3 Mose 25

1 Ra Anumzamo'a Sainai agonare Mosesena asamino, anage hu'ne,

Och Herren talade med Mose på Sinai berg, och sade:

2 Israeli vahera amanage hunka zamasamio, Nagrama tamisua mopafima ufresuta 7ni kafurera atrenkeno mopamo'a manigasa hinketa, magozane huta mopafina onkrinkeno mopamo'a Ra Anumzamofo Sabati'e huno mane fru huno mago kafu meno.

Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, som jag eder gifvandes varder, skolen I hålla landsens helg Herranom;

3 Hagi 6si'a kafufina mopatamifina avimza neseta, waini azankunara akafrita erise nehuta, hoza hamaregahaze.

Så att du i sex år sår din åker, och i sex år skär din vingård, och samlar in fruktena;

4 Hianagi 7ni kafua Sabati kafugino mopamo'a atrenkeno mane fruhu huno Ra Anumzamo'nare meno. Hagi ana kafufina hoza e'orige, waini azankunara akafrita eri fatgoa osugahaze.

Men på sjunde årena skall landet hålla Herranom sina stora helg, i hvilko du icke skall så din åker, eller berga din vingård.

5 Hagi ana kafufima agra'ama hageno raga'ama ahe'nesia witia akafrita nompina onteta, azanku'nama akafrita erise'ma osu'nesaza wainia tagita waini tina tro huta onteho. Hagi ana kafua mani fru hu kafugino, atrenkeno mopamo'a fru huno amne meno.

Och hvad af sig sjelfvo växer, efter din afbergning, skall du icke berga; och de vindrufvor, som utan ditt arbete växte äro, skall du icke afhemta, efter det är landsens helgår;

6 Hianagi tamagrane ve kazokzo eri'za vahe'ene, a' kazokzo eri'za vahe'ene, zagore'ma eri'zama erinermantesaza vahe'ene, ruregati vahe'ma tamagranema nemanisia vahe'mo'zanena amne anampintira eri'za negahaze.

Utan landsens helgår skall du fördenskull hålla, att du skall äta deraf, din tjenare, din tjenarinna, din dagakarl, din husman, din främling när dig;

7 Anahukna hu'za maka kegavama nehaza zagagafatamimo'zane, afi zagagafamo'zanena anampinti ne'zana negahaze.

Din boskap, och djuren i ditt land, allt det der växer skall vara till mats.

8 Hagi 7ni'a zupa 7ni'a kafu'a hamprinkeno ana maka kafumo'a 49'a kafu hino.

Och du skall räkna sju sådana helgår, så att sju år skola sju resor tald varda, och den sju helgårs tiden gör nio och fyratio år.

9 Hagi ana kafumofona 7ni ikamofo 10ni zupa, kumi'mofo nona huno apasezmante knagita mememofo pazivete ufe erita, ufena omereta mopatamifina viho.

Då skall du låta blåsa i basunen öfver allt edart land, på tionde dagen i sjunde månadenom, rätt på Försonedagen.

10 Hagi 50'a kafuma hanigeta e'i ana kafumo'a ruotage hu'neanki, huama huta eri'za vahera zamatresage'za fru hu'za nagazimirega vugahaze. Hagi mikamota mopatamirega vugahaze.

Och I skolen helga det femtionde året, och skolen kalla det ett friår i landena, allom dem som bo derinne; ty det är edart klangår. Så skall hvar och en när eder komma till sina ägor igen, och till sina slägt.

11 Hagi 50ma hania kafua eri'nesaza zama eteno ami kafugita, hoza ontege agra'ama hagesia witia akafrita eri ontege, waini azankuna'a akafrita erise osu'nesaza waniretira raga'a tagita waini tina trora huontegahaze.

Ty det femtionde året är edart klangår. I skolen intet så, ej heller uppskära det af sig sjelfvo växt är, ej heller afhemta i vingårdenom det utan arbete växt är.

12 Na'ankure e'i eri'nesaza zama etenoma omi ami hu kafugino, tamagritera ruotage hugahiankita ana hozafintira ne'zanke eritma negahaze.

Förty klangåret skall vara heligt ibland eder. Men I skolen äta allt det som marken bär.

13 Hagi eri'nesaza zama eteno'ma ami kafuma hanigeno'a, miko vahe'mo'a mopa agafarega miko zama'ama me'nerega vugahie.

Det är klangåret, i hvilko hvar man skall komma till sitt igen.

14 Hagi mopatamima zagore atrazage'za mizase'nenaza vahero, mopazmima zamagripinti mizase'nesaza vahera rezmatga huta mopazmia eri savarira osiho.

Om du något säljer dinom nästa, eller något köper af honom, skall ingen besnika sin broder;

15 Hagi tamagrama mopama mago'amokizmire'ma atrenesuta, nama'a kafu mani'nageno vuno mani fruhu kafurera uhanatine, ana kafu'amofo avamente zagoa mizana sentegahaze.

