Maki 14
1 Hagi Anumzamo'ma Israeli veama kinafinti zamare'nea kanagu antahimi'za zo'ore breti nenaza kna zahufa tare zagegna me'nege'za, ra mono kva vahe'mo'zane, kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'zane, Jisasima havige hunte'za oku azerizama ahesaza kanku hake'za ahe fri'naku huge antahige hu'naze.
Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
2 Na'ankure mafka vahe'mo'za ana ne'zama (pasova) nenaza knare'ma ana'ma hanunke'za, ke hakare nehu'za ha' azeri oti'za hugahaze.
De sade nämligen: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.»
3 Hagi Jisasi'a Betani kumate ko'ma fugo namumare'nea ne'mofo Saimoni nompi, zamaza tununte manine'za trateti ne'za nenageno, mago a'mo'a zago'amo'a mareri'nea, mananentake masave zafa rafunareti tro hu'naza, alabasta tafempi erino e'ne. Ana tafe avaza'a runagino Jisasina anumpi taginte'ne.
Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
4 Hianagi mago'amo'za anampi mani'namo'za zamasigu nehu'za, zamagra zamagra anage hu'naze, Na'a higeno ana masavena amne tagi netre?
Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: »Varför skulle denna smörjelse förspillas?
5 Mizante atreta 300'a silva zago nazana erita zamunte omane vahe zamuntesine. Hianagi nahigenka amnefina tagi netrane? Anage nehu'za ana ara kesu'naze.
Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga.» Och de talade hårda ord till henne.
6 Hianagi Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Atrenkeno manino, nahigeta ama ara knanemize? Agra knare so'eza hunenante.
Men Jesus sade: »Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
7 Hianagi zamunte omane veara hakare kna tamagrane mani'nenageta, ina knare'ma, knare tamavu tamavama huzmantenaku'ma hanutma, amne huzamantegahaze. Hianagi Nagra hakare kna tamagranena omanigahue.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
8 Agra nazano hunantenaku hiazana hago hunante. Kerifima ufresugu masave frenanteno retro hunante.
Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
9 Nagra tamage hu'na neramasamue, inantego knare musenkeni'a, eri'za kokankoka ome huama hanarega, ama a'mo hu'nea avu'avamofo agenkea, nehanage'za antahigahaze.
Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.»
10 Hagi 12fu'a amage'ma nentaza disaipol nagapinti, Judas Iskarioti'a Jisasina komoru huno avrezamisia naneke vugota mono kva vahera ome zamasami'ne.
Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
11 Ana nanekema nentahiza muse hunte'naze. Judasina zago kamigahune hu'za huvempa kea asamizageno, Jisasima komoru huno ha' vahe zamazampi avare'zamisia, kanku agafa huno hakre'ne.
När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
12 Hagi (Zo'ore breti nenaza kna efore higeno) ese knazupa kinafinti Anumzamo'ma ozmahe zamagatere'nea kna antahimiza sipisipi afu anenta aheza Kresramana nevaza knazupa, Jisasima amage nentaza disaipol naga'mo'za anage hu'za antahige'naze, Inantega Kagrira kinafinti zmavre'nea knagu antahimi'za nenaza (Pasova) ne'zana retro hugantesunegu kave'nesie?
På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: »Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?»
13 Hazageno Jisasi'a tare disaipol ne'tre amage'ma nentaza nagapinti zanasmino, Jerusalemi kumapi ufresakeno'a, mago ne'mo'a tima afi kavofi tifino ne-enketa ome tutagiha huntesuta, ana ne' avaririta vugaha'e.
Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: »Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
14 Hagi ana ne'mo'ma ina nompino umarerisiana, ana nomofo nefana amanage huta antahige'o, Rempi hurami ne'mo'a kagrikura huno, inantega disaipol naga'nianena Anumzamo'ma ozmaheno zamagtere'nea zanku antahimiza nenaza ne'zana, kankamuna me'nea negahune hu'ne.
Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
15 Hanankeno'a mago hunaraginte nomofo anaga kaziga, ra kakamu me'nesifi agra tanaveri hugahie. Anampina ne'zane sipa ko retro hunte'naze. Ana nompi mareritna ne'zana ome retro huranteho.
Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där.»
