< Lementesen-Zavi Krafa 3 >

1 Ra Anumzamo'a arimpa ahenanteno, knaza namino nazeri haviza hige'na, tusi natama kria zana nagra ke'noe.
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2 Ana nehuno narotago higena, hanimpi tavira omane'nea kante vu'noe.
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3 Tamagerfa huno maka zupa nagrike'za nazeri haviza huvava huno nevuno, mago'a vahera anara osu'ne.
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4 Ama navufga nazeri navesra nehuno, navufga nazeri haviza nehuno zaferinani'aramina ruhantagi'ne.
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5 Knaza atregeno eno eme nazeri kanegigeno, hazenke zamo'a maka kaziga nazeri kagi'ne.
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6 Korapa'ma fri'za vu'naza vahe'mo'zama hanimpima mani'nazaza huno, natrege'na hanimpi mani'noe.
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7 Tusi'a vihu kegina huno nazeri agu'atege'na, anampintira atre'na atiorami'noe. Ana nehuno seni nofiteti nagia nazampina kinarente'ne.
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8 Nazama hinogu'ma Anumzamofontega nunamuna hu'na antahige'noanagi, krafa keni'a eri atre'ne.
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9 Kama vunaku'ma hua kampina Anumzamo'a ra have ome anteno rehiza nehuno, vunaku'ma huankana eri kazakinkazoko hige'na haviza hu'nea kante vu'noe.
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10 Beamo'o laionimo'o afi zaga azerinaku kafo anteno maniaza huno, Ra Anumzamo'a nazeri haviza hunaku kafonteno mani'neno,
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11 navazuhu kanti atreno, laionimo nehiaza huno navufga tagnataganu vaziteno, natrege'na vahe'mo'a eme naza osige'na mase'noe.
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12 Anumzamo'a keve'a atifi erinteteno, avazuhu krarapeno nahenaku krinkenke hu'ne.
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13 Ana huteno keve'areti tumoni'a ahetane'ne.
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14 Maka nagri vahe'mo'zama nenage'za tusi nagiza re'naze. Ana nehu'za amnea omani'za maka zupa zagame nehu'za ana zagamepi kiza zokago ke hunante vava hu'naze.
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15 Rama'a knazanteti nagu'afina antevi'neteno, aka trazanteti tro hu'naza ti namige'na ne'noe.
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16 Anumzamo'a ne'onse haverami nagipina eri hatrentege'na navera ani futagi'noe. Ana nehugeno kugusopa hatreno nagofetu ante'ne.
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17 Arimpa fruma huno mani'zana nomanizanifina omanegeno, knare huno musema huno mani'zankura nagekani'noe.
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18 Ana hige'na amanage hu'noe, hanaveni'a omanegeno, Ra Anumzamofonkuma amuhama nehuazana huonantegahie hu'na antahi'noe.
Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
19 Hagi nagrama ranknazama eri'noa zamo'ene vahe moparegama kraga vahe kna'ma hu'na vano vanoma hu'noa zamo'enena, mago aka tima neazama hu'noa zana nagera okani'ne.
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20 Maka zupa ana zanku'ma nagesa nentahugeno'a, nagu'amo'a kna nehigeno havizantfa hu'ne.
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21 E'ina hu'neanagi mago zanku nagesa nentahi'na, amuhara nehue.
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22 Ra Anumzamo'ma avesiranteno knare'ma hunerantea avesi'zamo'a, tamagerfa huno vagaore mevava nehie. Na'ankure agri asunkuzamo'a vagaore meno nevie.
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23 Maka nanterana Anumzamoka kagri kasunku zamo'a egasefa huvava nehiankino, hugahuema hunka hu'nana zama nehana kavukvazamo'a tusi zankerfa me'ne.
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 Nagra'ma nagesa antahuana, Agra nagri Ra Anumza mani'negu nagra Agriteke amuhara huntegahue.
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25 Ra Anumzamo'a agrite'ma amuha'ma nehu'za, zamagu'areti'ma hu'za agriku'ma nehakaza vahera zamazeri knare nehie.
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26 Akoheno avega anteno mani'nenigeno Ra Anumzamo'ma ete agu'vazino avre avu'ava zamo'a knare hu'ne.
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27 Nahezavema mani'nesire'ma knazama eri'zamo'a, e'i knare hu'ne.
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28 Ra Anumzamo'ma mago vahe'ma knazama neminigeno'a, anazankura keaga osu agraku akoheno manino.
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29 Anama nehanigeno keaga osu agra avufgama anteramino kugusopafima mani'nesigeno, negeno azama hunaku'ma hanuno'a aza hugahie.
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30 Hagi mago vahemo'ma ameragente'ma rupro huminaku'ma nehanigeno'a, amne ante vivi hu'nesnigeno rupro humina, agra amne agazea erigahie.
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31 Na'ankure Ra Anumzamo'a mago vahera amagena humi vava huno ovugahie.
