Joni 12
1 Hagi kinafinti Jiu vahe zamare'nea kna (Pasova) 6si'a zagegna atupa nehigeno, fri'nefinti azeri oti'nea ne' Lasarusi'ma nemania kumate Jisasi'a Betani uhanati'ne.
Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.
2 Anante Jisasi'ma hu'nea ne'zana retro hunte'naze. Mata'a ne'za netigeno Lasarusi'ene, mago'a vahe'ene kave'ne sipare mani'naze.
Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.
3 Trazamofo rafu'nareti tro hu'naza msavena, zago'amo mareri'nea masaventafe Maria'a erino, Jisasina agiare tagino frenteteno, anu azokateti eri ho'mu huntegeno, ana nomofona mana'amo avite'ne.
Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.
4 Hianagi Judas Iskarioti'a, mago amagenentea disaipol ne'mo, komoru huno Jisasina avreno ha' vahe zamazampi antesimo'a anage hu'ne,
Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:
5 Na'a hanigeta ama masavena 3 hantreti'a silva zagorera atreta, zago erita zamunte omne vahera zamaza osugahuno?
"Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?"
6 Menima Judas Iskariotima ama kema nehiana, na'ankure agra zamunte omne vahe zamaza hunaku nentahino nosie, hagi agra kumza nere. Zago tafente kva nehia nekino, mago'a zagoma ome nentazana anampinkati musufa eritere nehia ne'mo anage higeno,
Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.
7 Jisasi'a anage hu'ne, Asenante'saza knagu avega ante'nea zanki, atrenkeno agra ana hino.
Men Jesus sade: "Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.
8 Na'ankure zamunte omne vahe'mo'za maka kna tamagra ne manigahaze, hianagi Nagra, tamagra nena maka kna omanigahue.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid."
9 Hagi maka Jiu vahe'mo'za antahi'zana Jisasi emani'ne hige'za, zamagra Jisasinke kenaku ome'nazanki, Lasarusima, fri'nefinti azeri oti'nea ne' kenaku e'naze.
Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.
10 Hianagi vugota pristi vahe'mo'za Lasarusi'nena ahe frinaku ke anaki'naze.
Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.
11 Na'ankure Lasarusinte'ma fore hu'nea'zanku, rama'a Jiu vahe'mo'za atre'za nevu'za Jisasinte zamentinti hu'naze.
Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.
12 Anante nanterana rama'a vahe'mo'za, kinafinti zamare'nea knagu antahimiza ne'za (Pasova) nenaza knare e'namo'za, Jisasi'a Jerusalemi ne-ea ke antahi'naze.
När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,
13 Antahite'za tofe zafamofo ani'na (Palm tree) hantagi'za e'neri'za, ome ke'za amrara nehu'za kezati'za, Taza huogu ke'za netune! (Hosana!) Ramofo Agifi ne-ea nera agi'a hentesga hanune! Israeli vahe'mofo kinia agi'a hentesga hanune!
togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: "Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung."
14 Hagi Jisasi'a mago agaho ve tonki afu keteno, agumpi mrerino mani'ne, kasnampa vahe'mo'za korapa krente'naza kemo efore hu'ne.
Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:
15 Korera osiho Saioni veara, Keho tamagri Kinimo'a, agaho ve donki afumofo agumpi manino ne-e. (Zek 9:9)
"Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle."
16 Hagi agri amage nentaza disaipol naga'mo'za e'inama pusante hiazana antahi so'e osu'naze. Hianagi Jisasi'ma hanave'afi mrerino, Ra agi erige'za zamagra zamagesa nentahi'za, e'i Agriku huno avontafepina krente'negeno, amazana Agrite fore hie hu'naze.
Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.
17 Ana higeno, rama'a vahe'mo'za, Jisasi'a kerifinti Lasarusi azeri otige'za ke'naza vahe'mo'za, mago'ene ome huama hume vu'naze.
Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.
18 Ama'na agafare, vahe'mo'za anahu kna hu'za ome Agrira ke'naze. Na'ankure vahe'mo'za nosaza kaguvaza (mirakol) hu'nea ke nentahi'za ome ke'naze.
Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.
19 Ana hige'za Farisi vahe'mo'za ohumi ahumi hu'za zamagra anage hu'naze, keho tagrira neratre'za maka vea'mo'za Jisasi amage avriri'za nevze.
Då sade fariséerna till varandra: "I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom."
20 Hagi ana zupage Griki vahepinti mago'a vahe'mo'za, kinafinti zamare'nea ne'za ne'knare mono hunaku mareri'naze.
Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.
21 Ana vahe'mo'za Galili kazigati Betsaida kumateti ne' Filipinte uhaniti'za antahige'za, ramoka Jisasi kenaku nehune.
Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: "Herre, vi skulle vilja se Jesus."
22 Filipi'a eno Andruna eme asmitege'ne, tarega'moke vu'ke, Jisasina ome asmi'na'e.
Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.
23 Jisasi'a anage huno kenona zani'arera hu'ne, Vahe'mofo Mofavremo ra agi erisia kna atupa nehie.
Jesus svarade dem och sade: "Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.
24 Tamage hu'na neramasmue, witi ragamo'ma mopafi taniramino ofrisigeno'a anante megahie. Hianagi taniramino mopa agu'afi frisigeno'a rama'a raga'a rentegahie.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.
