamante'za, i'o masave timo'a tamagri'ene tagri'enena knarera huorantegosianki, feno nontega vuta, tamagra su'zana ome miza seho hu'naze.
Då svarade de visa, sägande: Ingalunda; på det både oss och eder icke skall fattas; utan går heldre till dem som sälja, och köper till eder sjelfva.
10 Ana masave mizasenaku nevazageno, a'ma eriku'ma hu'nea nera ege'za, tro'ma hu'za mani'naza mofa'nemo'za, aravehu ne'zama retro hunte'nea nompi agrane marerizageno kahana erigi'ne.
När de gingo och skulle köpa, kom brudgummen; och de, som redo voro, gingo in med honom i bröllopet, och dörren tillstängdes.
11 Henka ana knare antahizazmi omane 5fu'a mofa'nemo'za e'za Ramoke, Ramoke kahana anagiranto hu'naze.
På det sista kommo ock de andra jungfrurna, och sade: Herre, Herre, låt upp för oss.
12 Hianagi kenona huzamanteno, tamage hu'na neramasmue, nagra tamagena antahina osu'noe.
Då svarade han, och sade: Sannerliga säger jag eder: Jag känner eder intet.
13 E'ina hu'negu kva huta maniho, na'ankure Vahe'mofo Mofavrema ete esiankna ontahi'naze.
Vaker fördenskull; ty I veten hvarken dag eller stund, när menniskones Son är kommandes.
14 Mago'ane Jisasi'a anage hu'ne, mona kuma'mo'a amanahukna hu'ne, Mago ne'mo'a ru kaziga umanigeno enaku nehuno, eri'za vahe'a kehutru huno, zamagri'zmi avamente zago'a refako huzami'ne.
Ty lika som en man, den utländes for, kallade sina tjenare, och fick dem sina ägodelar i händer;
15 Hagi mago'mofona 5tauseni'a zago amino, mago'mofona 2 tauseni'a zago amino, magomofona 1tauseni zago ami'ne. Hanave zamimofo avamente refako huzamiteno, atreno afete kana vu'ne.
Och fick enom fem pund, enom tu, och enom ett, hvarjom efter hans magt; och for straxt bort.
16 Anama kva amo'ma nevigeno, ame huno 5 tauseni'a zagoma eri'nea ne'mo'a, ana zagonuti eri'za erino mago'ane 5 tauseni'a zago eri fore hu'ne.
Då gick den bort, som fem pund hade fått, och handlade med dem; och vann annor fem pund.
17 Anahu kna huno 2 tauseni'a zago eri'nea ne'mo'a, mago'ane 2 tauseni'a zago erifore hu'ne.
Sammalunda ock den som tu hade fått, vann ock annor tu.
18 Hu'neanagi 1 tauseni'a zagoma eri'nea eri'za ne'mo'a, mopafi keri ome kafino kva'amofo zagoa asente'ne.
Men den som ett hade fått, gick bort, grof i jordena, och bortgömde sins herras penningar.
19 Hagi zazakna kva zimimo'a umaniteno, eno kazokzo eri'za naga'a ke hutru huno, zagoma zami'nea zago eri fatgo huno kenaku zamantahige'ne.
En lång tid derefter kom de tjenares herre, och höll räkenskap med dem.
20 5 tauseni'a zagoma eri'nea eri'za ne'mo'a, mago'ene 5 tauseni'a zagoa eri agofetu huno eno amanage hu'ne. Ramoke kagra antahi naminkama 5 tauseni'a zagoma nami'nana zagoreti, mago'ane 5 tauseni'a zago eri agofetu hu'na zagoa erifore hu'noe higeno,
Då steg han fram, som hade fått fem pund, och sade: Herre, du fick mig fem pund; si, annor fem pund hafver jag vunnit med dem.
21 kva'amo'a kenona hunteno, knare'zantfa hane, kagra knare hunka fatgo eri'za nere. Osi'a zantera knare hunka kegava hanku, Kagra kavare antesnugenka rama'a zante kegava krigahane. Hagi enka Nagrane muse eme huo hu'ne.
Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
22 Anante 2 tauseni'a zagoma eri'nea ne'mo eno amanage hu'ne, ramoka, antahi naminkama 2 tauseni'a zago nami'nantetira ko, ete 2 tauseni'a zago eriagofetu hu'noe higeno,
Då gick ock den fram, som hade fått tu pund, och sade: Herre, du fick mig tu pund, si, annor tu hafver jag vunnit dermed.
23 kva'amo ke nona huno, knare'zantfa hane, kagra knare hunka fatgo eriza nere, osi'a zantera knare hunka kegava hanku, Nagra kavarentesnugenka rama'a zante ke kva krigahane. Hagi enka Nagranena musena eme huo hu'ne.
Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
24 Anante 1tauseni'a zagoma eri'nea eri'za ne'mo eno amanage hu'ne, Ramoka kagra himamu ne' mani'nankena kage'na antahi'na hu'noe, kagra ohankre'nana hoza nevsagenka, avimza orani'nana ne'za nevasganku,
Då kom ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: Herre, jag visste, att du äst en sträng man; du uppskär der du intet sådde, och upphemtar der du intet strödde.
25 kagoro hugante'na zagoka'a keri ome kafi'na mopafi asente'noreti, ama ana maka zago ka'a vati'na eri'na oanki ko higeno,
Och jag fruktade mig, gick bort, och gömde ditt pund i jordene; si, här hafver du det dig tillhörer.
26 kva'amo kenona hunteno, kagra haviza hunka, eri'za e'ori ne' mani'nane. Kagra ko nagenka nantahinka hu'nane, ohankre'noa hoza nevasage'na, avimza orani'noa ne'za enerugu,
Då svarade hans herre, och sade till honom: Du onde och late tjenare; visste du, att jag uppskär der jag intet sådde, och upphemtar der jag intet strödde;
27 kagra zagoni'a zago nompi ome ante'nankeno, mago'ane zagoa erifore nehige'na, ete eme eruresine.
Så skulle du hafva fått vexlarena mina penningar; och när jag hade kommit, hade jag ju fått mitt med vinning.
28 E'ina hu'negu zagoa agripintira eritma, 10 tauseni'a zagoma eri'nemofo amiho hu'ne.
Derföre tager af honom pundet, och gifver honom, som tio pund hafver.
29 Na'ankure mago'azama ante'nesamo'za mago'ane eneri'za, zamesi' nesiazana rama'a erigahaze. Hu'neanagi mago'a zama onte'nesimofompintira eri'nesnia zana eritregahie.
Ty hvarjom och enom, som hafver, skall varda gifvet, och han skall hafva nog; men den som icke hafver, det som han hafver, skall ock tagas ifrå honom.
30 Hagi ama kefo eri'za nera avreta fegi'a kumzu hanimpi ome matevuta atreho, e'i anampina vahe'mo'za zavi krafa nehu'za, zamave anikreki hugahaze.
Och den onyttiga tjenaren kaster uti det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
31 Hagi Vahe'mofo Mofavremo ete hanave'afine masa zama'afima mika ankero zaga'anema esuno'a, Agra masa nentake tra'are emanigahie.
Men när menniskones Son kommer i sitt majestät, och alle helige Änglar med honom, då skall han sitta på sins härlighets stol.
32 Mika kokankokati vea'mo'za Agri avure emeritru hanageno afu kva nemo, afu kevufinti memene sipisipi afutami refako hugantugma hiankna huno, zamazeri kantugma hugahie.
Och för honom skola församlas all folk; och han skall skilja dem, den ena ifrå den andra, såsom en herde skiljer fåren ifrå getterna.
33 Sipisipi afu'tmina, Agra aza tamaga kaziga zmavrenenteno, meme afutamina aza hoga kaziga zamavarentegahie.
Och fåren skall han ställa på sina högra sido, och getterna på den venstra.
34 Anante kinimo'a azantmaga kazigama mani'namokizimigura amanage huno hugahie. Nafa'nimo'a asomu huramante'neanki, etma mona mopa tro osu'nenoma retro huramante'nea kuma emeriho hugahie.
Då skall Konungen säga till dem, som äro på hans högra sido: Kommer, I mins Faders välsignade, och besitter det riket, som eder är tillredt ifrå verldenes begynnelse.
35 Na'ankure nagama'netegeta Nagrira ne'za namizage'na ne'noe. Tinku nave'nesigeta Nagrira tina namizage'na ne'noe. Nantu vahe Nagra neogetma nontamifi navrente'naze.
