Ruku 9
1 Hagi Jisasi'ma 12fu'a amage'ma nentaza disaipol naga'a ke hutruma huteno maka havi avamu'ene krinema eritresaza hanavene hihamune zami'ne.
Och han kallade tillhopa de tolv och gav dem makt och myndighet över alla onda andar, så ock makt att bota sjukdomar.
2 Hanki Anumzamofo Kumamofonku huama nehu'za, kri vahe zamazeri knamarehogu huzmante'ne.
Och han sände ut dem till att predika Guds rike och till att bota sjuka.
3 Agra anage huno zamasami'ne, Mago zantfane hutma erineta oviho. Azompafi kupi bretifi zagofi tare kukena erinetma oviho.
Och han sade till dem: »Tagen intet med eder på vägen, varken stav eller ränsel eller bröd eller penningar, och haven icke heller dubbla livklädnader.
4 Mago kumate'ma vutma mago nompima umrerinutma, ana nonte manineta, atreta vunakuma hanutma, atretma rankumara viho.
Och när I haven kommit in något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
5 Inaregama vanagenoma vahe'mo'za ontamaresnageta, ana kumateti atreta vukuma hanuta, tamagiareti kugusopa rupopo hunetretma vinkeno, ana avu'avazama hanaza zamo'a hazenkefi manize hugahie.
Och om man någonstädes icke tager emot eder, så gån bort ifrån den staden, och skudden stoftet av edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem.»
6 Hanki anage'ma hutege'za, atre'za kumatamimpi vu'za eza nehu'za, Knare Musenke huama nehu'za, hakare kaziga kri vahera zamazeri knamare'naze.
Och de gingo ut och vandrade igenom landet, från by till by, och förkunnade evangelium och botade sjuka allestädes.
7 Ana knafina Heroti'a rankva ne'mo, ana makazama fore hu'nea zamofo agenke'a nentahino, antahintahi hakare hu'ne. Na'ankure mago'a vahe'mo'za mono ti frezamante Joni frinefinti oti'ne nehazageno,
Men när Herodes, landsfursten, fick höra om allt detta som skedde visste han icke vad han skulle tro. Ty somliga sade: »Det är Johannes, som har uppstått från de döda.»
8 mago'amo'za Elaija efore hie nehazageno, mago'amo'za mago korapa kasnampa ne' fri'nefinti oti'ne hu'naze.
Men andra sade: »Det är Elias, som har visat sig.» Andra åter sade: »Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.»
9 Heroti'a anage hu'ne, nagra Jonina ko agena akafri'noanagi, iza e'inahuzana nehige'na agenke'a nentahue? Anage nehuno, Herotia Jisasina kenaku hu'ne.
Men Herodes själv sade: »Johannes har jag låtit halshugga. Vem är då denne, som jag hör sådant om?» Och han sökte efter tillfälle att få se honom.
10 Aposolo naga'mo'za vu'nazaregati ete ehanatiza, eri'zama eri'naza zamofonkea mika Jisasina eme asami vagare'naze. Anante zamagrike zamavarege'za anampinti atre'za Betsaide nehaza kumate vu'naze.
Och apostlarna kommo tillbaka och förtäljde för Jesus huru stora ting de hade gjort. De tog han dem med sig och drog sig undan till en stad som hette Betsaida, där de kunde vara allena.
11 Hianagi tusi'a vahe krerfamo'za Jisasi'ma vu'ne kema nentahiza avaririza vu'naze. Agra muse huno nezamavareno, Anumzamofo kumamofo ke huama huno nezmasamino, krizmima eri atrenogu'ma zamesi'nea vahe'mokizmi kria zamazeri knamare'ne.
Men när folket fick veta detta, gingo de efter honom. Och han lät dem komma till sig och talade till dem om Guds rike; och dem som behövde botas gjorde han friska.