Men efter klangårens tal skall du köpa det af honom, och hvad åren sedan draga kunna, derefter skall han sälja dig det.

16 Hagi rama'a kafuma ana mopafima manitesageno eri'nesazazama eteno ami kafuma ena, zagoa eri antesga huta mizasegahaze. Hagi ana mopafima osi'a kafuma mani'tesageno eri'nesaza zama eteno ami kafuma ena, anteramita osi'a zago mizasegahaze. Na'ankure ne'zama ana mopafinti'ma erifore'ma hu'nesaza avamente mizasegahaze.

Efter som åren äro mång till, så skall du låta risa köpet, och efter som de äro få till, skall du låta köpet falla; ty han skall sälja dig det efter som det draga kan.

17 Mago'mofoma orevatage arevatage huta nanazama eri avu'avara zana osiho. Hagi atrenkeno Anumzamo'na kore'ma hunante zamo tamagu'afina meno. Hagi Nagra Ra Anumzana tamagri Anumzamo'na nehue.

Så besnike nu ingen sin nästa, utan frukta din Gud; ty Jag är Herren edar Gud.

18 Hagi Nagri tra kene kasegeni'a avaririsuta, knare huta ama mopafina nemanisageno,

Derföre görer efter mina stadgar, och håller mina rätter, att I dem gören, på det I mågen tryggeliga bo i landena;

19 ana mopafina ne'zana fore hanigeta neramamu nehuta hazenkea e'ori so'e hutma manigahaze.

Ty landet skall gifva eder sina frukt, att I skolen hafva nog till att äta, och bo tryggeliga derinne.

20 Hianagi mani fruhu 7ni kafure'ma, hozama erita ontege, ne'zama eri atruma osanuta, na'a negahune? huta antahintahi hakarea osiho.

Och om du vorde sägandes: Hvad skole vi äta på sjunde årena; ty vi så intet, och församle ingen årsväxten?

21 Hagi 6si kafufina Nagra asomu ha'nenkeno, 3'a kafufima ne'naza avamente ne'zamo'a amporegahie.

Så vill jag bjuda min välsignelse i sjette årena öfver eder, så att det skall göra eder treåra växt.

22 Hagi 8ti kafufima agafa huta hozama nentesuta, ko'ma 6si kafufima hamarente'naza ne'za me'nena nenesageno, 9ni kafufina ne'zamo'a nenahinketa vasagegahaze.

Det I sån på de åttonde årena, och af den gamla årsväxten, der äter af intill nionde året, så att I äten af det gamla, intilldess åter ny årsväxt kommer.

23 Hagi mopa zagorera erivaga rehogura otreho, na'ankure mopa Nagri mopa me'negeta, tamagra rurega vahe emaniankna huta mani'naze.

Derföre skolen I icke sälja landet evinnerliga; ty landet är mitt, och I ären främmande och gäster före mig.

24 Hagi ana mopama miza hanazegu'ma zagore'ma atresageno'a, ana mopamofo nafa'amo mizana hugahie.

Och I skolen i allt edart land låta landet till lösen.

25 Hagi mago Israeli vahe'mo'ma amunte'ma omanenigeno mopa'ama zagore'ma atre'nesige'za, mizama hu'nenageta, ana ne'mofo naga'afinti ana mopa ete mizasegahie.

Om din broder varder fattig, och säljer dig sina ägor, och hans näste skyldman kommer till honom, och vill lösat, så skall han lösa det hans broder sålt hafver.

26 Hagi naga'afinti'ma mago'mo'ma mizaseno ana mopama erigama osanigeno'a, me'nenkeno zagoa eritru huteno agra'a mizasegahie.

Om någor vore, som ingen lösare hafver, och kan med sine hand så mycket åstadkomma, att han löser en del;

27 Hagi zagoma keno erifore huteno mizamasenaku'ma hanuno'a, nama'a kafufima ana mopafina hoza anteno ne'ne, hamprino eri fatgo huteno, hozama ante'nesia kafu'are mizasenenteno ete mopa erigahie.

Då skall man räkna åratalet sedan han såldet, och hvad igenstår, gifve honom, som köpt hafver, att han må komma till sina ägor igen.

28 Hianagi mopa nefa'ma zagore'ma atre'nesia mopa'ama erinaku'ma hanianagi zago'ama omanesigeno'a, avega anteno mani'nenkeno eri'nesia zama eteno ami kafuma esigeno'a, ana ne'mofo azampintira amne mopa'ama mizama seneniama'a nemino erigahie.

Om hans hand icke kan finna så mycket, att han kan få någon del igen, så skall det, som han sålt hafver, vara i köparens händer intill klangåret; då skall det vara ute, och han komme till sina ägor igen.

