Zosua 8
1 Hanki anante Ra Anumzamo'a Josuana amanage huno asami'ne, Korora osuge, atregeno kagu'amo'a kna osino. Maka sondia vahera zamavarenka marerinka Ai kumara hara ome huzamanto. Na'ankure Nagra Ai kuma'mofo kini ne'ma, vahe'ama, ran kuma'ane, mopa'anena ko kagri kzampi ante'noe.
Och HERREN sade till Josua: "Frukta icke och var icke förfärad; tag med dig allt krigsfolket och stå upp och drag åstad mot Ai. Se, i din hand har jag givit konungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land.
2 Kagra Jeriko kini ne'ene rankuma'anema hu'nanaza hunka, Ai rankuma'mofo kini ne'ene ana maka'zana eri haviza huo. Hianagi ana kumapinti'ma maka tamavesisia zantamine bulimakao afutaminena tamagra'a suza avreta viho. Hanki menina ha'ma hanagu tro nehuta, mago'a sondia vahera huzmantenke'za rankumamofo mefiga'a kafona omenteho.
Och du skall göra med Ai och dess konung på samma sätt som du gjorde med Jeriko och dess konung; dock mån I behålla rovet därifrån och boskapen, såsom edert byte. Lägg nu ett bakhåll mot staden, på andra sidan därom."
3 Anagema hige'za Josua'ene maka sondia vahe'mo'za Ai kumate vahera ha' huzmantenaku vu'naze. Hanki koro osu'za hanaveti'za ha'ma nehaza vahe Josua'a 30 tauseni'a huzmantege'za kenageke vu'naze.
Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att draga åstad mot Ai. Och Josua utvalde trettio tusen man, de tappraste stridsmännen, och sände dem ut om natten.
4 Hagi nevzageno Josua'a amanage huno huzmante'ne, Ama nanekea tamagesa anteta antahiho, tamagra rankuma'mofo tvaonte amefiga'a kafo ome anteta hahu'are tro huta umaniho.
Och han bjöd dem och sade: "Given akt: I skolen lägga eder i bakhåll mot staden, på andra sidan därom, men läggen eder icke alltför långt ifrån staden; och hållen eder alla redo.
5 Hanki nagranema mani'naza sondia vahe'enena rankuma'mofona avugati vugahune. Hanki Ai rankumapi vahe'mo'zama ko'ma hu'nazaza hu'za ha'ma hurante'naku atiramiza esnageta, tagra ese knazupama hu'nonaza huta zamimi huta koro freta egahune.
Själv skall jag, med allt det folk som är kvar hos mig, rycka fram mot staden. När de då draga ut mot oss såsom förra gången, vilja vi fly för dem.
6 Tagra zami'mi huta freta esunke'za, rankuma'zmia atre'za trotago hu'za afete'ma esu'za zamagra amanage hugahaze, ko'ma hu'nazaza hu'za tagri koro fraze nehanageta, tagra zami'mi huta afete kna egahune.
Då skola de draga efter oss, till dess vi hava lockat dem långt bort ifrån staden; ty de skola tänka: 'De flyr för oss, nu såsom förra gången.'
7 Anama hanunketa tamagra kafoma antetama mani'nafintira atretma vutma, Ai rankumara ome eriho. Ra Anumzana tamagri Anumzamo'a ana rankumara tazampi antegahie.
Men under det att vi fly för dem, skolen I bryta fram ifrån bakhållet och intaga staden, ty HERREN, eder Gud, har givit den i eder hand.
8 Hagi tamagrama ana rankuma'ma ome eritesuta, teve tagintenkeno teno. Ra Anumzamo'ma nasamige'na tamasami'noa kante antetma anazana hiho.
Och så snart I haven fått staden i edert våld, skolen I tända eld på den; efter HERRENS ord skolen I så göra. Given akt på vad jag nu har bjudit eder."
