Lementesen-Zavi Krafa 1

1 Jerusalemi kumapina kora vahe'mo'a tusiza hu'nea kumamo'agi, atreno vuno eno higeno, menina vahera omanitfa hie. Kora ama mopafima me'nea kumatmimpina zmagatereno agri agimo'a anagame mareneria kuma me'neane. Hianagi menina mago kento a'mo hiaza huno tusi'a knazampi mani'ne. Kora kini ne'mofo mofa kna huno mani'neno, ne'onse kumatmina rama'a kegava hu'neanagi, menina mago kazokazo akna hie.

Huru övergiven sitter hon icke, den folkrika staden! Hon har blivit lik en änka. Hon som var så mäktig bland folken, en furstinna bland länderna, hon måste nu göra trältjänst.

2 Jerusalemi kumamo'a mago a'mo nehiaza huno kenagera tusi zavikrafa hu'ne. Ana nehigeno avunumo'a tusiza huno ameregentega erami erami hu'ne. Kora tusi vahe ronea huzmante'neno savrira huno vano hu'neanagi, magomo'e huno eno eme azeri vavaose'ne. Ana nehigeno maka rone'amo'za komoru hunte'za, agri ha' vaheke mani'naze.

Bittert gråter hon i natten, och tårar rinna utför hennes kind. Ingen finnes, som tröstar henne, bland alla hennes vänner. Alla hennes närmaste hava varit trolösa mot henne; de hava blivit hennes fiender.

3 Hagi Juda vahera ha' vahezmimo'za eme zamavare'za vu'za mopazmirega ome kina huzmante'neza, kazokazo eri'za zamiza zamazeri haviza hu'naze. Ana hazage'za Juda vahe'mo'za ru vahepi umani emani hu'neza, magore hu'za mani fru osu'naze. Ana nehu'za tusi knazampima mani'nageno'a, ha' vahe'mo'za zamarotago hu'za ome zamazeri havizantfa hu'naze.

Juda har måst gå i landsflykt efter att hava utstått elände och svåra vedermödor; hon bor nu bland hedningarna och finner ingen ro. Alla hennes förföljare hava fallit över henne, mitt i hennes trångmål.

4 Hagi Saioni kumategama vu'nea kantamimo'za tusi zavi krafa hu'naze. Na'ankure knama huhamparinte'nezama knane knanema ne'zama kre'zama nene'za mono'ma huterema nehaza knarera mago vahe'mo'e hunora ome'nea zanku anara hu'naze. Jerusalemi ran kumamofo kuma kafaramimpina vahe'mo'a marerino atiramino osigeno, pristi vahe'mo'za tusi karagi ru'naze. Ana nehazage'za Jerusalemi kumapi mofa'nemo'za zavi netazageno, Jerusalemi kumamo'a tusi'a atazampi mani'ne.

Vägarna till Sion ligga sörjande, då nu ingen kommer till högtiderna. Alla hennes portar äro öde, hennes präster sucka. Hennes jungfrur äro bedrövade, och själv sörjer hon bittert.

5 Jerusalemi kuma'ma ha'ma eme huntaza vahe'mo'za ana kumara kegava hazageno zamagri eri'za vahe mani'ne. Ana nehu'za agri ha' vahe'mo'za Jerusalemi kumapina knare hu'za mani fru hu'za mani'naze. Jerusalemi kumapi vahe'mo'za tusi kumi hu'nazagu huno, Ra Anumzamo'a knazana atregeno eno eme zamazeri haviza hu'ne. Ana hazageno ha' vahezmimo'za mofavre nagazmia zamavare zamavugate'za vu'za afete moparega kina ome huzmante'naze.

Hennes ovänner hava fått övermakten, för hennes fiender går allt väl. Ty HERREN har sänt henne bedrövelser för hennes många överträdelsers skull. Hennes barn hava måst gå i fångenskap, bortdrivna av ovännen.

6 Jerusalemi kumamofona knare avasase zama'amo'a atreno vu'ne. Kva vahe'amo'za dia afu'mo trazanku hakeno vano hiaza hu'naze. Ha' vahe'zamimo'za zamarotgo hazage'za fre'za nevazageno hankave zamia omane'neanagi, fre vava hu'za vu'naze.

Så har all dottern Sions härlighet försvunnit ifrån henne. Hennes furstar likna hjortar som icke finna något bete; vanmäktiga söka de fly bort, undan sina förföljare.

7 Anama hige'za afete moparegama umani emanima hu'nezama knazama eneri'za, marerisa fenozama ante'naza zankura zamagesa antahi atrazageno vu'ne. Hagi ha' vahe'mo'zama zamavare'zama nevazageno'a, mago vahemo'e hunora zamagura ovazi'ne. Ana nehazage'za ha' vahezmimo'za hazenke zama zamagrite'ma fore hiazama nege'za zamagizare'naze.

