Joni 7
1 Hagi ana nanekema huteno Galili kaziga vano nehuno, Judia kaziga vu'zankura ave'osi'ne, na'ankure Jiu kva vahe'mo'za ahenaku ke retro nehazageno ovu'ne.
Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
2 Jiu vahe'mo'za fugagi nompi mani'neza, kave eri'za eme ante'za muse hu'za ne'za nekna kofa hu'ne. (Lev-Pri 23:34)
Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
3 Ananku hu'za afu'aganahe'za Jisasina anage hu'za asmi'naze, amafina atrenka Judia kaziga vuge'za, kagri kamagenentaza disaipol naga'mo'za, kagrama eri fore nehana avame'zana kageho.
Då sade hans bröder till honom: "Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
4 Na'ankure mago'mo'a oku'a mago'zana osugahie. Vahe'mo'ma amate antahino keno haniema hanunka, avamezama maka mopafi vahete kagraka'a kazeri ama hunka huge'za kageho, hu'za hu'naze.
Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen."
5 Na'ankure Agri afu'aganahe'za anazanke hu'za, Agritera zamentinti osu'naze.
Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
6 Anazanku Jisasi'a zamagrira zamasmino, Nagri knamo'a kofta osu'ne, hagi tamagra amne vano hugahaze.
Då sade Jesus till dem: "Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
7 Mopafi vahe'mo'za tmagrikura zamarimpa aheormantegahaze. Hagi Nagrira zamarimpa ahenantegahaze, na'ankure Nagrama huama hu'na avu'ava tmimo'a haviza hu'ne, huazanteku ana nehaze.
Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
8 Tamagra'tmi ana muse nezantera mreriho, Nagra ana muse nezantera ovugosue, na'ankure Nagri knamo'a eohanati'ne.
Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad."
9 Ama ana nanekema zamasmiteno, Galili kaziga mani'ne.
Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
10 Hianagi Agri afu'aganahe'za ana muse ne'zantera mareritazageno, anante Agraku anazanke huno zamage'a mrerino, oku'a vu'ne.
Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
11 Ana hige'za Jiu kva vahe'mo'za Agriku ana muse ne'za neknare nehakre'za anage hu'naze. Inantega Jisasi'a mani'nesie? hu'za hu'naze.
Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: "Var är han?"
12 Jisasinku ana vahe kevufinti sumi ke ohumi ahumi hu'za, Agra knare Ne' mani'ne, nehzage'za ruga'amo'za huza a'o havi ne'kino, vahera zamavareno havi kante nevie hu'naze.
Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: "Han är en rättsinnig man", men andra sade: "Nej, han förvillar folket."
13 Anage hzanagi mago'mo'e huno eri amateno Agrikura osu'ne, Jiu kva vaheku kore hu'za ana osu'naze.
Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
14 Hianagi muse ne'zante mani'nageno knamo'a amu'nompi egeno Jisasi'a ra mono nompi mrerino, ome agafa huno rempi huzami'ne.
Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
15 Rempi hunezmige'za Jiu kva vahe'mo'za nentahi'za antri nehu'za, anage hu'naze, Inantegati ama ne'mo'a antahi'zana eri'nesnie, avonona osu'nea ne'mo'a?
Då förundrade sig judarna och sade: "Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?"
16 Ana kemofo nona'a Jisasi'a amanage hu'ne, Nagrama rempima huneramuana, Nagri zana omne'ne, Nagri'ma hunantege'na e'nomofo Agri sune.
Jesus svarade dem och sade: "Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
17 Aza'o agu'amo otinkeno Anumzamofo avesi'za huku hanimo'a, rempima nehuana agra antahino, Anumzamofonteti e'nefi, Nagrani'a navesite nehufi refko huno kegahie.
Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
18 Agra'a agu'areti nehanimo'a, agra avufa erira hunaku nehie. Hagi huntenegeno e'nemofo agi erira nehimo'a, Agra tamage vahe mani'ne. Hagi mago kazaki zama'a Agripina omane'ne.
Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
19 Mosese'a kasegea taminefi, ontami'negeta, mika'mota ana kasegea amagera nontazo? Tamagra nahigeta nahe frinakura nehaze?
Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?"
20 Ana vahe kevumo'za ke nona'a asmi'naze, Kagri kagu'afina havi avamu mani'ne! Iza Kagrira kaheku higenka nehane?
Folket svarade: "Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?"
21 Hazageno Jisasi'a ke nona'a anage huno zamasmi'ne, Nagra magoke avame'za hu'noe, anazanku maka'mota antri hu'naze.
Jesus svarade och sade till dem: "En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
22 Ama ana agafare Mosese'a eit zupa mofavre zamufa taga hiho hu'ne. Na'ankure Mosesena agripintira ome'ne. Hagi tamagri tamagehe'impinti e'ne, higetma mani fruhu kna zupa (sabat) vahe zamufa taga nehaze.
Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
23 Mago ne'mo avufa mani fruhu kna zupa taga hanigetma, Mosese kasege ruhanontagie nehaze. Hagi tamagrira tmarimpa nehe, na'ankure Nagrama vahe'ma mani fruhu knazupa avufa eri so'e hunte'noa zamo tmasia nevzio?
Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
24 Amega zamufarera vahera refko hutma keaga (kotim) huozmanteho. Hagi fatgo avu'avate refko huta nanekea huzmanteho.
Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom."
25 Anage hige'za mago'a Jerusalemi kumate vahe'mo'za amanage hu'naze, Ama'na Nera aheku'ma nehakraza nepi?
Då sade några av folket i Jerusalem: "Är det icke denne som de stå efter att döda?
26 Keho, Agra amate kevumokizmi zamufi naneke nehiana nahige'za kea nosaze? Kva vahe'mo'za Agrama Kraisi mani'negura, antahi'nafi?
Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
27 Ana hu'neanagi, tagra antahi'none igati ama nera e'neo, hianagi ina knarema Kraisi'ma esiana, mago ne'mo'a Agra igati e'neo ontahigahie.
Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är."
28 E'i anage nehazageno Jisasi'a ra mono kumapinti (tempol) kezatino rempi hunezmino anage hu'ne, Tamagra, Nagri ene, inantegati Nagra e'noe tarezana hago antahita, ke'naze. Hagi Nagra navesitera ome'noe, hianagi aza'o hunantege'na e'nomo, Agrake tamage nere, tamagra ana nera onke'naze.
Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: "Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
29 Nagra, Anumzamofona ke'na antahi'noe, na'ankure Nagra, Agritegati Agra hunantege'na e'noe.
Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig."
30 Anage hige'za Jisasi'na azerinaku hu'nazanagi, mago'mo'a aze'orine, na'ankure Agri kna zahufa ome'ne.
Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
31 Hianagi ana vahe kevufinti hakaremo'za, Agrite zamentinti nehu'za anage hu'naze, Mesaia'ma esuno'a, Agra hakare'a avame'zama ama ne'moma nehia zana agatereno hugahifi ana osugahie?
Men många av folket trodde på honom, och de sade: "Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?"
32 Hagi atru hu'naza vahe'mo'za Jisasinku sumi ke hugantu hugma nehazage'za, Farisi vahe'mo'za nentahi'za, vugote'naza mono kva (Pristi) vahe'mo'zane Farisi vahe'mo'za, Jisasi azerihogu ra mono nonte kegava hu'naza vahe (tempol gats) huzmantage'za vu'naze.
Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
33 Anazanku Jisasi'a zamasmi'ne, Osi'a kna tamagrane manite'na, ete Agrama hunantege'na e'noa Netega Nagra vugahue.
Men Jesus sade: "Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
34 Tamagra, Nagrikura hakre gahazanagi, Nagria nagefore osugahaze. Hagi Nagrama umani'surega tamagra ovugahaze.
I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma."