29 Hagi mago ne'mo'ma kegina hugagi'nenia rankumapima me'nenia noma'ama zagore'ma atresigeno ru ne'mo'ma eri'nesigeno'a, ete ana noma'a erinaku'ma hanuno'a, mago kafufinke mizasenenteno ana nona erigahie.

Ho som säljer bort ett boningahus innan stadsmuren, han hafver ett helt års frist till att lösa det igen; det skall vara tiden, innan hvilken han det lösa må.

30 Hianagi ana noma mago kafufima mizase vaga'oresigeno'a, eri'nesia zama ami kafuma esigeno'a, ana nomofo nefa'a, ana nona e'origahie.

Om han icke löser det förra än hela året ute är, så skall köparen behålla det evinnerliga, och hans efterkommande; och skall icke löst utgå i klangårena.

31 Hagi kegina osu kumapima me'nenia nona mopama hu'nazankna hu'za hugahazankita, zagoreti amne mizasege, eri'nesiazama ete ami kafuma esigeta, amne ana nomofo nefa'a erigahie.

Men är det ett hus i sådana by, der ingen mur om är, det skall man räkna lika med markene i landena; och skall varda löst, och i klangårena fritt utgå.

32 Hagi Livae naga'mofo rankumapima mago Livae ne'mo'ma noma'ama zagore'ma atresigeno mizama se'nesage'za, agra amne inaknarero ete'no noma'a mizaseno erigahie.

De Leviters städer, och husen i städerna, der deras ägor inne äro, måga alltid löste varda.

33 Hagi Livae naga'mo'za nozamima zagore'ma atre'nesageno rumo'zama mizasenenage'noma, eri'nesiazama eteno ami kafuma esige'za, amane nozmia erigahaze. Na'ankure zamagra mago'zana onte'nazanki nonke'za ante'naze.

Den som något löser ifrå de Leviter, den skall gå derifrån i klangårena; vare sig hus eller stad, som han besutit hafver; förty husen uti de Leviters städer äro deras ägor ibland Israels barn.

34 Hianagi Livae naga'mo'zama afuzagama kegavama nehaza mopama kuma tavaonte'ma me'nesige'za zagorera otreho, e'i ana mopa zamagri'a mopa megahie.

Men markena för deras städer skall man icke sälja; förty det är deras egendom evinnerliga.

35 Hagi Israeli vahepinti'ma mago'mo'ma amunte'ma omanesigeno agra'ama aza huga'ma osanigeta, ruregati vahe'ma mopatamifima emani'negeta azama nehazaza huta azahinkeno, tamagranena manino.

Om din broder varder fattig, och afsigkommer när dig, så skall du taga honom till dig, såsom en främling eller husman, att han må lefva när dig.

36 Hagi mago'azama zagoretima mizasenaku'ma hanigenka, Anumzamofo korozamo kagu'afi me'nenkenka, mago'a rukamrenka ra zago agia aheonto. Ana hinkeno tamagrane ana vahe'mo'za manigahaze.

Och du skall icke taga ocker af honom, eller vinning; utan skall frukta din Gud, att din broder må lefva bredevid dig.

37 Hagi zagoma amisunka, anante ante aguheno namisigure hunka omige, ne'zama amisunka, ne'zama ante aguheno namisigure hunka omio.

Ty du skall icke få honom dina penningar på ocker, och icke utfå din spis på fördel.

38 Nagra Ra Anumzana tamagri Anumzane, Isipiti'ma tamavre'na e'na Keneni mopama tami'noana, tamagri Anumza mani'naku tamavre'na e'noe.

Ty jag är Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle gifva eder det landet Canaan, och vara edar Gud.

39 Hagi Israeli nagapinti magotamimo'ma agra'a aza huga osuno, agra avufgama zagore'ma atresigenka mizasenunka, kazokzo eri'za vaheknara hunka kva huonto.

Om din broder varder fattig när dig, och säljer sig dig, så skall du icke låta honom göra trälars arbete;

40 Hagi agrira zagore'ma zamavrazage'za eri'za erige, ruregati vahe'ma emani'ne'za eri'zama e'nerizankna huno mani'ne'nigeno, eri'nea zama eteno nemino musenkasema hu kafurera uhanatigahie.

Utan han skall vara när dig, såsom en dagakarl och en husman, och tjena dig intill klangåret.

41 Hagi ana kafurera agri'ene mofavre'araminena zamatrenke'za nagazmima mani'nare mopa agafare viho.

Då skall han gå lös ut ifrå dig, och hans barn med honom; och skall komma till sitt slägte igen, och till sina fäders ägor.

42 Na'ankure Israeli vahera Nagri'a eri'za vahe Isipitira tamavre'na e'noankita zagorera zmatrenage'za kazokzo eri'za vahera ozmavregosaze.

