Zosua 9

1 Hanki Jodani timofo kantu zage fre kaziga agonaregama nemaniza kini vahe'ma, agonamofo asoparega nemaniza kini vahe'ma, agupofima nemaniza kini vahe'ma, Mediterenia ra hagerimofo ankinaregati vuno anagamu noti kaziga Lebanoni mopare nemaniza kini vahe'ma, Hiti vahe'ma Amori vahe'ma, Kenani vahe'ma, Peresi vahe'ma, Hivi vahe'ma Jebusi kini vahe'mo'zama antahi'zama Josua'ma Jeriko vahe'ene Ai kumate vahe'ma ha'ma huzamagaterea agenkema nentahi'za,

Då nu alla de konungar som bodde på andra sidan Jordan, i Bergsbygden, i Låglandet och i hela kustlandet vid Stora havet upp emot Libanon, hörde vad som hade skett -- hetiterna, amoréerna, kananéerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna --

2 ana maka'mo'za eri mago hu'za Josuane Israeli vahera ha' huzmante'naku hu'naze.

slöto de sig endräktigt tillhopa för att strida mot Josua och Israel.

3 Hianagi Gibioni vahe'mo'za Josuama Jerikone Ai rankuma'enema zamazeri havizama hu'nea zamofo agenkema nentahi'za,

Men när invånarna i Gibeon hörde vad Josua hade gjort med Jeriko och Ai,

4 mago'a vene'ne nagara huzmantage'za haviza hu'za afete moparegati Israeli vahete naneke eri'za e' vahekna hu'za e'naze. Ana vahe'mo'za atafareno tagatoma hu'nea meme akrute waini tintafempi rehati rehati hu'za waini tina afineri'za, atafama re'nea kuzamia donki afumofo agumpi nente'za,

togo också de sin tillflykt till list: de gingo åstad och föregåvo sig vara sändebud; de lade utslitna packsäckar på sina åsnor, så ock utslitna, sönderspruckna och hopflickade vinläglar av skinn,

5 tagoto hu'nea zamaga ano rehati rehati hu'za nentani'za, atafare'nea kukena nentani'za, hagege huno tontore'nea breti eri'za vu'naze.

och togo utslitna, lappade skor på sina fötter och klädde sig i utslitna kläder, varjämte allt det bröd de togo med sig till reskost var torrt och söndersmulat.

6 Anante kuma'ma eme ante'za Gilgalima mani'nazare Josuante e'za, agri'ene Israeli vahera amanage hu'za eme zmasami'naze, tagra afete moparegati e'nonku tamagrane mago tarimpa huta manisuna zamofo kea huvempa huranteho.

Så gingo de till Josua i lägret vid Gilgal och sade till honom och Israels män: "Vi hava kommit hit från ett avlägset land; sluten nu förbund med oss."

7 Hianagi Israeli vahe'mo'za ana Hivi vahe'mokizmia amanage hu'za zamasami'naze, Na'a agafare tamagranena tarimpa fru huta manisunku, huvempa huramantegahune? Na'ankure tamagra afeti vahera omani'negahaze.

Men Israels män svarade hivéerna: "Kanhända bon I här mitt ibland oss; huru skulle vi då kunna sluta förbund med eder?"

8 Hianagi Hivi vahe'mo'za Josuana asami'za, kagri eri'za vahe mani'none hazageno, Josua'a zamantahigeno, tamagra izagata, igati e'naze?

Då sade de till Josua: "Vi vilja bliva dig underdåniga." Josua frågade dem: "Vilka ären I då, och varifrån kommen I?"

9 Hige'za Josuana kenona'a hunte'za, kagri eri'za vahe'mota afete mopareti e'none. Na'ankure Ra Anumzana tamagri Anumzamofo hihamu'amofo agi agenkemo'ma marerigeno, ana maka zama Isipi vahete'ma tro'ma nehuno,

De svarade honom: "Dina tjänare hava kommit från ett mycket avlägset land för HERRENS, din Guds, namns skull; ty vi hava hört ryktet om honom och allt vad han har gjort i Egypten

10 tare Amori kini ne'ene Jodani timofo kantu kaziga nemania kini nete'ma tro'ma hu'nea zane, Hesboni kini ne' Sihoninte tro hu'nea zane, Basani kini ne' Ogi'ma Astoroti nemania nete'ma tro'ma hu'nea zamofo agenkea antahi'none.

och allt vad han har gjort med amoréernas konungar, de två på andra sidan Jordan, Sihon, konungen i Hesbon, och Og, konungen i Basan, som bodde i Astarot.