12 Hanki kinagaseno hanima hu'za hiazanku, 12fu'a disaipol naga'mo'za e'za Jisasina anage hu'za eme asami'naze. Ama vahe krefa huzmantege'za tva'onte kuma tamimpina vu'za e'za hu'za mase nonku'ene, ne'za zimigu'ene ome hakreho. Na'ankure vahe omani kokampi mani'none.
Men dagen begynte nalkas sitt slut. Då trädde de tolv fram och sade till honom: »Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och gårdarna häromkring och skaffa sig härbärge och få mat; vi äro ju här i en öde trakt.»
13 Hianagi Jisasi'a anage huno zamasami'ne, Tamagra ne'zana zaminke'za neho. Zamagra kenona hu'za, tagra rama'a ne'zana e'orinonanki, 5fu'a bretigi tare nozamegi huta eri'none.
Men han sade till dem: »Given I dem att äta.» De svarade: »Vi hava icke mer än fem bröd och två fiskar, såframt vi icke skola gå bort och köpa mat åt allt detta folk.»
14 Anampina 5 tauseni'a venene mani'naze. (Anampina a'nene mofavreramina ohamprine) Anante Jisasi'a amage'ma nentaza disaipol nagara huzmanteno, Zamasaminke'za 50'a refko hu'za mago mago kevufina manitere hiho.
Där voro nämligen vid pass fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: »Låten dem lägga sig ned i matlag, femtio eller så omkring i vart.»
15 Anama Jisasi'ma zamasamiaza hu'za amagema nentaza disaipol naga'mo'za, ana maka vahera zamazeri atru hutere hazage'za mani'naze.
Och de gjorde så och läto dem alla lägga sig ned.
16 Jisasi'a 5fu'a bretine tare noza'ene erino, monafi kesga huno negeno, Anumzamofo susu hunteteno, ana bretiramina eritamanasi zamizmi nehige'za, ana amagema nentaza disaipol naga'mo'za ana ne'zana eri'zami'naze.
Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och säg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket.
17 Ana mikomo'za nazageno zamuma hutege'za, meama'a eritru hu'za 12fu'a eka eka kupi eriri'naze.
Och de åto alla och blevo mätta. sedan samlade man upp de stycken som hade blivit över efter dem, tolv korgar.
18 Mago zupa agraku Jisasi'a nunamu nehigeno, amagema nentaza disaipol naga'mo'za, tava'onte emani'nazageno anage huno zamantahige'ne, Nagrikura veamo'za iza'e hu'za neheze?
När han en gång hade dragit sig undan och var stadd i byn, voro hans lärjungar hos honom. Och han frågade dem och sade: »Vem säger folket mig vara?»
19 Hige'za zamagra kenona'a anage hu'za hu'naze, mono ti frente Joni'e hu'za mago'amo'za nehazageno, mago'amo'za Elaija'e nehazageno, mago'amo'a korapa kasnampa ne' frinefinti oti'ne hu'za nehaze.
De svarade och sade: »Johannes döparen; dock säga andra Elias; andra åter säga: 'Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.'»
20 Jisasi'a amanage huno zamantahige'ne. Hianagi tamagra iza'e hutma Nagrikura nehaze? Pita'a ana kenona huno, Kagra Anumzamo hugantegenka (tahoke henka tagu'vazi ne' e'nana ne' Kraisige.
Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade: »Guds Smorde.»
21 Hianagi Jisasi'a amana kea mago vahere hutma ozmasmitfa hiho huno hunezmante'no,
Då förbjöd han dem strängeligen att säga detta till någon.
22 anage hu'ne, Vahe'mofo mofavremo'a ruzahu ruzahu knazampi unefresige'za, mono kva vahe'mo'zane, ugagota pristi vahe'mo'zane, kasegere ugota hu'naza vahe'mo'za, zamefi humiza ahesageno friteno, tagufa zagegnare otigahie.
