< Jovu 42 >

1 Hagi anante Jopu'a amanage huno Ra Anumzamofona kenona hunte'ne,
Da antwortete Hiob dem HERRN folgendermaßen:
2 Nagrama antahi'noana nazano hunaku'ma hanana zana amne nehanankeno, mago vahe'mo'a e'ina hu'zana osuo huno osugahie.
»Ich habe anerkannt, daß du alles vermagst und kein Vorhaben dir unausführbar ist.
3 Kagra nantahigenka, iza antahintahi'a omane vahe'mo Nagri knare antahi'zankura nagenoka hu'ne hunkama hu'nanana? E'i ana vahera nagragi'na, ke'na antahi'na osugeno nagri antahi'zampinena omaneanagi, knare zantfama hu'nea zanku amne keaga hu'noe.
[›Wer ist’s, der da den Ratschluß Gottes verdunkelt ohne Einsicht?‹] So habe ich denn in Unverstand geurteilt über Dinge, die zu wunderbar für mich waren und die ich nicht verstand.
4 Anumzamoka hunka, Jopuga kagesa naminege'na keaga nehu'na, mago'a kagenoka hugahuanki kenirera nona hunanto hunka hu'nane.
[›Höre doch und laß mich reden! Ich will dich fragen, und du belehre mich!‹]
5 Kora vahe'mo'za kagri kagenkea nehazage'na antahi'noe. Hianagi menina nagra'a navufinti kagoe.
Nur durch Hörensagen hatte ich von dir vernommen, jetzt aber hat mein Auge dich geschaut.
6 Maka nanekema hu'noana ete erue. Ana nehu'na menina nasunku'ma huazana ama tanefapine kugusopafi mani'ne'na erinte ama hue.
Darum bekenne ich mich schuldig und bereue in Staub und Asche.«
7 Hagi Jopu'enema keagama Ra Anumzamo'ma huvagamareteno'a, amanage huno Temani kumateti ne' Elifasinkura hu'ne, Kagri'ene tare ronekagu'enena tusi narimpa aheramante'noe. Na'ankure Nagri eri'za ne' Jopu'ma nagriku'ma tamagema huno huamama hiaza huta, Nagri navu'nava zankura tamagra tamage huta huamara osu'naze.
Darauf, nachdem der HERR so zu Hiob gesprochen hatte, sagte der HERR zu Eliphas von Theman: »Entbrannt ist mein Zorn gegen dich und gegen deine beiden Freunde; denn ihr habt nicht richtig von mir geredet wie mein Knecht Hiob.
8 E'ina hu'negu tamagra 7ni'a ve bulimakao afu'ene 7ni'a ve sipisipi afu'ene avreta Nagri eri'za ne' Jopunte vuta, tamagra'agu huta tevefi kre fanane hu' ofa ome hiho. Ana nehinkeno, Nagri eri'za ne' Jopu'ma tamagriku huno, nunamuma hanige'na, tamagra neginagi kema huta Nagri navu'nava zanku'ma tamage huta huama'ma osu'naza zantera, Jopu nunamuna antahi'na knazana ontamigahue.
Darum holt euch nun sieben junge Stiere und sieben Widder, begebt euch zu meinem Knecht Hiob und bringt ein Brandopfer für euch dar! Mein Knecht Hiob soll dann Fürbitte für euch einlegen; denn nur aus Rücksicht auf ihn will ich euch eure Torheit nicht entgelten lassen, weil ihr nicht richtig von mir geredet habt wie mein Knecht Hiob.«
9 Anagema hutege'za Temani kumateti ne' Elifasiki, Suha kumateti ne' Bildatiki, Nama kumateti ne' Zofariki hu'za Ra Anumzamo'ma hihoma huno huzmantea zana amage ante'za tro hu'naze. Ana hazageno Jopu'ma hia nunamuna Ra Anumzamo'a antahimi'ne.
