Jasi Vahere 16
1 Mago zupa Samsoni'a Filistia vahe kumate Gaza vuno mago savri a' mani'negeno ome keno ana a'ene umase'ne.
Och Simson gick till Gasa, och fick der se ena sköko, och lade sig när henne.
2 Hagi Gaza kumate vahe'mo'zama Samsoni'ma ana a'enema emase'ne naneke'ma nentahi'za, ana kumara avazagi kagi'za ana kumamofo kafantera kafona ante'za kenagera mani'naze. Ana kenagera ranke'nankea osu akohe'za mani'ne'za amanage hu'naze, Kafonteta mani'nesunkeno ko'matanigeno esnigeta ahegahune.
Då vardt sagdt de Gasiter: Simson är kommen härin; och de omhvärfde honom, och läto taga vara på honom i stadsportenom i hela nattene; och voro stilla i hela nattene, och sade: I morgon, då ljust varder, vilje vi slå honom ihjäl.
3 Hianagi Samsoni'a kenage amu'nompi otino vuno rankuma'mofo vihu kafane, kafama azeri'nea zafanena maka akasi zuzu huno afunte eri konefino Hebroni tava'onte me'nea agonafi mareri'ne.
Men Simson låg intill midnatt. Då stod han upp om midnatt, och fattade båda dörrarna i stadsporten med båda dörrträn, och skottbommen, och lade dem på sina axlar, och bar dem upp på bergshöjdena för Hebron.
4 Hagi anama huteno'a mago'a kna evutegeno Soreki agupofi nemania a' agi'a Dilailae nehaza a' kenunu huno avesinte'ne.
Derefter fick han kärlek till ena qvinno vid den bäcken Sorek, hvilken het Delila.
5 Ana'ma higeno'a Filistia kumate kva vahe'mo'za ana a'te e'za amanage eme hu'naze, Samsonina inampi hanave'a me'nefi masavenke hunka revatga hugeno negasamino, inankna huta azerita anakigahumpi kasamina azerita anakimneno. Hagi e'inama hananketa magoke magokemota 1tausen 100'a silva zago kamitere hugahune.
Upp till henne kommo de Philisteers Förstar, och sade till henne: Tala så vid honom, att du kan få se, hvarutinnan han sådana stor kraft hafver, och hvarmed vi kunne varda honom öfverhändige, så att vi finge bindan och tvingan; så vilje vi gifva dig hvar våra tusende och hundrade silfpenningar.
6 Hagi Dilaila'a amanage huno Samsonina antahige'ne. Muse hugantoanki nasamio, inampi hanaveka'a me'ne? Inankna hanageno hanaveka'a omanesige'za kazeri'za anakigahazafi nasamio?
Och Delila sade till Simson: Käre, säg mig, hvaruti står din stora starkhet; och hvarmed man kunde binda dig, och tvinga dig?
7 Anagema higeno'a Samsoni'a amanage huno kenona hu'ne, Atima negraza kasefa nofi'ma 7ni'a eri'za nagare nazante'ma anakinageno'a hankaveni'a omnesige'na, amne vahekna hugahue.
Simson sade till henne: Om man bunde mig med sju ny tåg, som ännu intet förtorkad voro, så vorde jag svag, och såsom en annor menniska.
8 Anagema higeno'a Filistia kumate kva vahe'mo'za atima negraza nofira kasefa 7ni'a eri'za Dilailana eme amizageno, Samsonina agare azantera rugagi rugagi huno anakinte'ne.
Då förde de Philisteers Förstar upp till henne sju ny tåg, som ännu intet förtorkad voro, och hon band honom dermed.
9 Ana hunteno ana a'mo'a mago'a vahera zamavareno ana nomofo agu'a hunaraginte'nefinka frakizamanteteno, amanage huno Samsoninkura hu'ne, Samsoniga Filistia vahera ama aze! Hianagi Samsoni'a ana nofira tevefima krenegeno'ma temramrama hiaza huno rukampru hutre'ne. Ana higeno hankave'ama me'neama'a ke'za eriforera osu'naze.