11 Hagi kva vaheti'mozane mopatifi'ma ana maka nemaniza vahe'mo'za hurante'za, mago'a ne'zama erinetama vanaza ne'zana tro hu'neta, nevuta ana vahe'ma ome nezamagenutma amanage huta zamasamiho hu'naze, tagra tamagri eri'za vahe mani'nonanki, trimpa fru huta manisunku tamagra huvempa kea huranteho.

Därför sade våra äldste och alla vårt lands inbyggare till oss: 'Tagen reskost med eder och gån dem till mötes och sägen till dem: Vi vilja bliva eder underdåniga, sluten nu förbund med oss.'

12 Amama erita e'nona bretiramina keho, kantega ne-eta nesunazane huta kumati'ma atreta ne-eta ana zupa amuho hu'negeta erita e'none. Hianagi menina keho, hago hagege huno ankra kruhe'ne.

Detta vårt bröd var nybakat, när vi togo det med oss till reskost hemifrån, den dag vi gåvo oss i väg för att gå till eder; men se, nu är det torrt och söndersmulat.

13 Hanki mememofo akruteti tromahu tintafena keho, kasefa me'negeta waini tina afirita e'nonane. Hianagi menina keho, hago ampamu hu'ne. Ana nehigeno kukenane taga anonema antani'nona zamo'enena za'za kama e'nona zamo higeno tagatotagatu hu'ne.

Dessa vinläglar, som voro nya, när vi fyllde dem, se, de äro nu sönderspruckna. Och dessa kläder och skor som vi hava på oss hava blivit utslitna under vår mycket långa resa."

14 Anante Israeli vahe'mo'za ana nezantamina eri'za ke'nazanagi, Ra Anumzamofona antahige'za knare antahi'zana e'ori'naze.

Då togo männen av deras reskost, men rådfrågade icke HERRENS mun.

15 Hanki Josua'a ana vahera zamazeri fru nehuno, ozamahe zamatresage'za zamagranema mago zamarimpa hu'za manisaza zanku huvempa hunezmantege'za, Israeli kva vahe'mo'zanena hu'za amama huhagerafuna huvempa kea eri otregahune hu'naze.

Och Josua tillförsäkrade dem fred och slöt ett förbund med dem, att de skulle få leva; och menighetens hövdingar gåvo dem sin ed.

16 Ana huvempa kema Israeli vahe'mo'za huzamantetageno'a tagufa zagegna evutege'za, henkama antahi'zana afeteti vahera zamagra ome'nazanki, tva'ozamire nemaniza vahe e'naze.

Men när tre dagar voro förlidna, sedan de hade slutit förbund med dem, fingo de höra att de voro från grannskapet, ja, att de bodde mitt ibland dem.

17 Hige'za Israeli vahe'mo'za oti'za tagufa zagegnafi kana vu'za ana vahe'mokizmi kumatmintera uhanati'naze. Ana ran kumatmina, Gibionima, Kefirama, Birotima, Kiriati Jearimi kumapinti vahere.

Då bröto Israels barn upp och kommo på tredje dagen till deras städer; och deras städer voro: Gibeon, Kefira, Beerot och Kirjat-Jearim.

18 Hianagi Israeli vahe'mo'za hara huozamante'naze. Na'ankure Israeli kva vahe'mo'za, Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamofo avufi mago zamarimpa hu'za manisaza zamofo kema huvempama hu'naza kegu antahi'za ozamahe'naze. Ana hazage'za maka Israeli vahe'mo'za kva vahe'zamigura mago zamarimpa huozamante'za ke hakare hu'naze.

Likväl angrepo Israels barn dem icke, eftersom menighetens hövdingar hade givit dem sin ed vid HERREN, Israels Gud. Men hela menigheten knorrade mot hövdingarna.