35 Jiu kva vahe'mo'za zamagra zamagra ke hugantu hugma nehu'za anage hu'naze, Inantega Agra vnigeta Agrira onkeku hunkeno nehie? Agra tatreno Jiu vahe'mo'za Griki umani'naza vahe ene, Griki vahe rempi huzamiku Jisasi'a nehio?
Då sade judarna till varandra: "Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
36 Inanknahu ke Agra huno, Tamagra, Nagrikura hakre'gahazanagi, Nagria nage fore osugahaze, hagi Nagrama mani'nesurega tamagra vuga osu'naze huno nehie?
Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?"
37 Ne'za nene'za musenkase nehazageno, vagare kna zupa ran knagino, Jisasi'a otino kezatino anage hu'ne, Tinku avesinimofona, atrenkeno Nagrite eno eme neno.
På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: "Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
38 Anumzamofo avontafepima kre'nere, Aza'o, Nagrite amentinti nehanimo'a negahie. Agri agu'afinti manivava timo hageno evugahie. (Ais 58:11)
Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger."
39 Hianagi Agrama amanahu kema hu'neana Ruotge Avamuku hu'ne, Agrite zamentinti hanamo'za erisagu hu'ne, na'ankure Jisasi'a ra agi e'orineno, Ruotge Avamura eoraminegeno hu'ne.
Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
40 Hagi ana kema mago'a vahe'mo'za nentahi'za, amanage hu'naze, Ama'i tamage huno kasnampa ne' mani'ne hu'za hu'naze.
Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: "Denne är förvisso Profeten."
41 Ruga'amo'za anage hu'naze, Ama'i Kraisi'e nehazageno, ruga'amo'za hu'za, Galili kazigatira Kraisi'a omesnifigure?
Andra sade: "Han är Messias." Andra åter sade: "Icke kommer väl Messias från Galileen?
42 Anumzamofo avontafe'mo huno, Deviti nagapinti Betlehemia Kraisi'a fore hugahie. Deviti mani'neno hu'nea kumateku osu'nazo? (Sam-Zga 89:3-4, Maik 5:2)
Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
43 Ana vahe kevufinti Agriku hu'za antahi'zazamifi refko hu'naze,
Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
44 mago'amo'za Jisasina azerinaku hu'nazanagi, mago'mo'e huno aze'orine.
och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
45 Anante ra mono nonte kva vahe'mo'za azage'za, vugota pristi kva vahe'ene Farisi vahe'mo'za anage hu'naze, Nahigetma Jisasina avretma ome'naze?
När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: "Varför haven I icke fört honom hit?"
46 Ana ra mono nonte kva vahe'mo'za kenona'a hu'za, Mago ne'mo'a kora higeta ontahi'nona naneke, ama ne'mo'a nehie.
Tjänarna svarade: "Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar."
47 Farisi vahe'mo'za kenona zamirera amanage hu'za zamantahige'naze. Tamagri'enena anazanke huno havi kante tmareno nevifi?
Då svarade fariséerna dem: "Haven nu också I blivit förvillade?
48 Hagi mago rankva vahe'motafi, Farisi vahe'mota, Jisasintera tamentintia nehumpi nosu'ne?
Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
49 Hianagi ama vahe kevua, kasegema ontahi'nagu havizamofo agu'afi mani'naze.
Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
50 Hagi Nikodimasi'ma kenagepi Jisasinte vu'nea kva ne'mo, amu'no zamifi mani'nereti amanage huno zamasmi'ne.
Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
51 Tagri kase kemo'a mago nera refko huno kegaga hunonteanki, pusante agripinti na'a hu'nesie kea eriteno, tamagefi havige huteno keaga huntegahie. (Diu-Kas 17:6)
"Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?"
52 Zamagra kenona'a asmi'naze, Kagra anazanke hunka Galili kazigati e'nampi? Anumzamofo avon tafepi hamprinka ko, mago kasnampa (profet) nera Galilia fore osugahie, hu'za Nikodimasi asmi'naze.
De svarade och sade till honom: "Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen."
53 Ana nanekema hute'za, mago mago'mo'a noma'arega vuno eno hu'ne.
[Och de gingo hem, var och en till sitt.
