< Jovu 21 >

1 Hagi anante Jopu'a kenona amanage hu'ne,
Alors Job prit la parole et dit:
2 Kagesa ante so'e hu'nenka nagrama hanuankea antahio. Hagi kagesama antenka antahi'nana zamo nagrira naza hugahie.
Ecoutez, écoutez mes paroles, que j’aie, du moins, cette consolation de vous.
3 Akohenka mani'nenka nagrama hanua nanekea antahitenka, henka kagra kiza zokago kea hunantegahane.
Permettez-moi de parler à mon tour, et, quand j’aurai parlé, vous pourrez vous moquer.
4 Nagra Anumzamofontega narimpa haviza hu'zana eri ama nehuanki, vahetega narimpa haviza hu'zana eri ama nosue. E'i ana agafare narimpa fru hu'na nomanue.
Est-ce contre un homme que se porte ma plainte? Comment donc la patience ne m’échapperait elle pas?
5 Hanki nagrira nenageta antri huta tamazana tamagipi anteta anikafriho.
Regardez-moi et soyez dans la stupeur, et mettez la main sur votre bouche.
6 Hagi kema huankemofo nagesa nentahi'na tusi koro nehugeno, nahirahi nere.
Quand j’y pense, je frémis; et un frissonnement saisit ma chair.
7 Nagafare kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za maka zampina knarera nehu'za, mani'za vu'za ozafa omere'za himamu'ane vahera maniza feno vahera nemanize?
Pourquoi les méchants vivent-ils, et vieillissent-ils, accroissant leur force?
8 Zamagra ana mani'ne'za negazageno mofavrezmimo'za ra hu'za nomani'zana trohu'za nemanize. Ana nehu'za mofavrea kasentazageno kase anante anantera hu'za nevaze.
Leur postérité s’affermit autour d’eux, leurs rejetons fleurissent à leurs yeux.
9 Hagi ana vahe'mo'za nonkumazmifima mani'zana mago'zankura korora osu nemanizageno, Anumzamo'enena knazana nozmige'za, knare hu'za nemanize.
Leur maison est en paix, à l’abri de la crainte; la verge de Dieu ne les touche pas.
10 Hanki ve bulimakao afuzmimo'a mofavrea eri fore huvava nehigeno, a' bulimakao afutamimo'za anentara kase kuntrara nosaze.
Leur taureau est toujours fécond, leur génisse enfante et n’avorte pas.
11 Hanki mofavrezmimo'za sipisipi afumo'za kevure kevure vanoma nehazaza hu'za magopi kiza zokagora hu'za nemanizageno, neonse mofavreramimo'za musenkasea hu'za avoa hage'za vano nehaze.
Ils laissent courir leurs enfants comme un troupeau, leurs nouveau-nés bondissent autour d’eux.
12 Zamagra tambarini nehe'za hapue nehaza zavenane nehe'za zagamera nehaze. Ana nehu'za konkena nere'za, musenkasena hu'naze.
Ils chantent au son du tambourin et de la cithare, ils se divertissent au son du chalumeau.
13 Nomani'zazmifina knare hu'za manime nevu'za zamarimpa frune fri'za nevaze. (Sheol h7585)
Ils passent leurs jours dans le bonheur, et ils descendent en un instant au schéol. (Sheol h7585)
14 Hagi havi avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za Anumzamofonkura amanage hu'za nehaze, Kagri kavukva'ma huzankura, tavesra nehianki tatrenka vuo hu'za nehaze.
Pourtant ils disaient à Dieu: « Retire-toi de nous; nous ne désirons pas connaître tes voies.
15 Marerirfa Anumza nera Agra iza mani'nenigeta ke'a antahigahune. Hanki Agritegama nunumuma hanunana, Agra na'a knare zana hurantegahie?
Qu’est-ce que le Tout-Puissant, pour que nous le servions? Que gagnerions-nous à le prier? »
16 Hagi zamagrama antahi'zana tagra'a hankavere maka zana nehune hu'za zamagesa nentahize. Hianagi e'inahu antahintahima havi vahe'mo'zama namiza antahi'zana amagera onte'na, afete manigahue.
