Jovu 21
1 Hagi anante Jopu'a kenona amanage hu'ne,
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Kagesa ante so'e hu'nenka nagrama hanuankea antahio. Hagi kagesama antenka antahi'nana zamo nagrira naza hugahie.
Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
3 Akohenka mani'nenka nagrama hanua nanekea antahitenka, henka kagra kiza zokago kea hunantegahane.
Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
4 Nagra Anumzamofontega narimpa haviza hu'zana eri ama nehuanki, vahetega narimpa haviza hu'zana eri ama nosue. E'i ana agafare narimpa fru hu'na nomanue.
Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
5 Hanki nagrira nenageta antri huta tamazana tamagipi anteta anikafriho.
Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
6 Hagi kema huankemofo nagesa nentahi'na tusi koro nehugeno, nahirahi nere.
Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
7 Nagafare kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za maka zampina knarera nehu'za, mani'za vu'za ozafa omere'za himamu'ane vahera maniza feno vahera nemanize?
Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
8 Zamagra ana mani'ne'za negazageno mofavrezmimo'za ra hu'za nomani'zana trohu'za nemanize. Ana nehu'za mofavrea kasentazageno kase anante anantera hu'za nevaze.
De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
9 Hagi ana vahe'mo'za nonkumazmifima mani'zana mago'zankura korora osu nemanizageno, Anumzamo'enena knazana nozmige'za, knare hu'za nemanize.
Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
10 Hanki ve bulimakao afuzmimo'a mofavrea eri fore huvava nehigeno, a' bulimakao afutamimo'za anentara kase kuntrara nosaze.
När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
11 Hanki mofavrezmimo'za sipisipi afumo'za kevure kevure vanoma nehazaza hu'za magopi kiza zokagora hu'za nemanizageno, neonse mofavreramimo'za musenkasea hu'za avoa hage'za vano nehaze.
Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
12 Zamagra tambarini nehe'za hapue nehaza zavenane nehe'za zagamera nehaze. Ana nehu'za konkena nere'za, musenkasena hu'naze.
De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid. (Sheol h7585)
14 Hagi havi avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za Anumzamofonkura amanage hu'za nehaze, Kagri kavukva'ma huzankura, tavesra nehianki tatrenka vuo hu'za nehaze.
Och de sade dock till Gud: "Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
15 Marerirfa Anumza nera Agra iza mani'nenigeta ke'a antahigahune. Hanki Agritegama nunumuma hanunana, Agra na'a knare zana hurantegahie?
Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?"
16 Hagi zamagrama antahi'zana tagra'a hankavere maka zana nehune hu'za zamagesa nentahize. Hianagi e'inahu antahintahima havi vahe'mo'zama namiza antahi'zana amagera onte'na, afete manigahue.
Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
17 Hagi kefo avu'ava'ma nehaza vahera Anumzamo'a ame hunora zamahe ofri zamatrege'za mani'ne'za ozafare'za nefrize. Hagi zamagra mago hazenke e'ori amne nemanize. Hanki Anumzamo'a ana kefo vahe'mokizmigura arimpa ahezmanteno knazana nozamie.
Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
18 Hagi zamagrira zaho'mo'ma hagage tra'zama erianknara huge, hanave zahomo witi hona eri hareno vianknara nosio?
De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
19 Hagi tamagra huta, Anumzamo kumima nehaza vahe'mokizmi mofavreramina knazana zamigahie huta nehaze. Hianagi nagrama nehuana kumi'ma hu'ne'nia vahe knazana Anumzamo zami'nige'za fatgoma huno refkoma hania zana antahi ani hanaze hu'na nentahue.
"Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska." Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
20 Ana vahetamina zamatrenke'za Hihamu'ane Anumzamo'ma zamazeri havizama hania zana zamagra zamavufinti nege'za, arimpama ahezmantenia zana zamagra zamavate keho.
Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
21 Na'ankure zamagrama fri'zama vanu'za, naga'zmire'ma fore'ma hania zankura zamagesa ontahigahaze.
Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
22 Hianagi mago vahe'mo'a Anumzamofona rempi humigara osu'ne. Na'ankure Agra marerirfa vahe'enena refko hunezmante.
"Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?"
23 Hanki mago'a vahe'mo'za miko zama nehaza zamo'a knare nehige'za muse hu'za mani'neza nefrize.
Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
24 Hagi mago'a vahe'mofona zamavufagamo'a knare hige'za hankave vahe mani'ne'za nefrize.
hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25 Hagi mago'a vahera zamunte omanege'za nomani'za zmimo'a amuho hige'za knare osu nomani'zampi mani'ne'za nefrize.
Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
26 Hianagi knare nomani'zampima mani'neno fria vahe'ene, amunte omne nomani'zante'ma mani'neno fria vahe'enena mago zahu huno mopafi asezmantegeno hagirafamo zamavufaga nene.
Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
27 Hanki kagrama nentahina antahintahia nagra antahi'noe. Nagri'ma nazeri haviza hunaku'ma oku'ama retro'ma nehana antahintahia nagra antahi'noe.
Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
28 Na'ankure kagra hunka, inantega ugagota kva vahe'mofo nona me'ne hunka nehunka, inantega kefo avu'ava'ma nehaza vahe'ma nemaniza seli nona me'ne? hunka nehane.
I spörjen ju: "Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?"
29 Hianagi karankama vanoma nehaza vahe zamantahigege'za tamage nanekea kasamiho.
Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
30 Kefo zamavu'zmava'ma nehaza veamo'za hazenke zama ne-ege'za hazenkea e'norizanki amne nemanize.
att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
31 Hagi mago vahe'mo'a amatera huhaviza huzmanteno havi avu'ava'zama nehaza zantera nona hunozmante.
Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
32 Hagi ana vahe'ma frizage'zama eri'za ome asezmantage'za sondia vahe'mo'za matimati zamirera kegava hute'za nemanize.
Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
33 Hagi ana vahe'ma asentenaku'ma eri'za nevazageno'a, tusi'a vahekrerfamo'za zamavariri'za matitega nevaze. Rama'a vahe'mo'za antahinemi'za negazageno vogisi'amo'a kerifina uneramigeno, mopa ragana atrazageno uneramie.
Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
34 Hanki inankna huno kagesama ontahi kema nehana kemo'a naza huno nazeri knarera hugahie? Mika nanekema hana kemo'a amnezankna hie!
Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
