Ruku 23
1 Ana maka vahe'mo'za erihantage'za Paerotinte, Jisasina avre'za vu'za,
Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
2 amanage hu'za erigafa hu'za naneke hunte'za, tagra konkeno ama ne'mo'a havi kante Jiu vahetia zmareno nevuno, Sisana takesi zagoa omiho nehuno, Agra'agura huno Nagra Kraisina kini mani'noe hu'ne.
Där begynte de anklaga honom och sade: »Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung.»
3 Ana hazageno, Paeroti'a Jisasina anage huno antahigene, Kagra Jiu vahe'mofo kinio? Jisasi'a ana kenona'a anage huno hu'ne, Ha e'i kagraka'a nehane.
Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
4 Anante Paeroti'a ugagota pristi vahe'ene, ana vahe kevugura anage huno zmasamine, nagra ama ne'mofompina mago hazenke zama'a kena eri fore osue.
Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: »Jag finner intet brottsligt hos denne man.»
5 Hianagi zamagra hu hankveti'za, agra rama'a vahe'mokizmi zamarimpa zamazeri otino, maka Judia kaziga rempi huzami'ne. Anazamo'a Galiliti agafa huno amarera ehanati'ne.
Då blevo de ännu ivrigare och sade: »Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit.»
6 Paeroti'a ana naneke nentahino, Jisasi'a Galili ne' mani'neo huno hu'ne.
När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
7 Hagi Paerotima antahiama, Jisasi'a Heroti kvagri'nea mopafinti e'ne nehuno'a, Herotinte hunte'ne. Heroti'a ana knafina Jerusalemi emaninegeno huntege'za avare'za vu'naze.
Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
8 Herotinte avare'za vazageno, Heroti'a Jisasima negeno'a tusi muse hu'ne. Na'ankure Jisasina agenke'a hakare zupa antahitere nehuno, magokna Agra kaguvaza eri fore hanigena kesue huno antahinegu hu'ne.
När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
9 Heroti'a rama'a antahige naneke hianagi, Jisasi'a kenona'a osu mani'ne.
Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
10 Hagi ugagota pristi vahe'mo'zane, kasegere ugota hu'naza vahe'mo'za, anante oti'za mani'ne'za, hu hankveti'za Jisasina kegaga hunte'naze.
Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
11 Hanki Heroti'ene sondia vahe'ane, Jisasina revatga vatago nehu'za, azanava anteza azeri haviza hute'za, knare avonke kukena eri antaninente'za, huzmantege'za Paerotinte ete avre'za vu'naze.
Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
12 Na'ankure zanagra kora ha' vahe tro hune manina'ankino, ana knazupage, Paeroti'ene Herotikea erimago zanarimpa hu'na'e.
Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
13 Hagi Paeroti'a ugota pristi vahezagane, kva vahezagane, vahetamine kehutru huno,
Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
14 anage huno zamasami'ne, Ama ne'ma avretma nagritema aza nekura hutma, vahetamina avreno havi kante nevie hutma hazanagi keho, nagrama tamagri tamavuga Agri'ma rezaganena koana, tamagrama hunentaza kemofona agafa'a kena erifore osue.
och sade till dem: »I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
15 Heroti'enena magozahu antahintahi hu'negu, ama nera huntegeno tagritega e'ne. Antahiho, ama nera magore huno ahefriga hazenke osu'ne.
Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
16 E'ina hu'negu, kanonkeve amitena atresugeno vugahie huno Paeroti'a hu'ne.
Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom.»
17 [Amanahukna nehazane, kafune kafunena Anumzamo'ma Israeli vahema ozamahe zamagtere'negu antahimi ne'za neknarera, Paeroti'a kina nompinti mago vahe kazufe zamitere nehiane.]
18 Hianagi maka vahe'mo'za ranke hu'za kezati'za, Jisasina avreta ome ahenefrita, Barabasi katufe tamio! hu'naze.
Då skriade hela hopen och sade: »Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös.»