Och han sade: »Människosonen måste lida mycket, och han skall bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och skall bliva dödad, men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
23 Anante Jisasi'a ana maka'mokizmigu anage huno zamasami'ne, Iza'o namage'ma antenaku'ma hanimo'a, agra'agura age'nekanino maka knafina keka zafa'a erino navaririgahie.
Och han sade till alla: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig.
24 Na'ankure iza'o asimu'a eriso'e hu'naku hanimo'a, asimu'a atregahie. Hagi iza'o Nagriku huno asimu'a atresimo'a, asimu'a erigahie.
Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall bevara det.
25 Mago vahe'mo'ma ama mopafi zankuke nehuno, agra'a agu'amema atresiana, nankna so'eza erigahie.
Och vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller själv går förlorad?
26 Iza'o nagriku'ene keniagu'ene agazema hunante'simofona, Vahe'mofo Mofavremo'ma Agra'a masa'afine, Nefa masa'afine ruotge ankero vahe zagamofo masafinema esuno'a agrira eme agaze huntegahie.
Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kom mer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet.
27 Hianagi Nagra tamage hu'na neramasamue, amama otinazafintira, mago'amotma ofrinetma Anumzamofo kumara kegahaze.
Men sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike.»
28 Anagema Jisasima huteno, 8'a zagegnanaza evutegeno, Pitama, Jonima, Jemisima, huno zamavarege'za, agonarega nunamu hunaku vu'naze.
Vid pass åtta dagar efter det att han hade talat detta tog han Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja.
29 Nunamuma ome nehigeno, avugosamo'a ruzahu higeno, kukena amo'a tusi efe'nentake hu'ne.
Och under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blevo skinande vita.
30 Anantera ame huke tare netre Mose'ene Elaijakea oti'nene, Jisasi'enena nanekea hu'naze.
Och de, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Moses och Elias.
31 Mosese'ma Elaija'ma Jisasi'ma hu'za tusi'a masafi mani'ne'za, Jerusalema Jisasi'ma friteno otino vaniazamofo nanekea hu'naze.
De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem.
32 Pita enema mani'naza naga'mo'za zamavutoko hige'za mase'naze. Hianagi zamagrama oti'za nege'za, Jisasi'a tusi'a masa'afi tare netrene oti'za mani'nageno zamage'naze.
Men Petrus och de som voro med honom voro förtyngda av sömn; då de sedan vaknade, sågo de hans härlighet och de båda männen, som stodo hos honom.
33 Anante tare netremoke atrene nevakeno, Pita'a anage Jisasinku hu'ne. Kva'nimoka, amare'ma manunana knare hie. Tatregeta tagufa tona nona kimneno, magora Kagriki, magora Mosesenki, magora Elaijane. Anama hu'nea kemofo agafa'a antahini' osu'neno hu'ne.
När så dessa skulle skiljas ifrån honom, sade Petrus till Jesus: »Mästare, har är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Moses och en åt Elias.» Han visste nämligen icke vad han sade.
34 Pita'a anagema nehigeno'a, hampomo tamino refite nezmentegeno, ana hampompi mani'ne'za koro hu'naze.
Medan han så talade, kom en sky och överskyggde dem; och de blevo förskräckta, när de trädde in i skyn.
35 Anante mago agerumo hampompinti anage hu'ne. Ama'i Nagri Mofavre, Nagra huhampri ante'nomo'e. Hanki ke'amofona antahimiho.
Och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min Son, den utvalde; hören honom.»
36 Ana agerumo'ma kea huvagama retegeno, Jisasi'a Agrake mani'nege'za amagema nentaza disaipol naga'mo'za ke'naze. Ana hiazanku zamagra kea eri tagane'za mani'ne'za, ana knafina mago vahere hu'za ke'naza'zana ozmasamitfa hu'naze.
Och i detsamma som rösten kom, funno de Jesus vara där allena. -- Och de förtego detta och omtalade icke för någon på den tiden något av vad de hade sett.