Och de hade håll på honom när henne i kammaren; och hon sade till honom: De Philisteer öfver dig, Simson! Och han slet sönder tågen, såsom ett vridet snöre söndergår, när det af eld förbrändt är; och vardt icke kunnigt, hvarutinnan hans starkhet var.
10 Hagi anante Dilaila'a amanage huno Samsonina asami'ne, Ko kagra kizazokogo ke hunantenka havige hu'nane. Hagi muse hugantoanki, inankna hu'za anaki kantegahazafi nasamio?
Då sade Delila till Simson: Si, du hafver gäckat mig, och ljugit för mig; säg mig dock nu, hvarmed man dig binda kan?
11 Anagema higeno'a Samsoni'a amanage huno kenona hu'ne, Mago'a kasefa nofinu'ma anaki antrokoma hunante'nageno'a hankaveni'a omnesige'na amne vahekna hugahue.
Han svarade: Om jag vorde bunden med ny tåg, der ännu intet arbete med gjordt är, så vorde jag svag, och såsom en annor menniska.
12 Anage higeno mago'a vahe'mo'za nompi frakiza mani'nazageno, Dilaila'a kasefa nofitami erino agare azantera anakinteteno amanage hu'ne, va'i Samsoniga, Filistia vahe'mo'za kahenaku aze, higeno'a, Samsoni'a kukena hati nofi'ma erikano hiankna huno ana nofira rukano hutre'ne.
Så tog Delila ny tåg, och band honom dermed, och sade: De Philisteer öfver dig, Simson! Och de hade håll på honom i kammaren; och han slet sönder dem utaf sina armar, såsom ett snöre.
13 Anante Dilaila'a anage huno Samsonina asmi'ne, Kagra renevatga hanke'na nagazegu hue, hagi menina tamage hunka nasamio, higeno Samsoni'a huno, Kagra 7ni'a za'za nazokama erinka strini nofi'ma nezagi'za masinifi rusi nehunka nilima erinka ahentrakoma hanankeno, hanaveni'a omnena, amne vahekna hu'na manigahue.
Delila sade till honom: Du hafver ännu gäckat mig, och ljugit för mig. Käre, säg mig dock, hvarmed man kan dig binda? Han svarade henne: Om du flätade sju lockar af mitt hufvud uti ett fläteband.
14 Anagema higeno'a, Samsoni'ma mase'neama'agu azokara erino 7ni'a aragafa hanenteno, azoka'ma anaki nilinu eri hankavenetino amanage hu'ne, va'i Samsoniga Filistia vahe'mo'za kahenaku aze, higeno'a Samsoni'a mase'nefintira otino ana nofi'ene nilinena azokapintira eri avazu hutre'ne.
Och hon fäste dem in med en nagla, och sade till honom: De Philisteer öfver dig, Simson! Och han vaknade upp af sinom sömn, och drog de flätade lockar med nagla och fläteband ut.
15 Ana'ma higeno'a Dilaila'a amanage hu'ne, Kagu'amo'ma nagri'enema omne'negenka nahigenka kavesinegantoe hunka nehane? Kagra 3'a zupa kizazokago kea hunantenka hankaveka'a inampi me'ne nagrira onasami'ne.
Då sade hon till honom: Huru kan du säga, att du hafver mig kär, efter ditt hjerta är dock icke när mig? I tre gånger hafver du gäckat mig, och icke sagt mig, hvarutinnan din stora starkhet är.
16 Hagi Dilaila'ma maka knama anagema huva huvama higeno'a, Samsoni'a anankema antahizankura tusi avesra nehuno,
Och som hon alla dagar låg honom uppå med sådana ordom, och lät honom ingen ro få, vardt hans själ uppgifven allt intill döden.