I denna sitt eländes och sin husvillhets tid kommer Jerusalem ihåg allt vad dyrbart hon ägde i forna dagar. Nu då hennes folk har fallit för ovännens hand och hon icke har någon hjälpare nu se hennes ovänner med hån på hennes undergång.

8 Jerusalemi kumamo'a tusi'a kumi huno mago himnage zankna hu'ne. E'ina agafare ana rankumo'a agrua osu'ne. Kora ana kumamo'a knare zantfa hunege'za vahe'mo'za kenazanagi, menina havizantfa hie. Jerusalemi kumamo'a asunku nehuno franekie.

Svårt hade Jerusalem försynda sig; därför har hon blivit en styggelse. Alla som ärade henne förakta henne nu, då de se hennes blygd. Därför suckar hon ock själv och drager sig undan.

9 Jerusalemi kumamo'a mago akana hu'neankino, agru'ma osu'nea avu'avazamo'a frara okino amate kena'arera me'ne. Hianagi agrite'ma henkama fore'ma hania zankura agesa ontahi'ne. Hagi Jerusalemi kumamo'ma havizantfama higeno'a, mago vahemo'e hunora asunkura huonte'ne. Ana higeno amanage huno hu'ne. Ra Anumzamoka nagri knazana ko. Na'ankure ha' vahenimo'za zmavufga ra nehaze.

Orenhet fläckar hennes klädesfållar; hon tänkte icke på anden. Därför vart hennes fall så gruvligt; ingen finnes, som tröstar henne. Se, HERRE, till mitt elände, ty fienden förhäver sig.

10 Jerusalemi kumamo'a mago akna hu'neankino, ha' vahe'mo'za eza rohu emere'za marerisa feno zantamima'a eri vagare'naze. Ra Anumzamo'a huno, ru moparegati vahe'mo'za Nagri Mono nompina umareoriho huno asevazi zmante'neanagi mani'neno negege'za ru moparegati vahe'mo'za Mono nompina umareri'naze.

Ovännen räckte ut sin hand efter allt vad dyrbart hon ägde; ja, hon fick se huru hedningar kommo in i hennes helgedom, just sådana som du hade förbjudit att komma in i din församling.

11 Jerusalemi kumapima mani'naza vahe'mo'za karagi neru'za ne'zama nesaza zankura tusiza hu'za hake'naze. Ana nehu'za ne'zama nene'za ofri kasefa'ma hu'za manisnagura, knare'nare feno zazamia vahe nezami'zage'za, nona'a ete ne'za zami'naze. Hagi Jerusalemi kumamo'a mago akna hu'neankino amanage huno hu'ne. Ra Anumzamoka nagrira nazeri haviza nehazanki, nago huno hu'ne.

Allt hennes folk måste med suckan tigga sitt bröd; för vad dyrbart de ägde måste de köpa sig mat till att stilla sin hunger. Se, HERRE, och akta på huru föraktad jag har blivit.

12 Jerusalemi kumamo'a kantegama enevaza vahekura kezatino, amama nagrite'ma fore'ma nehia knazana amnezane huta nehazafi? Kesga huta keganti kegama hiho, nagrama enerua knazana mago'a enerizageno, Ra Anumzamo'a arimpa ahenanteno nazeri haviza nehifi? Ra Anumzamo Agra'a nazeri havizana nehie.

Går detta eder ej till sinnes, I alla som dragen vägen fram? Akten härpå och sen till: kan någon plåga vara lik den varmed jag har blivit hemsökt, den varmed HERREN har bedrövat mig på sin glödande vredes dag?

13 Ra Anumzamo'a onagamuti teve nefa atregeno eramino zaferinani'afi teno ufre'ne. Ana nehuno krifureti nagiafina nazeri antrako huno nazeri rukrahe hu'ne. Ana higeno zaferina omneamne higeno, maka zupa navu evuevu nehige'na nagraku mani'noe.

Från höjden sände han en eld i mina ben och fördärvade dem. Han bredde ut ett nät för mina fötter, han stötte mig tillbaka. Förödelse lät han gå över mig, han gjorde mig maktlös för alltid.

14 Ra Anumzamo'a karenamare zafama hiaza huno kumini'a magopi erinteteno Agra'a azanteti nanankempi anaki antrako hunte'ne. Ana kumimofo knazamo higeno hankaveni'a omne'ne. Ana nehuno Ra Anumzamo'a nagrira ha' vahe'nimokizmi zamazampi navre antege'za, eme nazeri haviza nehazage'na hankaveti'na hara huzmantega osu'noe.

Mina överträdelser knötos samman av hans hand till ett ok, hopbundna lades de på min hals; så bröt han ned min kraft. Herren gav mig i händerna på människor som jag ej kan stå emot.

15 Hankavenentake sondia vaheni'a Ra Anumzamo'a amefi hunezamino, Agrama huhampri'nea kna fatgore ha' vahera zamatrege'za e'za nehazaveramina eme zamahe vagare'naze. Juda mopamo'a mago vene omase'nea mofakna hu'neankino, vahe'mo'zama zamagareti wainima regatiti'ma nehazaza huno Ra Anumzamo'a rehapatitre'ne.