9 Nehuno Josua'a ana sondia vahera huzmantege'za vu'za zagema ufre kaziga Ai rankuma'ene Beteli rankuma'mofo amu'nozanifi ome kafona ante'naze. Hianagi agra Josua'a ruga'a sondia vahezagane kumama ome ante'za mani'narega ana kenagera mani'ne.
Så sände Josua dem åstad, och de gingo och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.
10 Hanki Josua'a nanterampi otino sondia vahe'zaga kehu tru huteno, Israeli ranra vahera zamavareno ugota hige'za sondia vahe'ane Ai kumate vu'naze.
Och bittida följande morgon mönstrade Josua folket och drog så, med de äldste i Israel i spetsen för folket, upp till Ai.
11 Josua'enema vu'naza sondia vahe'mo'za rankumamofona avuga kazigati vurava'o hu'naze. Anante Ai rankumamofona noti kaziga mago agupo amu'nozamifina me'negeno kantu kaziga Ai rankuma me'nege'za, kamakaziga kumara omente'naze.
Och allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog med ditupp och ryckte allt närmare, till dess de kommo mitt emot staden; där lägrade de sig norr om Ai, med dalen mellan sig och Ai.
12 Hagi Josua'a sondia vahera 5 tauseni'a naza ko huzamantege'za vu'za, Ai rankumamofo zage fre kaziga Ai kuma'ene Beteli kumamokizni amu'nompi kafona omente'naze.
Men han tog vid pass fem tusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden.
13 Hanki ha'ma hanaza kankamuna amanahu hu'za retrora hu'naze. Ai rankumamofo noti kazigama tro'ma hu'za mani'naza sondia vahera rama'agna hu'za mani'naze. Ana hazage'za mago'a sondia vahera zage ufre kaziga kafonte'za mani'naze. Hanki Josua'a ana kenagera agra agupofi uramino umani'ne.
Och sedan folket hade blivit uppställt, såväl hela lägret, norr om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen.
14 Hanki Ai kumate kini ne'mo'ma agra anama hazazama negeno'a, agrane maka vahe'ane, maka ana kumapi vene'nemo'za Israeli naga Jodani agupofi ha' huzmanteku nanterampi ame hu'za kumara atre'za atirami'za e'naze. Hianagi Ai kumate kini ne'mo'a kuma'amofo amefi'ama mago'a Israeli vahe'mo'zama kafoma omente'zama mani'nazana onke'ne.
När konungen i Ai såg detta, skyndade sig männen i staden, han själv med allt sitt folk, och drogo bittida om morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen, framför hedmarken; han själv visste nämligen icke att ett bakhåll var lagt mot honom på andra sidan om staden.
15 Anante Josua'ene maka sondia vahe'amo'za Ai kumate kini nera revatga hu'za ami'mi hu'za hagege kokama me'nerega fre'za vu'naze.
Och Josua och hela Israel läto slå sig av dem och flydde åt öknen till.
16 Hagi Ai kini ne'mo'ma zamagege'za Israeli naga'mo'zama zami'mi hu'za koroma frazageno'a, maka venenema ana rankumapima mani'naza vahera ke hige'za, Israeli vahera zamarotago hu'za vu'naze. Ana hige'za kumazamia atre'za Josuane Israeli vahetamina zamarotgo hu'za afete vu'naze.
Då uppbådades allt folket i staden till att förfölja dem; och under det att de förföljde Josua, blevo de lockade långt bort ifrån staden.
17 Hanki Ai kumate'ene Beteli kumate vene'nea magore hu'za kumazmia kegava hu'za omani'za, ana maka'mo'za atre'za Israeli vahe zamarotago hu'za vazageno, kuma kahamo'a hagro huno me'ne.
Icke en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, utan alla drogo ut efter Israel och lämnade staden öppen, i det att de förföljde Israel.
18 Anante Ra Anumzamo'a amanage huno Josuana asami'ne, Karugru keveka'a erisga hunka Ai kumatega agona'a hunto, na'ankure Ai kumara kagri kzampi Nagra menina antegahue. Anage higeno Josua'a krugru keve'a erisga huno Ai kumatega agona'a hunte'ne.