17 anante hufra'ma nekiazana maka hufore huno Dilailana amanage huno asami'ne, Kasema nantetegati'ma e'neana nazokara taga osu'noe. Na'ankure Anumzamofo eri'za vahe manigahane huno nenrera rimpafima mani'nogeno ko huhamprinante'ne. Hagi nazoka'ma tagama hanugeno'a hankaveni'a omanesige'na amne vahekna hugahue.
Och sade henne allt sitt hjerta, och sade till henne: På mitt hufvud hafver aldrig någon rakoknif kommit, ty jag är en Guds Nazir af moderlifvet; om man rakar håret af mig, så går min starkhet ifrå mig, så att jag varder svag, lika som andra menniskor.
18 Hagi Dilaila'ma kegeno'ma Samsoni'ma agu'areti'ma huama'ma huno maka oku'ama me'neazama asamigeno'a, amanage huno Filistia kva vahe'tamintega kea atregeno vu'ne. Ete mago'ane eho. Na'ankure agra hago agu'areti huno maka oku'zama'a huama huno nasami'ne. Anagema higeza Filistia kva vahe'tmimo'za zagone zamazampina eri'ne'za ete emareri'naze.
Då nu Delila såg, att han hade uppenbarat henne allt sitt hjerta, sände hon bort, och lät kalla de Philisteers Förstar, och sade: Kommer än en gång hitupp; ty han hafver uppenbarat mig allt sitt hjerta. Då kommo de Philisteers Förstar upp till henne, och hade penningarna med sig i sine hand.
19 Hagi Dilaila'a amote Samsonina azeri avukoko higeno mase'negeno, mago ne'ku higeno eazamo 7ni'a ragafa'a eme taga huno vazagetetre'ne. E'inama hutegeno'a, Dilaila'a Samsonina ata hoza nemigeno hankave'a omane'ne.
Och hon lät honom sofva på sitt knä, och kallade en, som rakade honom bort de sju lockar af hans hufvud; och hon begynte till att tvinga honom, och hans magt var gången ifrå honom.
20 Hagi Dilaila'a amanage hu'ne, va'i Samsoniga Filistia vahe'mo'za kahe'naku aze, huno'ma higeno'a, Samsoni'a mase'nefintira otino, ko'ma nehuaza hu'na ruvakanegahue huno hu'ne. Hianagi Ra Anumzamo'ma agri'ma atre'no vu'nea zana ontahi'ne.
Och hon sade till honom: De Philisteer öfver dig, Simson! Som han nu vaknade af sinom sömn, tänkte han: Jag vill gå ut, såsom jag i flera resor gjort hafver, jag vill slita mig lös; och visste icke, att Herren var viken ifrå honom.
21 Hagi ana'ma hige'za Filistia vahe'mo'za azeri'za tarega avurga reragati atrete'za avre'za Gaza kumate vu'za bronsire seni nofi'nu agare azantera anakintazageno kina nompi witi refuzafu nepeno mani'ne.
Men de Philisteer grepo honom, och stungo honom ögonen ut, och förde honom neder till Gasa, och bundo honom med två kopparfjettrar; och han måste mala i fängelset.
22 Hianagi ana azoka'ma vazagatetre'naza azokamo'a ete agafa huno hage'ne.
Och hans hufvudhår begynte åter växa, der han rakad var.
23 Hagi Filistia kva vahe'mo'za emeritru hu'za Dagonie nehaza havi anumzazimirera ofa nehu'za musena hu'za amanage hu'naze, Tagri anumzantimo'a ha' vahetia Samsonina tazampi avrente hu'za hu'naze.
Då församlade sig de Philisteers Förstar, till att göra sinom gud Dagon ett stort offer, och göra sig glada, och sade: Vår gud hafver gifvit oss vår fienda Simson i våra händer.