Ty jag var hungrig, och I gåfven mig äta; jag var törstig, och I gåfven mig dricka; jag var husvill, och I herbergaden mig;
36 Navufa navapa mani'nogetma Nagrira kukena hunante'naze. Kri eri'nogeta Nagrira kegava hunante'naze, Kina nompi mani'nogeta, Nagrira eme nage'naze hanige'za,
Nakot, och I klädden mig; sjuk, och I sökten mig; jag var i häktelse, och I kommen till mig.
37 anante fatgo vahe'mo'za ke nona hunte'za, Ramoke, nazumepaga kagakura nehanketa ne'zana kami'none? Inazupa tinkura kave'nesigeta, kamunkenka ne'nane?
Då skola de rättfärdige svara honom, och säga: Herre, när sågom vi dig hungrigan, och spisadom dig; eller törstigan, och gåfvom dig dricka?
38 Nazumepaga kagonkenka Kagra nantu vahera neanketa kavare nontifina kante'none? Nazupa Kagra kavufa kavapara mani'nanketa, kukena hugante'none?
När sågom vi dig vara husvillan, och herbergadom dig; eller nakotan, och kläddom dig?
39 Nazumepaga kagonkenka, Kagra kria eri'nane, nazupa Kagra kina nompina mani'nanketa, ome kagenone?
Eller när sågom vi dig sjukan, eller i häktelse, och kommom till dig?
40 Kini ne'mo kenona huzmanteno amanage hugahie, tamage hu'na neramasamue, amama zamagima omane nafuhe'impinti mago zmimofoma nankna avu'ava huzmante'nazana, Nagri hunante'naze.
Då skall Konungen svara, och säga till dem: Sannerliga säger jag eder: Det I hafven gjort enom af dessa minsta mina bröder, det hafven I gjort mig.
41 Nehuno anante aza hoga kazigama mani'namokizmia amanage huzmantegahie, tamagra kazusifi mani'naze, maniganeta kefo nemofone, ankero naga'amofoma retro'ma huzmante'nea tevava tevefi ufreho. (aiōnios g166)
Då skall han ock säga till dem på venstra sidone: Går bort ifrå mig, I förbannade, uti evinnerlig eld, som djeflenom och hans änglom tillredd är. (aiōnios g166)
42 Na'ankure naga'ma netegeta magore hutma ne'zana namizage'na one'noe. Tinku nave'nesigeta magore hutma tina afi onami'naze.
Ty jag var hungrig, och I gåfven mig icke äta; jag var törstig, och I gåfven mig icke dricka.
43 Nantu vahe neogeta nontimifina navre onte'naze. Navufa navapama mani'nogetma kukena huonante'naze. Krima eri'noane, kina nompima mani'nogeta eme onage'naze.
Jag var husvill, och I herbergaden mig icke; nakot, och I klädden mig icke; jag var sjuk och i häktelse, och I sökten mig icke.
44 Ana vahe'mo'za kenona huntegahaze, Ramoka, nazu'mepa kagonkenka kagakura hu'nane, hifi tinkura kavesi'ne, hifi nantu vahera e'nane, hifi kavufa kavapa mani'nanketa, kukena huogante'none, hifi kria eri'nane, hifi kina nompina mani'nanketa kaza osu'none?
Då skola ock de svara honom, och säga: Herre, när såge vi dig hungrigan, eller törstigan, eller husvillan, eller nakotan, eller sjukan, eller i häktelse, och hafvom icke tjent dig?
45 Hanageno Agra ke nona huzmantegahie. Tamage hu'na neramasmue, amama zamagi omne'nea vahe'pinti, mago zmimofoma mago'zama huonte'nazana, Nagri huonante'naze.
Då skall han svara dem och säga: Sannerliga säger jag eder: Hvad I icke hafven gjort enom af dessa minsta, det hafven I ock icke gjort mig.
46 Hanige'za ana vahe'mo'za manigane'za mani'vava zamatazampi vugahaze. Hianagi fatgo vahe'mo'za mani'vava mani'zampi vugahaze. (aiōnios g166)
Och desse skola då gå uti eviga pino; men de rättfärdige i evinnerligit lif. (aiōnios g166)

< Matiu 25 >