19 Hianagi mika Israeli kva vahe'mo'za amanage hu'za zamasami'naze, Mago tarimpama huta manigahune huta huvempa kea, Ra Anumzana Israeli vahe'mota Anumzamofo avufi huvempa hu'nonanki menina zamagritera mago'zana osugahune.

Då sade alla hövdingarna till menigheten: "Vi hava givit dem vår ed vid HERREN, Israels Gud; därför kunna vi nu icke komma vid dem.

20 Hanki tagra amanahu huzmantegahune, ozamahe zamatresunke'za manigahaze. Na'ankure tagrama huvempa huzmante'nona kema eri atresunana Anumzamo'a tazeri haviza hugahie.

Detta är vad vi vilja göra med dem, i det att vi låta dem leva, på det att icke förtörnelse må komma över oss, för edens skull som vi hava svurit dem."

21 Hianagi kva vahe'mo'za Israeli vahera mago'ene zamasami'za amanage hu'naze, Zamatrenke'za mani'ne'za Israeli vahera tevene tine kato huzami vahe maniho. Hagi kva vahe'mo'zama huvempama huzmante'naza kante ante'za ozamahe zamatrage'za mani'naze.

Och hövdingarna sade till dem att de skulle få leva; men de måste bliva vedhuggare och vattenbärare åt hela menigheten, såsom hövdingarna hade sagt till dem.

22 Anante Josua'a Gibioni vahera kehige'za azageno amanage huno zamasami'ne, tamagra na'ante tagrira reravatga hutma, tvaontirema nemaniza naga'mota, afete kotegati e'none hutma hu'naze?

Och Josua kallade dem till sig och talade till dem och sade: "Varför haven I bedragit oss och sagt: 'Vi bo mycket långt borta från eder', fastän I bon mitt ibland oss?

23 Tamagra havige hu'nagu Anumzamo'a tamazeri haviza hugahie. Ana hanigetma maka zupa nagri Anumzamofo mono nompi kazokzo eri'za vahe mani'neta, tinteve hurami vava hugahaze.

Så varen I därför nu förbannade; I skolen aldrig upphöra att vara trälar, vedhuggare och vattenbärare vid min Guds hus."

24 Hanki Gibioni vahe'mo'za amanage hu'za Josuana asami'naze, tagrama antahunama Ra Anumzana tamagri Anumzamo eri'za ne'a Mosesena asami'no, ama ana mopa miko zamigahuanki ana mopafima ufresutma anampima mani'naza vahera maka zamahe vagareho huno hu'negu, tamagrikura tusi koro nehuta ana havigea hu'none.

De svarade Josua och sade: "Det hade blivit berättat för dina tjänare huru HERREN, din Gud, hade tillsagt sin tjänare Mose att han ville giva eder hela detta land och förgöra alla landets inbyggare för eder; därför fruktade vi storligen för våra liv, när I kommen, och så gjorde vi detta.

25 Ana hu'nonanagi menina kagri kzampi mani'nonku, nazano hurante'naku'ma hanana zana amne huranto.

Och se, nu äro vi i din hand. Vad dig synes gott och rätt att göra med oss, det må du göra."

26 Hanki Josua'a Gibioni vahera zamaza hige'za, Israeli naga'mo'za ozamahe zamatre'naze.

Och han gjorde så med dem; han friade dem från Israels barns hand, så att de icke dräpte dem;

27 Hianagi Josua'a ana Gibioni vahera huzmanteno menintetima agafama hanazana, Israeli vahe'mokizmi tintevema katoma huzmi vahe nemanita, inantego Israeli vahe'ma vanaregama Ra Anumzamo'ma huhamprino amare monora hihoma hanire'ene tintevea huzamigahaze. Hige'za Gibioni vahe'mo'za ana zamavu'zamavara meninena hu'za neaze. (2 Sam 21).

men tillika bestämde Josua på den dagen att de skulle bliva vedhuggare och vattenbärare och vid HERRENS altare -- såsom de äro ännu i dag -- på den plats som han skulle utvälja.