Jovu 28

1 Vahe'mo'za mopafinti silva kafi'za e'neri'za, golia tevefi kre'za erigru hu'za e'nerize.

Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;

2 Ainia mopafinti kafi'za eneri'za, have krefrage'za kopa e'nerize.

järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.

3 Mopa agu'ama golima me'nea havegu'ma nehakaza vahe'mo'za ofenkame hanintirima hu'neama'afi tavi tagizageno remasa hu'nege'za, tavi masare ana haveramina hake'za e'nerize.

Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,

4 Ana vahe'mo'za mopa agu'afina vahe'ma ovu'are keria kafi'za ufrete'za, ana kerifina nofite urami'za ihimareaza hu'za vute ete nehu'za eri'zana e'nerize.

Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.

5 Hagi mopamofo agofetura vahe'mo'za hoza eri'za nentaze. Hianagi mopamofo agu'afina goligu'ma nehakraza, tusi teve hanavazi'za haveramina kre nefragazageno tevemo'a tusi amuho huno mopa temara'mra nehie.

Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.

6 Anampinti'ma e'nerizana zago'amo'ma marerisa havema safaema nehaza have e'neri'za, golima me'nea mopanena kafi'za e'nerize.

Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.

7 Goligu'ma nehakraza vahe'mo'zama ana kerifima unefraza kana oku'a me'nege'za, namamo'zane tumpamo'zanena zamavua onke'naze.

Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;

8 Ana nehazage'za zamavufaga rama nehaza afi zaga kfamo'za anankerifina zamagia rente'za vano nosazage'za, laioni mo'zanena anankerifina zamagaka renontaze.

den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.

9 Goli eri'zama e'neriza vahe'mo'za kazinkazima hu'nea haveramina ru frage mafrage hunetre'za, agona kafi'za eri ankrinesaze.

Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.

10 Ana vahe'mo'za haveramimpina kafi'za ufre'za, zago'amo'ma marerisa haveramina ke'za e'nerize.

In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.

11 Anama nehu'za ana vahe'mo'za mopa kafi'za tima agafama huno'ma ne-eama'a renkaninere'za marerisa zantamima oku'ama fraki'nea zana erinte ama' nehaze.

Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.

12 Hianagi vahe'mo'za knare antahi'zana igati ome e'neri'za, ama' antahi'zana igati ome e'nerize?

Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?

13 Mago vahe'mo'e huno knare antahi'zane, ama' antahi'zama eri kumara keno antahinora osu'ne. Na'ankure ama mopafima nemaniza vahe amu'nompina knare antahi'zane, ama' antahi'zana onketfa hugahane.

Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.

14 Ra hagerimo'a huno, nagranena omani'ne nehanigeno, amefenkame mopa agu'afima me'nea tirumo'enena huno nagranena omani'ne huno hugahie

Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»

15 Knare antahi'zane, ama' antahi'zamofo mizama'amo'a rugatere'neankita, golireti'ene silvaretira miza osugahune.

Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.

16 Ofiri mopafinti'ma eri'naza golimofo mizama'ane, zago'amo'ma marerisa haverarena, Oniksine Safaema nehaza havemofo mizama'a agatere'ne.

Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.

17 Knare antahi'zamo'a golimofo mizane kritoraisie nehaza havemofo mizama'a agatere'ne. Ana hu'neankino goliretike'ma tro'ma hu'nesnia zanteti'enena, knare antahi'zana miza osegahie.

Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.

18 Hagi hagerimpima kororiema nehaza zama me'nea zanteti'ene, zago'amo'ma marerisa havema Jaspema nehaza haveretira miza osegahane. E'ina hu'neankino knare antahi'zamo'a periema nehaza zamofo mizanena agatere'ne.

Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.

19 Hagi zago'amo'ma marerisa havema topasiema nehaza havema Itiopia mopareti'ma eri'naza havemofona, knare antahi'zamo'a agatere'ne. E'ina hu'neankino knare antahi'zamo'a hentofaza huno agruma hu'nea golia agatere'ne.

Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.

20 E'ina hu'neankita, knare antahi'zamo'a igati ne-e? Hagi ama' antahi'zana inantega me'nesnigeta kegahune?

Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?

21 Mika zagamofo avurera knare antahi'zamo'a frakino me'neankino, knare avurgama hunte'negenoma anamifima hareno vanoma nehania namamo'enena onkegahie.

Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;

22 Fri vahe kumamo'ene vahe'ma zamazeri havizama hu kumamokea huke, knare antahi'zama hakeno ke kumara me'ne hazageta zaho kea antahino'e.

avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»

23 Knare antahi'zama eri kana Anumzamo Agrake keno antahino hu'ne. Ana hu'neankinka igati knare antahi'zana erighane. Anumzamo agrake antahi'ne.

Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.

24 Na'ankure maka zama ama mopamofo agofetu'ma me'nea zantamina Anumzamo'a keharu huno negeno, monamofo fenka kazigama me'nea zantamina nege.

Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.

25 Anumzamo'a zaho'mofona zaho'ma erisnia hankave'a avamente refko huno nemino, hampompima me'neno ko'ma arania zana tina, avamente refko huno Anumzamo'a ante'ne.

När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,

26 Ko'ene kopsi'nanena e'ikante megaha'e huno Anumzamo'a kasege retro hunte'negene ana kante amage nenta'e.

när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,

27 Hagi ana'ma huteno'a Anumzamo'a knare antahi'zama rezagane so'e huno keno erinte fatgo nehuno, knare huno me'ne huno nehie.

då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.

28 Ana nehuno Anumzamo'a amanage huno vahe'motagura hu'ne, Ra Anumzamofoma koro'ma huntezana, knare antahi'zana megeno, havi avu'ava zamofoma amefi'ma humisnanana, ama' antahi'zana erigahane hu'ne.

Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»