37 Nanterana agonaregati eneramizageno, hakare veamo'za eri hantage'za kantega tutagiha hunte'naze.
När de dagen därefter gingo ned från berget, hände sig att mycket folk kom honom till mötes.
38 Anante ana vahe amu'nompinti mago nemo'a ranke huno, Rempi hurami ne'moka, keke hugantoanki, magoke ne'mofavre'niagi ko. Na'ankure agra mago mofavre'ni'e!
Då ropade en man ur folkhopen och sade: »Mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn.
39 Havi avamumo azeri haviza higeno krafa nehigeno, azeri traka hunetregeno, kentu kentu nehigeno, agremo zuzu nehigeno, azeri haviza hutere mago'agnafina nehie.
Det är så, att en ande plägar gripa fatt i honom, och strax skriar han då, och anden sliter och rycker honom, och fradgan står honom om munnen. Och det är med knapp nöd han släpper honom, sedan han har sönderbråkat honom.
40 Nagra kamagema nentaza disaipol nagaku keke huzmante'na, havi avamura humegi atreho huanagi, zamagra humegi atregara osu'naze.
Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de kunde det icke.»
41 Jisasi'a kenona huno, Tamentinti osutma fatgo osu vahe ama knafina mani'naze. Nama'a knafi tamagranena mani'nena tamagri knazana erigahue? Avrenka negamofona amare eno.
Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara hos eder och härda ut med eder? För hit din son.»
42 Ana mofavrema avreno ne-egeno'a havi avamumo azeri traka hutregeno, mopafi maseno kentu kentu hu'ne. Hianagi Jisasi'a ana havi avamu ke nesuno, azeri so'e huteno nefana ami'ne.
Men ännu medan denne var på väg fram, kastade den onde anden omkull honom och slet och ryckte honom. Då tilltalade Jesus den orene anden strängt och gjorde gossen frisk och gav honom tillbaka åt hans fader.
43 Anama hige'za Anumzamofo tusi'a hihamuma nege'za, antri hu'za zmagogogu hu'naze. Anama hu'za mika'mo'za antrima nehu'za zamagogogu nehazageno, Jisasi'a amage'ma nentaza naga'a zamasami'ne.
Och alla häpnade över Guds stora makt. Då nu alla förundrade sig över alla de gärningar som han gjorde, sade han till sina lärjungar:
44 Ama tmasamisua nanekea eritma tamagu'afi anteho. Vahe'mofo Mofavrea komoru hu'za ha' vahe'mofo zamazampi avre'za antegahaze.
»Tagen emot dessa ord med öppna öron: Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer.
45 Hianagi ana nanekea zamagritera frakino me'nege'za anankea antahi amara osazageno, zamagra ana nanekemofo agu'agesa'a antahi ama osu'za, azeri akona osu'naze. Ana nehu'za ana kegura koro hu'za antahi onke'naze.
Men de förstodo icke detta som han sade, och det var förborgat för dem, så att de icke kunde fatta det; dock fruktade de att fråga honom om det som han hade sagt.
46 Jisasima amage nentaza disaipol naga'mo'za, agafa hu'za iza rana manigahie hu'za zamagra zamagra hu'naze.
Och bland dem uppstod tanken på vilken av dem som vore störst.
47 Hianagi Jisasi'a zamagu'afi nezmageno, osi mofavre avazu huno eme azeri o'netino,
Men Jesus förstod deras hjärtans tankar och tog ett barn och ställde det bredvid sig
48 anage huno zamasami'ne, Iza'o ama mofavrema Nagri Nagifi avreno azeri so'ema huntesimo'a, Nagri navareno nazeri so'e hunantegahie. Iza'o Nagri'ma naveresimo'a, hunantege'na e'nomofo avaregahie. Na'ankure iza'o amuno tamifi anteramino manisimo'a, maka'motma tamagatereno ra vahe manigahie.
och sade till dem: »Den som tager emot detta barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland eder alla, han är störst.
