Jovu 33

1 Hianagi menina Jopuga kagesa antenka mani'nenka nagrama maka nanekema hanuana antahio.

Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.

2 Nagra menina ete nagira reaka hu'na nanekea agafa hu'za hue.

Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;

3 Nagrama hanua nanekea fatgo nagu'areti hugahuanki'na, tamage naneke hugahue.

Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.

4 Anumzamofo Avamu'mo nagrira tro hunantegeno, Hankavenentake Anumzamo nasimura namige'na kasefara hu'na mani'noe.

Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.

5 Kagra Jopugama knare'ma hu'nesunka, nagrama keagama nehanugenka, kagra kazigatira antahintahia hutenka, nagri kerera kenona hunanto.

Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.

6 Kama antahio, kagrane nagranena Anumzamofo suza mani'no'ankino, nagri'enena higo mopa erino tro hunante'ne.

Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.

7 E'ina hu'negu nagrikura korora osuo. Na'ankure nagrama hanua nanekemo'a tusi knazana kamino kazeri korora osugahie.

Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.

8 Nagra nentahugenka maka nanekema hu'nampina hankavetinka kehara re'nane.

Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.

9 Kagra Jopuga hunka, nagra agru hugeno kumi'ni'ane hazenke'ni'anena omnegena ke'ni'a omne vahe mani'noe hunka hu'nane.

Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.

10 Hianagi Anumzamo'a ha' vahe'arema nehiaza hunenanteno, kefo zamavu'ava'zama nehaza vahe'ma zamazeri havizama nehiaza huno nazeri haviza nehie hunka hu'nane.

Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;

11 Hagi vahe'ma kinama hunezmantaza zafafi nagia erinteno Anumzamo'a kina hunante'neno, kama vanoma hufina avua anteno nenage hu'nane.

Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.

12 Hianagi Jopuga havige hu'nananki'na kaveri hugahue. Na'ankure maka ama mopafi vahera Anumzamo'a zamagatere'ne.

Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.

13 Ana hu'neanki kagra nagafare Anumzanena kehara renka, na'a higeno vahe'ma zamaza hinogu'ma kema nehazageno'a, kenona'a Anumzamo'a hunozmante hunka nehane.

Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?

14 Hianagi Anumzamo'a ruzahu ruzahu kampinti vahera keaga huneramianagi, Agri kea tagra keta antahita nosune.

Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.

15 Kenage'ma nompi masenonkeno, ava'nafine ava'nagna zampine Anumzamo'a nanekea eme nerasamie.

Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;

16 Hagi mago'a kenagera zmagesafi sumi huno koro kema zmasamiazamo, zamazeri korora nehie.

Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;

17 Anumzamo'ma e'inahu'ma nehiana, kefo avu'ava'zane avufgama erisgahu zane atreta tamagu'a rukrahe hiho huno anara nehie.

På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.

18 Hagi zamagra friza fri vahe kumatega ovanaze huno Anumzamo'a kegava hunezmante.

Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;

19 Hagi mago'a zupa zamagrama hu'naza kumite Anumzamo'a knazana zamige'za kri tafetera mase'nazageno, zaferina zamifintira zamata kri vava nehie.

Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;

20 Ana hu'neankino ne'zana one agesa higeno, knare'nare ne'zama kre'za e'naza ne'zanena none.

Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.

21 Hanki ana vahe'mofo zamavufagamo'a zaferinare akamaregeno, zaferina zamimo'a amate fore nehie.

Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;

22 Ana vahe'mokizmi fri'zamo'a tavaonte megeno, vahe'ma ahefri ankeromo'a zamavega anteno mani'ne.

Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.

23 Hianagi 1tauseni'a ankero vahepinti mago ankeromo agri'ma azama hanigu amu'nonte otino mani'neno agri avu'avazama huama huno, agra fatgo hu'ne huno'ma hiresina knare hisine.

Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;

24 Hanki ana ankeromo'ma ana vaheku'ma asunku'ma hunenteno'a amanage hiresine. Fri vahe kumapintira agu vazio. Na'ankure ana vahe'ma mizama seno ete zamavare kana ko ke'na erifore hu'noe.

Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.

25 Hagi ana ne'mofo avufgamo'a knare zantfa huno osi mofavre'mofo avufgamo'ma hiaza nehanigeno, ko'ma kasefa vahe'ma mani'negeno'ma avufgamo'ma knare'ma huno me'neaza hugahie.

Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.

26 Ana nehanigeno ana ne'mo'ma Anumzamofonte'ma nunamu hanigeno'a, Anumzamo'a muse huno nevre'nigeno agra Anumzamofo avufi negeno musena hugahie.

Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.

27 Ana'ma hanigeno'a ana nemo'a rone'amokizmia huama'ma huno zamasamisniana, nagra tamage kemofona eri rukrahe hu'na havige nehu'na kumi hu'noe. Hianagi Anumzamo'a nahe frigaragi kumini'a atrenanteno nahe ofri'ne.

Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.

28 Ana nehuno fri vahe kumapinti Anumzamo'a ete nagu'vazino navre'ne. Ana hu'negu hu'na menina ofri kasefa hu'na mani'nena masa negoe.

Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.

29 Tamagerfa huno maka zupa e'inahu avu'ava'zana Anumzamo'a vahe'mokizmia huzmanteneno, anahu avu'avara huno nevie.

Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;

30 Fri vahe kumapinti ete zamagu vazino zamavare'negu hu'za, ofri kasefa hu'za mani'ne'za asimu erino mani'zamofo masarera mani'za nevaze.

På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.

31 E'ina hu'negu mago'ene keaga kasamigahuanki Jopuga akohenka mani'nenka kagesa antenka antahi so'e huo.

Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.

32 Hianagi kagrama mago'a nanekema hunaku'ma hanunka, amne hananke'na antahigahue. Na'ankure nagri'ma nave'nesiana, vahe'mo'za kagri'ma ke'za antahi'zama hanazana ke'a omne'nea ne' mani'ne hu'za hanazegu nave'nesie.

Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.

33 Hianagi kagripima mago'a nanekema omane'nesiana, kagra akohenka mani'nenka, nagrama knare antahi'zama rempi hugamisuana antahio.

Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.