Alla de tappra kämpar jag hyste aktade Herren för intet. Han lyste ut högtid, mig till fördärv, för att krossa mina unga män. Ja, vinpressen trampade Herren till ofärd för jungfrun dottern Juda.

16 E'inahu zama fore'ma hiazamo hige'na, tusi zavi netogeno navunumo'a tinkna huno eneramigeno, mago vahe'mo'a tavao'nirera mani'neno nazeri navavaneseno, nazeri hankavea oti'ne. Na'ankure ha' vahenimo'za hara hunagaterazageno, mofavre nagani'a zamazeri so'ea osige'za tusi'a knazampi mani'naze.

Fördenskull gråter jag; mitt öga, det flyter i tårar; ty fjärran ifrån mig äro de som skulle trösta mig och vederkvicka min själ. Förödelse har gått över mina barn, ty fienden har blivit mig övermäktig.

17 Saioni kumamo'a mago mofakna hu'neankino, vahe'mo'zama eme azama hanagura azana rusute'neanagi, mago vahe'mo'a eno asunkura hunenteno azeri hankavea oti'ne. Ra Anumzamo'a Jekopu nagakura huama huno, Tavaoma'arema nemaniza vahe'mo'za oti'za ha' vahe'a fore hugahaze huno hu'neankino, ha' vahe'mo'zama Jerusalemi kuma'ma kazana, agru osu zankna hu'nege'za ke'naze.

Sion räcker ut sina händer, men ingen finnes, som tröstar henne; mot Jakob bådade HERREN upp ovänner från alla sidor; Jerusalem har blivit en styggelse ibland dem.

18 Jerusalemi kumamo'a huno, Ra Anumzamo'ma nagri'ma hunantea avu'avazamo'a fatgo hu'ne. Na'ankure amage antoma huno hunantea nanekea namefi humi'noe. Ana hu'negu maka vahe'mota tamagesa anteta nentahita, nagrama erua knazante tamavua anteta keho. Ha' vahenimo'za e'za vene omase mofane nagani'ane, nehazave naga'nianena eme zamavare'za vu'za, afete moparega ome kina huzmante'naze.

Ja, HERREN är rättfärdig, ty jag var gensträvig mot hans bud. Hören då, alla I folk, och sen min plåga: mina jungfrur och mina unga män fingo gå i fångenskap.

19 Zamagranema savri'ma hu'na vanoma nehua venenemo'za eme naza hanazegu'ma kema huana, havige hu'za renavatga hu'naze. Pristi vahenimo'zane, ugagota kva vahenimo'za ne'zanku fri'za hute'za, ne'zama nesaza zanku hake'za vano hazanagi, onke'za ran kumapi fri'naze.

Jag kallade på mina vänner, men de bedrogo mig. Mina präster och mina äldste förgingos i staden, medan de tiggde sig mat för att stilla sin hunger.

20 Ra Anumzamoka ko, rama'a knaza e'neri'na havizantfa nehue. Narimpamo'a nevamagigeno, tumonimo'a rutane'ne. Na'ankure kagri kea ontahi'noe. Kumamofo ne'onse kantamimpine, nompinena bainati kazinteti nagri vahera zamahe fri'naze.

Se HERRE, huru jag är i nöd, mitt innersta är upprört. Mitt hjärta vänder sig i mitt bröst, därför att jag var så gensträvig. Ute har svärdet förgjort mina barn, och inomhus pesten.

21 Nagrama karagi'ma ruana maka vahe'mo'za antahi vagare'naze. Ana hu'neanagi mago vahemo'e hunora eno asunkura hunenanteno, nazeri hanavea oti'ne. Ra Anumzamoka'ma atrankeno eno nazeri havizama hia knazamofo agenkea ha' vahenimo'za nentahi'za, tusi muse hu'naze. Hagi Ra Anumzamoka'ma zamazeri haviza hugahue hunka'ma huvempama hu'nana kante antenka, ame hunka zamazeri haviza huo hu'za zamagra hu'naze.

Väl hör man huru jag suckar, men ingen finnes, som tröstar mig; alla mina fiender höra om min olycka och fröjda sig över att du har gjort detta. Den dag du förkunnade har du låtit komma. Dock, dem skall det gå såsom mig. Låt all deras ondska komma inför ditt ansikte, och hemsök dem, likasom du har hemsökt mig för alla mina överträdelsers skull ty många äro mina suckar, och mitt hjärta är sjukt. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.

22 Hagi zamagrama hu'naza kefo avu'ava zana negenka, nagrama hu'noa kumi'nire'ma nazeri haviza hankenoma tumonimo'ma natama negrige'na karagi'ma ru'noaza hunka zamagri'enena zamazeri haviza huo.