24 Hagi Filistia vahe'mo'za Samsonima nege'za anumzazimimofo agi erisga nehu'za amanage hu'naze, Vahe'tima zamahe hana'ma nehuno mopatima eri havizama hu'nea nera Samsonina anumzantimo avreramigeno menina tagri hanavefi mani'ne.
Sammalunda när folket såg honom, prisade de deras gud: ty de sade: Vår gud hafver gifvit vår fienda i våra händer, den vårt land förderfvade, och slog många af oss ihjäl.
25 Hagi aka tima nenazageno antahintahi zamimo'ma savari'ma hige'za amanage hu'naze, Samsonina avre atiraminkeno mago'aza huno tazeri musena hino, hu'za hazageno Samsonina kina nompintira avre atirami'za noma azeri'nea zafaramimofo amu'nompi ome antageno oti'neno mago'azana huno zamazeri musena hu'ne.
Då nu deras hjerta väl gladt var, sade de: Låt hemta Simson, att han må spela för oss. Så hemtade de Simson utu fängelset, och han spelade för dem, och de ställde honom emellan två pelare.
26 Hagi ana'ma hazageno'a azante'ma azeri'nea nehaza ne'kura Samsoni'a amanage hu'ne, Navrenka noma azeri'nea zafare vuge'na nazana avako hu'na namagena renti ha'neno.
Men Simson sade till drängen, som ledde honom vid handena: Låt mig taga på pelarena, på hvilka huset hänger, att jag må stödja mig derintill.
27 Higeno ana nompina Filistia kva vahe'mo'zane veamo'za avite'nageno, nomofo agofetura 3 tauseni'a vea'naza mani'ne'za negazageno, Samsoni'a zamazeri musena hu'ne.
Och huset var fullt med män och qvinnor; och de Philisteers Förstar voro der ock alle, och på taket vid tretusend män och qvinnor, de som sågo till huru Simson spelade.
28 Hagi Samsoni'a amanage huno Ra Anumzamofontega nunamuna hu'ne, Ra Anumzamoka mago'ene antahinaminka hanavea namio, muse hugantoanki hankavea namige'na Filistia vahera zamahe'na navurgama reragati'nazarera nagonagea haneno.
Men Simson åkallade Herran, och sade: Herre, Herre, tänk uppå mig, och styrk mig, Gud! i denna gången, att jag för båda min ögon må ena reso hämnas på de Philisteer.
29 Hagi Samsoni'a anagema nehuno'a noma vazisga hu'nea zafararemofo amu'nompi otino azana kantigama ana zafararente rentinti nehuno,
Och han fattade de två medelpelare, på hvilka huset hängde, och stödde sig på dem, och tog den ena i den högra, och den andra i den venstra handena;
30 Samsoni'a amanage hu'ne, Filistia vahe'ene frisue, huno nehuno ana zafararena hanavetino retufegeno ana nomo'a pasaru huno maka kva vahe'ene, ana nompima mani'naza vahera zamahe vagare'ne. Ana higeno nefrino'ma zamahe'nea vahe'mofo nampamo'a, amanema mani'neno'ma zamahe'nea vahe'mofo nampana agatere'ne.
Och sade: Min själ dö med de Philisteer! och han böjde dem krafteliga. Så föll huset uppå Förstarna, och uppå allt folket, som derinne var, så att de döde, som han drap i sin död, voro flere, än de som han drap medan han lefde.
31 Hagi ana'ma hutege'za, afuhezane naga'amo'za vu'za avufga'a omeri'za mareri'za Zorane Estaoli kumatremofo amu'nompi nefa Manoa matipi eme asente'naze. Hagi Samsoni'a 20'a kafufi kva mani'neno Israeli vahera keagazimia refko huzmante'ne.
Då kommo hans bröder ditneder, och hela hans faders hus, och togo honom upp, och båro honom upp, och begrofvo honom i hans faders Manoahs graf, emellan Zorga och Esthaol. Men han dömde Israel i tjugu år.