16 Anage hige'ne ana netre mokea rankumate vu'na'e. Anante Jisasi'ma zanasami'nea kante fore higene ke'na'e. Anumzamo'ma ozmahe zamagatere'nea knagu antahimiza nenaza ne'zana ome retro hu'na'e.
Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
17 Kinaga sege'za, Jisasi ene amagema nentaza 12fu'a disaipol naga'ane e'naze.
När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
18 Ne'zane sipare mani'neza ne'za nenageno, Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Tamage hu'na neramasamue, amafima magoka nezama nenompinti, mago'moka komoru hunka ha' vahe zamazampi navrentegahane.
Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'.»
19 Hige'za zamarimpamo'a ana kegura kna nehige'za, mago mago'mo'za nagra anara hugahue hunka nehampi?
Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: »Icke är det väl jag?»
20 Hazageno Jisasi'a kenona zamirera amanage huno zamasami'ne, 12fu'a nagamotafinti, Nagrane magoka zoumpafinti breti areno nenesnimo'e.
Och han sade till dem: »Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
21 Na'ankure Anumzamofo avontafepi krente'nea kante, Vahe'mofo Mofavremo'a vugahie. Hianagi Vahe'mofo mofavrema komoru huno ha' vahe zamazampima avrente'simo'a, knaza erigahiankina nasunku huntoe. Nererama kase onteasina knare'zantfa hisine!
Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
22 Hagi ne'zana nenageno, Jisasi'a mago breti erino Anumzamofo antahigegeno asomu hutegeno, tamanasino nezmino amanage huno zamasmi'ne, Ama'i Nagri navufe, erita neho.
Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: »Tagen detta; detta är min lekamen.»
23 Hagi waini tintafe erino Anumzamofo nunamu huno antahigegeno asomu huntegeno, zamige'za maka'mo'za anampinti ne'naze.
Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
24 Nenageno amanage huno zamasmi'ne, Ama'i Nagri korane, ama ana koramo Anumzane huhagerafita manisaza manizana eri kasefa hugahie. Maka'mofonku huno tagine.
Och han sade till dem: »Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
25 Tamage hu'na neramasmue, Waini ragamofo tima'a mago'ene one'na henka'a Anumzamofo kumapi kasefa waini negahue.
Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.»
26 Mono zagame hute'za, atirami'za Olive Agonarega vu'naze.
När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
27 Hagi Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Tamagra makamota natreta fregahaze. Na'ankure Anumzamofo avontafepina amanage huno krentegeno me'ne, Anumzamo'na sipisipi afu kva vahe'mofona, ahanena sipisipimo'za panani hu'za ufre efre hugahaze hu'ne. (Zek 13:7.)
Då sade Jesus till dem: »I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
28 Hianagi fritena otisuna, tamagrira vugota huramante'na Galili vugahue.
Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.»
29 Higeno Pita'a anage huno Jisasina asami'ne, mika'mo'za katre'za vanazanagi, nagra katrena ovutfa hugahue.
Då svarade Petrus honom: »Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke.»
30 Higeno Pitana kenona Jisasi'a amanage huno asami'ne, Tamage hu'na negasamue, meni kenagera tare zupa kokoremo'a krafa osu'nesigenka, tagufa zupa Jisasina onke'noa nere hunka vahane hugahane.
Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.»
31 Hianagi Pita'a agra'a kere hu hankavetino, vahane huogantegosue nehuno, amne kagranena friga hanigena frigahue huno hu'ne. Hige'za mika'mo'za ana kege'za hu'naze.
Då försäkrade han ännu ivrigare: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
32 Hagi Jisasi'ene amage nentaza disaipol naga'mo'za Getsamenie nehazare ehanati'naze. Anante Jisasi'a zmasamino, Amare mani'nenkena nunamuna haneno.
Då sade han till sina lärjungar: »Bliven kvar här, medan jag beder.»
33 Anante Pitanki, Jemisinki, Joninki huno zmareno nevigeno, agu'amo'a tusi'gna nehigeno, asunku hu'ne.
Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
34 Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Nagu' namemo'a tusi kna navenesino nahe friza nehianki, amare mani'neta kva hiho.
Och han sade till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken.»
35 Nehuno osi'a vugamuteno mopafi vutrakahu maseno, Anumzamofonte nunamu ome nehuno, knare'ma hanigeno'a, ana knamo'a evu nagateresie hu'ne.
Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
36 Agra huno, Aba, Nafanimoke! Maka'zana amane hugahane, ama kapua eri atro. Hianagi Nagri navesira ovarario, Kagra kavesi avaririo.
Och han sade: »Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!»
37 Ana huteno eno eme amagema nentaza disaipol nagama zamageana masenageno, Pitanku amanage huno antahige'ne, Saimoniga kavu mase'nano? Knare osi'agnafina kva krigahampi?
Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
38 Kvahuta mani'neta, nunamuna nehuta revatgazama esifina evuoramiho. Tamagu'amofona avenesianagi, tamavufamofona hanave'a nomane.
Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
39 Ete mago'ane vuno, anahu kna nunamu ome hu'ne.
Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
40 Agrama mago'ene ete eno eme zmageana, mase'nagenokino zamuma hari huzamo'a kna huzmante'ne. Na'ane huta ke'arera hugahune hu'za kegura hake'naze.
När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
41 Anante Jisasi'a mago'ene tagufa zupa zamagrite eno, amanage hu'ne, Tamavu nemaseta manigasa nehazo? Ha vagare! Nagrira knani'a ama eanki keho. Vahe'mofo Mofavrea kumi vahe'mokizmi zamazampi komoru hu'za avrente'gahaze.
För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
42 Otinketa tagra vamaneno! Keho Nagri'ma komoru huno ha' vahe zamazampima navrentesia nera, ama erava'o nehie.
Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära.»
43 Hagi anankea huvaga ore'negeno, amage'ma nentaza 12fu'a disaipol nagapinti mago'zmimo, Judas Iskarioti anante ehanatine. Agri'enena sondia vahe'mo'za kaziknontamine, kumpa knozmine eri'neza, pristi kva vahe'mo'zane, kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'zane, ugota kva vahe'mo'za huzmantage'za e'naze.
Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
44 Hagi Judasi'a ha' vahe zamazampi komoru huno avrezmi ne'mo'a anage huno zamasami'ne, Amanahu avame'za hugahuanki keho, ome agi'ma antakoma hanuana, e'i ana neki ome azerita kegava huta avreta viho.
Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning.»
45 Hagi Judasi'ma anantema ne-eno'a, Jisasinte hantka huno vuno, Rempi Hurami Nemoke, nehuno agira antako hu'ne.
Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: »Rabbi!» och kysste honom häftigt.
46 Anante mafka vahe'mo'za zamaza ante'za, azeri'naze.
Då grepo de Jesus och togo honom fången.
47 Hianagi oti'nazafinti mago'mo kazinknoma'a erisaga huno, ugagota pristi ne'mofo kazokzo eriza ne'mofo agesa rukfri atre'ne.
Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
48 Jisasi'a amanage huno zamasami'ne, Nahigeta Nagri nazeriku bainati kazintamine kumpa knontaminena eneritma kumzafa vahe zamazeri ku nehazankna hutma neaze?
Och Jesus talade till dem och sade: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
49 Maka knane knane, ra mono nompi tamagrane maninena rempi huneramugeta, naze'ori'naze. Hianagi amama fore'ma nehizana, korapa avontafepi kre'nea kemofo avufga'a fore nehie.
Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas.»
50 Anage nehige'za amage'ma nentaza naga'mo'za, atre'za koro fre'naze.
Då övergåvo de honom alla och flydde.
51 Mago nehaza nera amage anteno vu'nea ne'mo'a, mago'a kukena osu'neanki za'za kukenage'za hu'nea ne' azeri'naze.
Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
52 Hianagi ana za'za kukena'a ruzafi atreno, avufa avapa koro fre'ne.
Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
53 Hagi anante Jisasina avare'za ugagota pristi kva nete vazageno, ranra pristi kva vahe'mo'zane ranra kva vahe'mo'zane, kasegere ugota hu'naza vahe'mo'za atru hu'naze.
Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
54 Pita'a, Jisasina amefi afete avaririno, ugagota pristi ne'mofo kumapi ufre'ne. Teve hegare'nare avufa ome tonehino ra mono noma kegava nehaza ati vahe'ene umani'ne.
Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
55 Ugagota pristi vahe'mo'zane, maka kanisolo vahe'mo'za Jisasina havige hunte'za ahesnaza ke agafa'agu hakre'naze. Hianagi magore hu'za ke'za eri fore osu'naze.
Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
56 Rama'a vahe'mo'za havige hunte'nazankino, ana kezmimo'a magoke kantera ovu'ne.
Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
57 Mago'amo'za oti'za amanage hu'za havige hunte'za,
Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
58 Tagra nentahunkeno ama ne'mo'a anage hu'ne, Ra mono nona vahe'mo'za zamazanuti ki'naza nona tapage hunetrena, tagufa knamofo agu'afi vahe'mo azanuti onki'nea mono no ru kigahue hu'ne.
»Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'»
59 Hianagi kezamimo'a fatgo osu'ne.
Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
60 Anante ugagota pristi kva ne'mo zamuga otino, anage huno Jisasina antahige'ne, na'ane hunka kezimirera huzmante'gahane? Na'anku Kagrira keaga hunegantaze?
Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: »Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?»
61 Hianagi ke nona'a osu akoheno mani'negeno, mago'ene ugota pristi ne'mo'a antahigeno, Kagra Kraisigo, Mrerisa Anumzamofo mofavremokafi?
Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: »Är du Messias, den Högtlovades Son?»
62 Jisasi'a huno, E'i Nagre kagra negesankeno, Vahe'mofo Mofavremo Anumzamofona azantmaga kaziga manino hampompi tusi'a hanave'ane egahie. (Eks-Utr 3:14, Sam-Zga 110:1)
Jesus svarade: »Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar.»
63 Anankema nentahino, ugota pristi ne'mo agra'a kukena eri tagato nehuno anage hu'ne. Na'anku mago'enena keagama hufore hunte vahekura hakegahune.
Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: »Vad behöva vi mer några vittnen?
64 Hagi tamagra nentahizageno Ramofona huhaviza hunte'ne! Tamagra na'ane hutma hugahaze? Makamo'za huza Anumzamofo huhaviza hunteankino frisie hu'za hunte'naze.
I hörden hädelsen. Vad synes eder?» Då dömde de alla honom skyldig till döden.
65 Anante mago'amo'za zamavetu ahenente'za avu kisu hune'za, zamaza knonu nehe'za, Kagra kasnampa ke hunka, iza negahefi hufore huo. Mago'a ra mono noma kegava nehaza ati vahe'mo'zanena avugosa ruhapati'za ahe'naze.
Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: »Profetera.» Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
66 Hagi Pita'a ufenkamuteno kva nemofo kumapi mani'negeno, anante ugagota pristi nemofo eri'za mofane zagafinti mago'mo e'no,
Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
67 Pita'ma teve tonehino mani'negeno eme negeno, kagranena Nazareti kumateti' Jisasi'ene vanoma nehana ne' mani'nane hu'ne.
Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: »Också du var med nasaréen, denne Jesus.»
68 Hianagi Pita'a vahane huno, nagra antahina kena osu'nogenka nehane! Anante kama emrerite nevigeno mago kokorege hu'ne.
Men han nekade och sade: »Jag varken vet eller förstår vad du menar.» Sedan gick han ut på den yttre gården.
69 Ete ana mofa'mo mago'ene Pita negeno anante oti'naza vahe zmasmino, e'i nera Jisasi amage anteno vano nehia nere huno hu'ne!
När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: »Denne är en av dem.»
70 Hianagi ete Pita'a, mago'ene vahane hu'ne. Anante oti'naza vahe'mo'za, osiagna manige'za Pitankura anage hu'za, tamage kagra mago zmimoke. Na'ankure Galili ne' tfa mani'nane.
Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: »Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé.»
71 Anante Pita'a Ontahinoa neku nehaze nehuno, nagra tamage ana nekuma havigema hanenkeno'a, huvempa huankino Anumzamo nazeri haviza hanie huno,
Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den man som I talen om.»
72 nehigeno, ame huno mago'ane anante kokorege nehigeno, Pita'a, Jisasi'ma asmi'nea kegu agesa antahi'ne. Tare zupa kokorege osunenigenka, tagufa zupa Nagrikura onkenoe hunka vahane hugahanema huno asami'nea kegu agesa nentahino zavite'ne.
Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.» Och han brast ut i gråt. Se Silverpenning i Ordförklaringarna.