Och HERREN sade till Josua: "Räck ut lansen, som du har i din hand, mot Ai, ty jag skall giva det i din hand." Då räckte Josua ut lansen, som han hade i sin hand, mot staden.
19 Hanki Josua'a karugru keve'ama erisgama hige'za kafoma ante'naza sondia vahe'mo'za nege'za, kafoma ante'naretira ame hu'za oti'za zamagare'za Ai rankumapina ufre'za, kuma'ma maka erivagamanere'za ame hu'za ana kumara teve taginte'naze.
Och de som lågo i bakhåll bröto med hast upp från sin plats och skyndade åstad, så snart han räckte ut sin hand, och kommo in i staden och intogo den; och de tände strax eld på staden.
20 Hanki Ai kumate vene'nemo'zama rukrahe hu'zama kazana kuma'zamifintira tevegumo'a vemagu vemagu huno mareri'ne. Hanki Israeli vahe'mo'zama zami'mi hu'za koro'ma fre'za nevazaretira rukrahe hu'za, Ai nagara hara hu'zamante'za azageno, koro'ma fre'naza kazamia omnene.
När då männen från Ai vände sig om, fingo de se röken från staden stiga upp mot himmelen; och de hade ingen utväg att fly, vare sig hit eller dit, då nu det folk som flydde åt öknen vände sig mot sina förföljare.
21 Anante Josua'ene mika Israeli vahe'mo'zama zami'mi hu'za Ai vahe'ma nevazareti'ma, kageno Ai rankumapinti'ma teve kumo'ma vemagu vemagu huno monaregama marerige'za nege'za ete rukrahe hu'za zamarotagoma hu'za nevaza Ai vahera zamahe'naze.
Ty när Josua och hela Israel sågo att de som lågo i bakhåll hade intagit staden, och att röken steg upp från staden, vände de om och angrepo ajiterna.
22 Hanki Israeli sondia vahe'ma Ai rankumapima mani'naza naga'mo'za atiramiza Ai vahera zamefiti hara eme huzmante'naze. Ana hu'za Israeli vahe'mo'za Ai vahera zamazeri amu'no hute'za magore hu'za ozamatre'za, ana maka zamahe hana hu'naze.
De andra drogo nu också ut från staden emot dem, så att de kommo mitt emellan israeliterna och fingo dem på båda sidor om sig, och dessa nedgjorde dem då och läto ingen av dem slippa undan och rädda sig.
23 Hianagi magoke Ai kini ne'ke ahe ofri avre'za Josuante vu'naze.
Men konungen i Ai blev levande tagen till fånga och förd till Josua.
24 Hanki Israeli vahe'mo'za ha' vahezmima, ka'ma kokampi ome zamahe vaganere'za ete rukrahe hu'za vu'za, Ai rankumapima mani'naza vahera bainati kazinteti ome zamahe vagare'naze.
Och när Israel hade dräpt alla Ais invånare ute på fältet, i öknen, dit de hade förföljt dem, och dessa allasammans så hade fallit för svärdsegg och blivit nedgjorda, då vände hela Israel tillbaka till Ai och slog med svärdsegg också dem som voro där.
25 Hanki ana zupa 12 tauseni'a Ai kumate vene'nene a'nene zamahe fri'naze.
Och de som föllo på den dagen, män och kvinnor, utgjorde tillsammans tolv tusen personer, allt folket i Ai.
26 Hianagi Josua'a karugru keve'ama erisga huno agona'ama Ai kumategama hunte'nea azana erinte orami erisga hu'nege'za, maka Ai kumapima mani'naza vahera zamahe vagare'naze.
Ty Josua drog icke tillbaka sin hand, med vilken han hade räckt ut lansen, förrän alla Ais invånare hade blivit givna till spillo.
27 Hanki Ra Anumzamo'ma Josuama asmi'nea kante ante'za, zamagra'a suza bulimakao afutaminke nevre'za, Ai kumapintira mago'a zantaminena eri'naze.