25 Aza'o agragu'ma avesi antesimo'a, asimu'a atregahie. Iza'o ama mopafi mani'zama'a ha'rentesimo'a, manivava asimu erigahie. (aiōnios g166)
Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv. (aiōnios g166)
26 Iza'o, Nagri eri'za erinaku hanimo'a, namage eno. Nagrama umanisure, eri'za vahe nimo'enena anante umanigahie, iza'o, Nagri eri'za erisimofona, Nenfa'a ra agi amigahie.
Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.
27 Menina Nagu namemo kna navenesianki, na'ane hu'na Nagra hugahue, Nafa'nimoka, ama knare (aua) fore hania knazampinti naza huo, hianagi ama'na agafare ama knarera (aua) e'noe.
Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.
28 Nafa'nimoka, ra kagi erio. Anante mago ageru monafinti eno amanage hu'ne, Hago Nagra erisaga hu'noanki'na, rune Nagra erisaga hugahue hu'ne.
Fader, förhärliga ditt namn." Då kom en röst från himmelen: "Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det."
29 Rama'a vahe'ma atru hu'za anante oti'namo'za, ana ageru nentahi'za, monage nehie nehazageno, mago'amo'za ankeromo naneke hu nemigahie hu'za hu'naze.
Folket, som stod där och hörde detta, sade då: "Det var ett tordön." Andra sade: "Det var en ängel som talade med honom."
30 Jisasi'a kenona'a anage hu'ne, Ama'na agerura Nagri naza hunakura nosianki, tamagri tamaza hunaku nehie.
Då svarade Jesus och sade: "Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull."
31 Menina ama mopa refkohu knae, menina ama mopafi kva hu'nea nera retufe atregahie.
Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.
32 Hanki, Nagri'ma mopafinti nazeri'sga hanige'na, hakare vahera zamare Nagrarega atregahue,
Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig."
33 E'inagema hu'neana, fri'zamo avate'ma fore hanigeno frisnigu huama hu'ne.
Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.
34 Hakare vahe'ma atru hu'namo'za, Agrikura amanage hu'naze, tagrama kasegefinti'ma antahi'nonana, Kraisi'a manivava hugahie hu'neanki, nahigenka Kagra hunka, Vahe'mofo Mofavrea azerisga hugahie nehane? Iza'e ana Vahe'mofo Mofavre'a? (aiōn g165)
Då svarade folket honom: "Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?" (aiōn g165)
35 Hazageno Jisasi'a kenona anage huno zamasmi'ne, Osi'a knafi Msamo'a tamagri amu nompina me'ne. Msama me'nenire kana nentenkeno hanimo'a tmagate oreno, iza'o hanimpima nevimo'a, iga nevio antahino keno nosie.
Jesus sade till dem: "Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.
36 Masama me'nenire, kagra Masagura kamentinti'a huo, e'inama hanunka kagra Masamofo mofavre manigahane. Jisasi'a anage huteno, Agra zamatreno vuno ome frakino mani'ne.
Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn." Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.
37 Jisasi'a rama'a kaguvaza (mirakol) huzmeri hu'neanagi, zamagra zamentintia Agritera osu'naze.
Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.
38 Ana higeno kasnampa ne'mo Aisaia hu'nea kemofo avufa'a fore nehie, Ramoka iza tagri kerera amentintia nehie? Ramofo hanave'amo'a izante eama hu'ne? (Ais 53:1)
Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: "Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?"
39 E'i ana agafare vahe'mo'za zamentinti nosaze. Aisaia'a mago'ene anage hu'ne,
Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:
40 Ramo'a zamurga erisu nehuno, zamarimpa kafana erigi'ne, e'ina hanige'za zamurga nonke'za, zamarimpa erigisige'za zamagu zamagesa antahi ama nosuza, zamagu'a rukrehe osnage'na, zamazeri so'e osugahue hu'ne. (Ais 6:10.)
"Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig."
41 Hagi ama'i zanku'ma Aisaia'ma hu'neana, na'ankure Jisasi'a hanave'afi mani'negeno ke'negu huno, Agriku hu'ne.
Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --
42 Ana hianagi hakare'a mono kva vahe'mo'za zamentinti Agrite hu'naze. Hianagi Farisi vaheku kore hu'za Jisasi'a, Kraisi'e hu'za huama osu'naze, anagema hanage'za mono nompinti (Sinagog) zamahe fegi atre'zanku kore hu'za osu'naze,
Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.
43 Na'ankure vahe'mo'za husga huzmante zanku nehu'za, Anumzamo husga huzmante zankura ontahi'naze.
Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.
44 Jisasi'a ranke huno amanage hu'ne, Iza'o Nagrite amentinti nehimo'a hanimo'a, Nagritekera amentinti nosianki, Agrama hunantege'na e'nomofonte amentinti hugahie.
Men Jesus sade med hög röst: "Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.
45 Iza'o Nagri'ma nenagemo'a, hunantege'na e'nomofo nege.
Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.
46 Nagra ama mopafi Masa e'noe, maka vahe'mo'za Nagrite zamentinti hanamo'za hanimpina omanigahaze.
Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.
47 Iza'o nanekeni'a nentahino, amage nontemofona nanekea huontegahue. Na'ankure Nagra ama mopafi vahe refko hunaku ome'noe. Hianagi mopafi vahe zamaza hu'na zamavarenaku e'noe.
Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.
48 Iza'o Nagri nenatreno, ke'ni'a ontahisimofona, e'i anamofona refko'ma haniana, ama nanekema nehua nanekemo maka'za vagare knare, henka'a refko huntegahie.
Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.
49 Na'ankure Nagrani'a antahintahifinti ama nanekea nosue, hianagi Nfanimo Agra hunantege'na e'nomo, zamasmio hianke ana naneke'age nehue.
Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.