Da gingen Eliphas von Theman, Bildad von Suah und Zophar von Naama hin und taten, wie der HERR ihnen geboten hatte; und der HERR nahm Rücksicht auf Hiob.
10 Hagi rone'araminku'ma huno Jopu'ma nunamuma hutegeno'a, Ra Anumzamo'a knare nomani'za ete Jopuna ami'ne. Ko'ma Jopu'ma ante'nea fenozama havizama hu'nerera, tamagerfa huno Ra Anumzamo'a ana mika fenozana ete ami'neno, ana agofetura mago'ene ante agofetu huno amigeno rama'a fenoza ante'ne.
Der HERR stellte dann Hiobs Glücksstand wieder her, als er Fürbitte für seine Freunde eingelegt hatte; und der HERR vermehrte den ganzen Besitz Hiobs so, daß er doppelt so groß war als früher.
11 Anama hutege'za afu aganahe'zane asarehe'zane korapa rone'amo'zanena e'za noma'afina ne'zana eme ne'naze. Ana nehu'za Ra Anumzamo'ma knazama atregeno agrite'ma e'nea zankura, Jopuna eme zamasunku hunente'za, azeri hankaveti nanekea hu'naze. Ana nehu'za mago mago vahe'mo'a muse zana, zagone golireti'ma tro'ma hu'naza rini eritere hu'za eme ami'naze.
Da kamen alle seine Brüder und Schwestern und alle seine früheren Bekannten zu ihm; sie aßen mit ihm in seinem Hause, bezeigten ihm ihr Beileid und trösteten ihn wegen all des Unglücks, mit dem der HERR ihn heimgesucht hatte; auch schenkten sie ihm ein jeder ein wertvolles Geldstück und jeder einen goldenen Ring.
12 Ana higeno henka nomani'zama Jopu'ma manino vu'nea nomani zama'afina Ra Anumzamo'a asomu huntegeno ko'ma mani'nea nomanizana rugatere'ne. Higeno Jopu'a menina 14tauseni'a sipisipi afutami anteno, kemoli afutamina 6tauseni'a anteno, hozama e'neria bulimaka'ama zanazeri tragoteno rezmante'nea bulimakao afutamina 2tauseni'a anteno, a' tonki afutamina 1tauseni'a ante'ne.
Der HERR aber segnete die nachfolgende Lebenszeit Hiobs noch mehr als seine frühere, so daß er es auf 14000 Stück Kleinvieh, 6000 Kamele, 1000 Joch Rinder und 1000 Eselinnen brachte.
13 Ana nehuno Ra Anumzamo'a ru'ene Jopuma ami'neana, 7ni'a ne' mofavre nemino, 3'a mofa'ne ami'ne.
Auch wurden ihm wieder sieben Söhne und drei Töchter geboren;
14 Hagi ese mofa'mofona Jemima'e huno agia antenemino, anante mofa'mofona Kesia'e huno agia antenemino, nampa 3 mofakura Keren-Hapuku'e huno agia antemi'ne.
die eine nannte er Jemima, die andere Kezia, die dritte Keren-Happuch;
15 Hagi anama mani'naza mopa'afina, Jopu mofa'nemo'zama hiranto hu'za knare zantfama hu'nazankna mofa'nea omani'naze. Ana hu'neankino Jopu'ma fenone mopanema refko huno ne' mofavre naga'ama nezamino'a, ana mofane nagara ana zanke huno refko huno zami'ne.
und man fand im ganzen Lande keine so schönen Frauen wie die Töchter Hiobs; und ihr Vater gab ihnen ein Erbteil unter ihren Brüdern. –
16 Ana'ma huteno'a Jopu'a 140'a kafu mani'neno, agehone agigone azankonena ke'ne.
Danach lebte Hiob noch hundertundvierzig Jahre und sah seine Kinder und Kindeskinder, vier Geschlechter;
17 Ana'ma huteno'a Jopu'a knare'za huno za'zate maniteno, ozafa reno fri'ne.
dann starb Hiob alt und lebenssatt.

< Jovu 42 >