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32 Ra Anumzamo'a vahera knazana amigahianagi, Agra vaga ore mevava avesi zama'agu nentahino, avesinezmanteno knare avu'ava hunezmante.
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33 Ra Anumzamo'ma knazama atregeno eno vahe'ma zamazeri havizama nehiana, Agra'a anaza hunakura nosie.
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34 Hanki vahe'mo'zama kina vahe'ma zamazeri havizama huge,
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35 mago vahe'mo'ma Marerisa Anumzamofo avure'ma fatgo avu'ava'ma nehanigeno'ma, haviza hane huno'ma huntege,
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36 keagare'ma oti zupama havige hu'za zamazeri havizama nehaza avu'ava zanku'enena Ra Anumzamo'a ave'nosie.
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37 Ra Anumzamo'ma osu'nenia nanekerera, iza agra'a avesitera mago zana eri forera hugahie?
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38 Ra Anumzana Marerisa Anumzamo'a Agra agipinti huama huno, knare zane havi zanena forera huo huno higeno forera nehie.
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39 Ofri kasefa'ma huno mani'nesnia vahe'mo'a, agri kumi'mofo nonama huno azeri havizama hania zankura ke hakarea osino.
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40 Hagi tagrama nehuna tavutavara rezaganeta ke so'e huteta, ana tavutva zampintira ete rukrahe huta Ra Anumzamofontega esanune.
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41 Hanki tagu'areti huta tazana erisga nehuta, monafinkama mani'nea Anumzamofontega amanage huta nunamuna hugahune,
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42 tagra kumi huta kagrira tamefi hugamunkenka, kumitia atre orante'nane.
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43 Kagrira karimpa ahe'zamo'a avitegenka, kasunkura hunka oratrenka tavaririnka tahe fri'nane.
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44 Kagrira tusi hampomo refitegenka mani'nanketa, nunamuna hu'nonanagi tagri nunamumo'a kagritera ovu'ne.
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45 Tagrira tatranketa vahe moparega vano nehunke'za, amne zama hiaza hu'za tage so'ea osu'naze.
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46 Maka ha' vahetimo'za huhaviza hurante'naze.
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47 Anama hazageta koro hu'none. Na'ankure tagesa ontahuna hazenke zamo eme tazeri havizantfa hu'ne.
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48 Knazamo'ma eno nagri vahe'ma eme zamazeri havizama hiazama negogeno'a, navunumo'a tima eviankna huno,
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49 navufintira navunura hu vava nehie.
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50 Ana zavira ontagane ate vava nehanugeno, Ra Anumzamo'a monafinti kefenka ateno nagegahie.
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51 Jerusalemi rankumanifi a'neneramima, ha' vahe'mo'zama eme zamazeri havizama hazazama negogeno'a, tumonimo'a netanegeno nagu'amo'a havizantfa hu'ne.
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52 Nagra mago havizana osu'noanagi, ha' vahe'nimo'za namama ahenakuma rotago'ma hazaza hu'za nagene re'naze.
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53 Zamagra nahe'za nagrira kerifi eri nevazi'za, ana kerigana havenu refite'naze.
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54 Ana hazageno timo nazeri nakari'aza higena, nagra frigahue hu'na antahi'noe.
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
55 Ana kerifima mani'nofintira Ra Anumzamoka kagra naza huogu kagri kagia ahe'na nunamuna nehue.
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56 Hagi Kagra nunamu keni'a nentahinanki, kagesa renkani oro.
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57 Hagi nazama huogu'ma kema hugenka Kagra nagrite erava'o nehunka, korora osuo hunka nasami'nane.
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
58 Ra Anumzamoka keagani'a refko hunka nentahinka nagu'vazinke'na knare hu'na mani'noe.
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59 Ra Anumzamoka nagri'ma hazenkema eme nami'naza vahera hago kenka antahinka hu'nane. Ana hu'nananki nagri kaziga antenka agra fatgo hu'ne hunka ana vahera keaga huzmanto.
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60 Ana vahe'mo'zama nagri'ma nazeri havizama hunaku'ma, maka keagama retro'ma hu'nazana hago ke'nane.
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61 Hagi ana vahe'mo'zama kiza zokago kema hunenante'za, nagri'ma nazeri haviza hu kema anakiza nanekea Ra Anumzamoka hago antahi'nane.
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62 Ha' vaheni'amo'za maka zupa, nagri'ma nazeri havizama hanaza nanekea, zamagira magopi ante'neza sumisumi hu'za keaga huvava nehaze.
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63 Manizafina zagamepi erinte'za kiza zokago zagame ke hunante'naze.
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64 Ra Anumzamoka ana vahe'mo'zama hu'naza havi zamavu'zamava negenka, mizana zamitere hugahane.
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65 Ana vahe'mokizmi zamagu'a eri hankavetige'za, sifnafi maniho.
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66 Ana vahera Kagra krimpa ahenezmantenka, zamarotago hunka zamahe hana huge'za, Ra Anumzamoka mopamofo agofetura omanitfa hiho.
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.

< Lementesen-Zavi Krafa 3 >