19 [Barabasi'a, Jerusalemi rankumate kamani vahe ha' renezmanteno, mago vahe ahefrigeza kina huntageno mani'nea nere.]
(Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
20 Paeroti Jisasima atresigeno vanigu, mago'ene veara zamantahigene.
Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
21 Hianagi zamagra mago'ane kezatiza, Rugeka zafare aheta hantiho! Rugeka zafare aheta hantiho! Huza nehazageno,
Men de ropade emot honom: »Korsfäst, korsfäst honom!»
22 Paeroti'a mago'ene 3'a zupa zamantahigeno, Nagafarere? Nankna hazenke ama ne'mo'a hu'negeta nehaze? Nagrama kena eri fore'ma huana, friga hazenke'a osu'ne. E'ina hu'negu nagra kanonkeve amitena atresugeno vugahie.
Då talade han till dem för tredje gången och frågade: »Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom.»
23 Hianagi zamagra kazigazi hu'za, rankefinti antahige'za, Rugeka zafare ahefrio hu'zama hazankemo, Paerotina agu'a azeri rukrehe hu'ne.
Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
24 Hagi kema hazare, Paeroti'a antahintahi'a retrohuno Jisasinkura ahefriho hu'ne.
Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
25 Hagi zamagrama kamani vahe ha' renezmanteno vahe zamahe fri'nege'za kina hunte'naza neku'ma antahigaza ne' katufe nezamino, hanki Jisasina ahefrisunema hazagu avarezami'ne.
Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
26 Jisasima avare'za nevazageno mago Sailiniti (Afrika) nera agi'a Saimonikino, Jerusalemi ne-ege'za kantega ome nege'za, Jisasi rugeka zafa erio hu'za eri kofintageno erino Jisasina avaririno vu'ne.
När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
27 Jisasina tusi'a vea kevumo'za avaririza nevazageno, ananpina mago'a a'nenagamo'za zamasunku hunente'za, zavite'za vu'naze.
Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
28 Hianagi Jisasi'a rukrahe huno nezmageno amanage huno zamasmi'ne, Jerusalemi kumate a'nemota nagrikura zavira oteta, tamagragu'ene mofavretamigu'enenku zavira ateho.
Då vände Jesus sig om till dem och sade: »I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
29 Antahiho, mago kna ne-eankiza vahe'mo'za anage hugahaze, narvo a'ne mo'zane, mofavre onte'anene, mofavre ami anuntage nosnamo'za muse hiho hu'za hugahaze.
Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
30 Ana nehu'za zamagra agafa huza, ra agonamoka ankrisenka refiteranto, hu'za nehu'za, osi 'agonagura refiteranto hu'za hugahaze. (Hos 10:8)
Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
31 Na'ankure kasefa huno me'nenia zafamofoma e'inahuma huntesuza, osapa zafamofona inanknaza fore hugahie?
Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!»
32 Tare kumzafa netrene, Jisasine magoka zanahe frisazegu zanavre'za vu'naze.
Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
33 Aseni zaferine (Golkote) nehaza agonarema zamagra vute'za, Jisasine tare kumzafa netrena keka zafare zamahe'za hanti'naze. Magomofona Jisasi azantmaga ahe'za nehantiza, magomofona aza hoga hanti'naze.
Och när de hade kommit till den plats som kallades »Huvudskallen» korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
34 Hianagi Jisasi'a anage hu'ne, Nafanimoke, ontahine'za anara nehazanki, kumizmia atrezmanto. Anage nehige'za sondia vahe'mo'za zaza kena'a refko huza erinaku taisi zokogo re'naze. (Sam-Zga 22:18)
Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
35 Ana nehazageno, hakare veamo'za anante otine'za uruha nehazageno, kva vahe'mo'zanena azanvanke hunte'za, vahe'mokizmia zamza nehia neki, Anumzamo huhamprintenemo Kraisi'ma mani'nesuno'a atregeno agra'a agu'vazisnigura kamaneno hu'za nehazageno,
Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: »Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde.»