Allenast boskapen och rovet från denna stad togo israeliterna såsom sitt byte, efter den befallning som HERREN hade givit Josua.
28 Ana hutegeno Josua'a Ai rankumara teve tagintegeno tevemo te osavazigeno ana zantamimo'a hihi huno meno ama knarera e'ne.
Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evärdlig tid, till en ödemark, såsom det är ännu i dag.
29 Anante Josua'a Ai kini nera anankempi nofi harari vazino mago zafare anakintegeno frino avufga'amo'a meno vuno kinaga ome se'ne. Hagi zagea tamifretegeno, Josua'a vahe huzmantege'za avufga'a eri'za Ai rankumamofo ufre kafante ome netre'za, ana agofetura have eri'za antehihi hazageno, ana haveramimo'a meno ama knarera ehanati'ne.
Och konungen i Ai lät han hänga upp på en påle, där han fick hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog man på Josuas befallning hans döda kropp ned från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten; och man uppkastade över den ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag.
30 Anante Josua'a Ebali agonafi mago kresramna vu ita Ra Anumzana Israeli vahe Anumzantega tro hu'ne.
Då byggde Josua åt HERREN, Israels Gud, ett altare på berget Ebal,
31 Ra Anumzamofo eri'za ne' Mosese'ma Israeli vahe'ma zamasami'nea kea amage nenteno, Mosese kasegefi me'nea kante'ene amage anteno aenireti taga hu'za eri fatgo osu'naza haveraminteti, mago kre fananema hu ofama hu ita trohu'ne. Ana itamofo agofetura tevefi kre fananehu ofane, Anumzanema mago zamarimpa hu ofa hu'naze.
såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit Israels barn, och såsom det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, vid vilka man icke hade kommit med något järn; och på det offrade de brännoffer åt HERREN och slaktade tackoffer.
32 Anante ko'ma Mosese'ma kre'nea kasegea Israeli vahe'mokizmi zamavure Josua'a mago'a havemofo agofetu ete krente'ne.
Och han lät där på stenarna sätta en avskrift av Moses lag, den lag som Mose hade skrivit och förelagt Israels barn.
33 Ana maka Israeli vahe'ma ranra vahetamima keagama refkoma nehaza vahe'ma, sondia vahete kva vahe'ma, rurega vahe'ma zamagranema nemaniza vahe'mo'za tare kevu vahera refko hu'naze. Ana hute'za mago kevu vahe'mo'za Gerisim agona tava'onte manizageno, mago kevu vahe'mo'za Ebeli agona tvaonte mani'naze. Ana hazageno Ra Anumzamofo huhagerafi huvempage vogisimo'a amu'nozamifi me'ne. Hige'za ana vogisima pristi vahe'mo'zama erisgama hu'za vazazana maka veamo'za ke'naze. Ra Anumzamofo eri'za ne' Mosese'ma zamasamino, Kenani mopafima umaniteta tamazeri so'e hanigu Ramofontega hihoma hu'nea zana hu'naze.
Och Israels menighet, med dess äldste och tillsyningsmän och domare, stod på båda sidor om arken, så att de hade framför sig de levitiska prästerna som buro HERRENS förbundsark, menigheten, främlingar såväl som infödingar, den ena hälften vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk.
34 Anante maka asomu'ma huzmantesia ke'ne, zamazeri havizama hu kema Mosese'ma kasege avontafepima krente'neana maka vahe zamavuga Josua'a hamprine.
Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, alldeles såsom det var skrivet i lagboken.
35 Josua'a ana maka kasegema Mosese'ma kre'neana magore huno otreno hampri vagarege'za, maka Israeli vahe'mo'za antahi'naze. Hanki a'ne'ma, mofavre zagama, ruregati vahe'ma zamagranema nemaniza nena ana kea antahi'naze.
Icke ett ord av allt det som Mose hade bjudit underlät Josua att uppläsa inför Israels hela församling, med kvinnor och barn, och inför de främlingar som följde med dem.
