< Lementesen-Zavi Krafa 5 >

1 Ra Anumzamoka menima tagrite'ma fore'ma nehia knazamo'ma tazeri havizama nehigetama tusi'a tagazema e'nerunana neragenka antahiramio.
Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
2 Onke'nona vahe'mo'za e'za tagri mopa eme enerizage'za, ru moparegati vahe'mo'za e'za tagri nontamina emeri nafa'a hu'za mani'naze.
Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
3 Tafahe'za omani megusa mofavregna huta tagra nemanunke'za, trerahe'za kento a'nanegna hu'za mani'naze.
Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
4 Tima nenompi, tevema enerunana zagoretike'za mizaseta eri'none.
Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
5 Ha' vahetimo'za rama'a zampi tazeri haviza huvava nehazageta mani fru huta omani'none.
Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
6 Tagri'ma ne'zama tamisnageta nesunku huta Isipi vahe'ene, Asiria vahe'mokizmi zmagorga mani'none.
Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
7 Tagri tagehe'za kumi hute'za ko fri'za menina omani'naze. Ana hu'nazageta menina zamagri kumi'mofo knazama'a e'nerune.
Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
8 Tagrira kazokzo eri'za vahe'mo'za kegava hurantazageta mani'nonkeno, mago vahe'mo'e huno ana vahe'mokizmi hankavefintira tagura vazino taza osu'ne.
Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
9 Hagi nezanku'ma vuta eta huta hakeku'ma hunana, ka'ma kokampina ha' vahe'mo'za bainati kazinteti tahe frinaku kafonte'za mani'naze.
Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
10 Tusi taga'matea zamo higeno, tavufgamo'a sikonima negraza avenimo'ma teve ha'ma hiaza huno tusi amuho hu'ne.
Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
11 Saioni kumapi a'nanea zamagra zamazeri haviza nehu'za, Juda mopafima me'nea ranra kumatamimpima nemaniza vene omase mofa'nea ha' vahe'mo'za eme zamazeri haviza hu'naze.
Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
12 Kva vahetia zamazeri'za zamazante nofi anakite'za, zafare hanti'naze. Ana nehu'za ranra vahetia so'e avu'ava zana hunozmante'za, zamazeri zamagaze hu'naze.
Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
13 Hagi nehazave nagara huzmantazage'za witima refuzafunepaza have rezahe nehazage'za, mofavre nagatia tusinasi teverami hare'za kofizmantazage'za, knazamigu nehu'za eri'naze.
Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
14 Ranra vahetamimo'za kuma kafante'ma nemaniza zana atre'za nevazage'za, nahezave naga'mo'za zavena ahe'za zagamera osu'naze.
De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
15 Muse zagame'ma nehuta avoma nehagona zana atreta, zavi zagame nehuta tasuzampi mani'none.
Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
16 Rantagima e'neruna zamo'ma, tasenire'ma kini fetorikna'ma hu'nea zamo'a mopafi evuramigeta, tasuzampi mani'none. Anama hu'neana tagrama hu'nona kumi'mo higeno anara hu'ne!
Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
17 Anazama fore'ma nehigeno'a, tarimpamo'a havizantfa nehigeno, zavi'ma atonazamo higeno tavumipamo'a evuno hanintiri higeta, tavua keso'e osu'none.
Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
18 Saioni ran kumapina vahera omanino atreno vuno eno higeno, ka'ma koka fore higeno anampina afi kraramimozage mani'neza vano hu'naze.
för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
19 Hianagi Ra Anumzamoka kagrake kinia mani'nenka, henkama fore hu anante nante'ma hu'za vanaza vahetera manivava hunka vugahane.
Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
20 Ra Anumzamoka na'a hu'negenka za'zatera kamefira huneraminka antahi noramine?
Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
21 Ra Anumzamoka menina ete tazeri knare hananketa knare huta nemanisunkenka, knatia eri kasefa hananketa, ko'ma knare hutama mani'nonaza huta manisnune.
Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
22 Hifi tagrira tusi karimpa herantenka kamefi huneraminka, kavesra hurante vaganerampi?
Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?

< Lementesen-Zavi Krafa 5 >