Förty de äro mine tjenare, de jag utur Egypti land fört hafver; ty skall man icke sälja dem efter trälars sätt.

43 Hagi zamage fenkamu atreta zamazeri havizana osiho. Hu'neanagi Ra Anumzamofonku kore huntegahaze.

Och skall du icke med stränghet råda öfver dem, utan frukta din Gud.

44 Kazokzo eri'za veo, kazokzo eri'za a'ma avre'sazana ru vahe'ma tava'ontamire'ma mani'nesaza kumapintike zamavareho.

Men vill du hafva trälar och trälinnor, så skall du köpa dem af Hedningarna, som omkring eder äro;

45 Hagi rurega vahe'ma tamagranema enemani'naza vahepinti enena amne zamavaresage'za tamagri'za se'za manigahaze.

Af husmän, som främlingar ibland eder äro, och af deras afkommandom, som de när eder uti edro lande föda, dem skolen I hafva till egna;

46 Hagi frisage'za ana kazokzo eri'za vahera mofavretamimo'za zamazeri santiharesageno tamagri eri'za vahe segahaze. Hianagi Israeli vahera anara huta kazokzo eri'za vahera ozamavaregahaze.

Och skolen äga dem, och edor barn efter eder till en evig ägo; dem skolen I låta vara trälar. Men öfver edra bröder, Israels barn, skall ingen öfver den andra råda med stränghet.

47 Hagi Israeli vahe'ma zamunte omanesige'za, rurega vahe'ma tamagrane emani'nenaza vahetema zamagra zamavufagama zagore'ma atresageta,

Om en främling eller en husman växer till när dig, och din broder varder fattig när honom, och säljer sig enom främling, eller husmanne när dig, eller någrom af sine slägt;

48 ete amne naga'amo'za mizaseza ana nera avregahaze. Hagi afu agana'o,

Så skall han rätt hafva, sedan han såld är, att varda löst igen; och någor af hans bröder må lösa honom;

49 nenogo'o, nefo'amo'o korama'amo'a ana nera mizasegahaze. Hagi ana ne'mo'ma agra'ama mizasega hanuno'a, amne mizasegahie.

Eller hans faderbroder, eller faderbroders son, eller eljest någor hans när skyldman i hans slägte; eller om hans egen hand kan så mycket åstadkomma, så skall han lösa sig;

50 Agrane mizamase'nea ne-enena eri'zama erisia kafu'a hamprike nevikeno eri'neazama eteno nemino musenkasema hu kafure uhanatino. Hagi anama mani'nesia kafumofo avamente erinte'za mizama'a keho. Hagi ana knama refko huno keteno, mizamasentesiana zagore'ma hige'za vahe'mo'za eri'zama erige'zama mizama senezmantazankna kante miza sentegahie.

Och skall räkna med sin köpare ifrå det året, då han sålde sig, intill klangåret. Och penningarna skola räknade varda efter åratalet, sedan han såldes; och skall hans lön med inräknas för hela tiden.

51 Hagi eri'nesiazama etenoma ami kafuma zazate'ma me'nenkeno'a, ana vahe'mo'a kva'amofona agra'a avufgarera rama'a zago miza sentegahie.

Om ännu mång år äro intill klangåret, så skall han derefter desto mer gifva för lösnen, efter som han köpt är.

52 Hagi eri'nea zama eteno ami kafumo'ma erava'o hunenkeno'a, ana avamente osi'a zago mizasegahie.

Äro få år qvar intill klangåret, så skall han ock derefter igengifva till sin lösning;

53 Hagi emani vahe'mofo eri'za vahe'ma mani'nenkeno'a, kafugu kafugu'ma zagore'ma avrazageno eri'zama erige'zama kegavama hunentazankna hu'za kegava hunteho. Hagi atrenke'za ana vahe'mo'za mopatamifina kazokzo eri'za vahe'ma zamazeri haviza hazankna hu'za kegava huozmanteho.

Och skall räkna sin lön med honom år från år. Och du skall icke låta råda öfver honom med stränghet för din ögon.

54 Hagi ana ne'mo'ma agra'ama mizasegama osanigeno eri'nea zama eteno nemino musenkase hu kafuma esigeno'a, ana ne'ene mofavre'zaga'anena zamatresige'za fru hu'za vugahaze.

Om han icke löser sig i denna måtto, så skall han i klangåret lös utgå, och hans barn med honom.

55 Na'ankure Israeli vahe'mo'za Nagri eri'za vahe mani'nazage'na, zamavare'na Isipitira e'noe. Nagra Ra Anumzana, tamagri Anumzane.

Förty Israels barn äro mine tjenare, de jag utur Egypti land fört hafver. Jag är Herren edar Gud.