36 sondia vahe'mo'zanena azanava ke nehu'za, akahe'nea waini tina eme nemiza,
Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
37 Kagra Jiu vahe'mokizmi kinima mani'nesunka, kagra ka'a kaguvazio! hu'za hu'naze.
och sade: »Är du judarnas konung, så hjälp dig själv.»
38 Hanki asenirega anage hu'za avona kreza ome hentenaze, ama'i Jiu vahe'mokizmi kinie.
Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: »Denne är judarnas konung.»
39 Mago kumzafa ne'ma aheza hantinaza nemo'enena Jisasina kesuno, Kagra Kraisiga omaninano? Kagraka'a kagu'nevazinka, tagri'enena taguvzio!
Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: »Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss.»
40 Hianagi mago'mo'a azerikorino, kagra Anumzamofonkura korera nosano? Ana mikomota anahukna knazampi mani'none.
Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: »Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
41 Tagra tamage huta hazenke hu'noa zamofo nona'a, eriga knaza eneru'e. Hianagi ama ne'mo'a mago hazenke osu'ne.
Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort.»
42 Anantera anage huno ana ne'mo'a hu'ne, Jisasiga hihamukafima manisunka kagesa antahinamio.
Sedan sade han: »Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.»
43 Higeno Jisasi'a anage huno ana nera asami'ne, Tamage hu'na negasamue, kagra menina Nagrane mona avasese zama'ane kumapina Paradaisi umanigahane.
Han svarade honom: »Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.»
44 Hagi 12 kilokinaza higeno, maka mopafina hanimo refitegeno, kinaga 3 kilokuma higeno rumsa hu'ne.
Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
45 Na'ankure zagemo'a ananknafina remsa osu'ne. Hagi ra mono nompi tafinaza tavravemo'a amu'nompinti ruhakeke huno fenkamu uramine.
i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
46 Jisasi'a ranke huno, Nafa'nimoka kagri kazampi avamuni'a antoe nehuno vagare asimu atreno frine. (Sam-Zga 31:5)
Och Jesus ropade med hög röst och sade: »Fader, i dina händer befaller jag min ande.» Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
47 Sondia vahe'mokizmi kva ne'mo'a anazama hiazama negeno'a, agafa huno Anumzamofo agi erisaga nehuno, tamage ama fatgo nekino hazenkea omnene hu'ne.
Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: »Så var då denne verkligen en rättfärdig man!»
48 Hanki maka vea kevumo'za anazama fore hu'neaza ome kete'za ne-eza, zamasunku zampi zamarimpare zamaza refiteriri hu'za vu'naze.
Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
49 Hanki maka Jisasi rone'amo'zane, Galili kazigati Agrane e'naza a'nanemo'zane, ogantu umani'ne'za ana zama fore hiazana ke'naze.
Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
50 Mago nera Josefe'e nehaza nekino knare huno fatgo avu'va ene ne', kanisol vahe'pina mani'ne.
Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
51 Kanisol vahe'mo'za Jisasima ahenakuma kema retroma hazankerera agra mago rimpa osu'nea nere. Ana nera Jiu vahe'mofo rankumapinti Aramatia nekino, Anumzamofo kumaku avega ante'ne.
som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
52 Ana ne'mo'a Jisasi avufga erino ome asentenigu, Paeroti ome antahigeteno,
Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
53 vuno rugeka zafareti Jisasi avufga ome eri fenkma atreno, efeke tavravefi anovazino erino have fregeno hanagatinte'nea kampi ome antene. Magore huno ana havegampina kora fri vahera ome ontenefi ome ante'ne.
Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
54 Mani fruhu kna (Sabat) eza hige'za ana knarera retrotra nehaza kna fore hu'ne.
Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
55 Galiliti Jisasi amagema ante'za e'naza a'nemo'za, ana havegampima avufga'ama antazana ke'naze.
Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
56 Anante rukrahe hu'za vu'za mana nentake'zane, masavene retro ome hu'naze. Mani fruhu kna (Sabat) zupa kasegemoma hu'nea kante anteza manigsa hu'naze.
Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.