49 Joni'a kenona anage hu'ne, Kva nemoka, negonkeno Kagri kagifi, mago ne'mo havi avamura hunetregeta anara osuo huta i'o hunte'none. Na'ankure agra kamagera anteno tagranena vano nosigu hu'none.
Och Johannes tog till orda och sade: »Mästare, sågo huru en man drev ut onda andar genom ditt namn; och du ville hindra honom, eftersom han icke följde med oss.»
50 Hianagi Jisasi'a anage huno zamasami'ne, Tamagra i'o huonteho. Na'ankure tamagri'ma ha'ma reormantesamo'za, tamagri vahe mani'naze.
Men Jesus sade till honom: »Hindren honom icke; ty den som icke är emot eder, han är för eder.»
51 Agrama monafima marerisia knamo tava'oma nehigeno, Jisasi'a Jerusalemi kumate vunaku hanave agesa antahi'ne.
Då nu tiden var inne att han skulle bliva upptagen, beslöt han att ställa sin färd till Jerusalem.
52 Agra mago'a ke eriza vugotahu vahe huzmante'ne. Zamagra Sameria kumate nevnu'za, mago'azana ko ome retro hu'nenageno vunaku huzmante'ne.
Och han sände budbärare framför sig; och de gingo åstad och kommo in i en samaritisk by för att reda till åt honom.
53 Hianagi anampi vahe'mo'za ozamavare'naze. Na'ankure Agra Jerusalemi vunaku hu'negeze.
Men folket där tog icke emot honom, eftersom han var stadd på färd till Jerusalem.
54 Ozamavare'nage'ne amagema nentaza disaipol naga'afinti Jemisike Jonike nentahike amanage hu'ne Jisasina antahige'na'e. Ramoka tagra ha'manena monafinti tevemo eramino zamaresniegu nehano?
När de båda lärjungarna Jakob i och Johannes förnummo detta, sade de: »Herre, vill du att vi skola bedja att eld kommer ned från himmelen och förtär dem?»
55 Hianagi Jisasi'a rukrahe huno ke'zanasutege'za,
Då vände han sig om och tillrättavisade dem.
56 ana kumara atre'za ru kumatega vu'naze.
Och de gingo till en annan by.
57 Kantega zamagrama nevazageno, mago vahe'mo Jisasinku huno inantegama vanantega nagra kamage' ante'na vugahue.
Medan de nu färdades fram på vägen, sade någon till honom: »Jag vill följa dig, varthelst du går.
58 Hagi Jisasi'a anage huno asami'ne, Afi' kramokizmia nozimia mopagampi me'negeno, monafi namamofona nozamia me'ne. Hianagi Vahe'mofo Mofavre'mofona anu anteharege huno mase'zana omane'ne.
Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.»
59 Jisasi'a magomofonku huno, Enka namage emento. Hianagi agra ke'nona huno, Ramoka kotazana, natregena vuna nenfana ome asenteteno.
Och till en annan sade han: »Föl; mig.» Men denne svarade: »Tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.»
60 Hianagi Jisasi'a huno, Atregeno fri vahe'mo'za, fri vahera asezmanteho. Hianagi kagra vunka Anumzamofo kumaku ome huama huo huno asami'ne.
Då sade han till honom: »Låt de döda begrava sina döda; men gå du åstad och förkunna Guds rike.»
61 Mago'mo enena anage huno asami'ne, Ramoka nagranena kamage antegahue. Hianagi natrege'na nonirega vuna nagani'a ome huso'e huzmantetena, ena kamage emeantaneno higeno,
Åter en annan sade: »Jag vill följa dig, Herre, men tillstäd mig att först taga avsked av dem som höra till mitt hus.»
62 Jisasi'a anage huno asami'ne, Mago'mo'ma hozama erino nevuno, rukrehe rukrehe huno vanimo'a, Anumzamofo Kumapina vugara osu'ne.
Då svarade Jesus honom: »Ingen som ser sig tillbaka, sedan han har satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike.»