Leur prospérité n’est-elle pas dans leur main? — Toutefois, loin de moi le conseil de l’impie! —
17 Hagi kefo avu'ava'ma nehaza vahera Anumzamo'a ame hunora zamahe ofri zamatrege'za mani'ne'za ozafare'za nefrize. Hagi zamagra mago hazenke e'ori amne nemanize. Hanki Anumzamo'a ana kefo vahe'mokizmigura arimpa ahezmanteno knazana nozamie.
Voit-on souvent s’éteindre la lampe des impies, la ruine fondre sur eux, et Dieu leur assigner un lot dans sa colère?
18 Hagi zamagrira zaho'mo'ma hagage tra'zama erianknara huge, hanave zahomo witi hona eri hareno vianknara nosio?
Les voit-on comme la paille emportée par le vent, comme la glume enlevée par le tourbillon?
19 Hagi tamagra huta, Anumzamo kumima nehaza vahe'mokizmi mofavreramina knazana zamigahie huta nehaze. Hianagi nagrama nehuana kumi'ma hu'ne'nia vahe knazana Anumzamo zami'nige'za fatgoma huno refkoma hania zana antahi ani hanaze hu'na nentahue.
« Dieu, dites-vous, réserve à ses enfants son châtiment!... » Mais que Dieu le punisse lui-même pour qu’il le sente,
20 Ana vahetamina zamatrenke'za Hihamu'ane Anumzamo'ma zamazeri havizama hania zana zamagra zamavufinti nege'za, arimpama ahezmantenia zana zamagra zamavate keho.
qu’il voie de ses yeux sa ruine, qu’il boive lui-même la colère du Tout-Puissant!
21 Na'ankure zamagrama fri'zama vanu'za, naga'zmire'ma fore'ma hania zankura zamagesa ontahigahaze.
Que lui importe, en effet, sa maison après lui, une fois que le nombre de ses mois est tranché?
22 Hianagi mago vahe'mo'a Anumzamofona rempi humigara osu'ne. Na'ankure Agra marerirfa vahe'enena refko hunezmante.
Est-ce à Dieu qu’on apprendra la sagesse, à lui qui juge les êtres les plus élevés?
23 Hanki mago'a vahe'mo'za miko zama nehaza zamo'a knare nehige'za muse hu'za mani'neza nefrize.
L’un meurt au sein de sa prospérité, parfaitement heureux et tranquille,
24 Hagi mago'a vahe'mofona zamavufagamo'a knare hige'za hankave vahe mani'ne'za nefrize.
les flancs chargés de graisse, et la mœlle des os remplie de sève.
25 Hagi mago'a vahera zamunte omanege'za nomani'za zmimo'a amuho hige'za knare osu nomani'zampi mani'ne'za nefrize.
L’autre meurt, l’amertume dans l’âme, sans avoir goûté le bonheur.
26 Hianagi knare nomani'zampima mani'neno fria vahe'ene, amunte omne nomani'zante'ma mani'neno fria vahe'enena mago zahu huno mopafi asezmantegeno hagirafamo zamavufaga nene.
Tous deux se couchent également dans la poussière, et les vers les couvrent tous deux.
27 Hanki kagrama nentahina antahintahia nagra antahi'noe. Nagri'ma nazeri haviza hunaku'ma oku'ama retro'ma nehana antahintahia nagra antahi'noe.
Ah! Je sais bien quelles sont vos pensées, quels jugements iniques vous portez sur moi.
28 Na'ankure kagra hunka, inantega ugagota kva vahe'mofo nona me'ne hunka nehunka, inantega kefo avu'ava'ma nehaza vahe'ma nemaniza seli nona me'ne? hunka nehane.
Vous dites: « Où est la maison de l’oppresseur! Qu’est devenue la tente qu’habitaient les impies? »
29 Hianagi karankama vanoma nehaza vahe zamantahigege'za tamage nanekea kasamiho.
N’avez-vous donc jamais interrogé les voyageurs, et ignorez-vous leurs remarques?
30 Kefo zamavu'zmava'ma nehaza veamo'za hazenke zama ne-ege'za hazenkea e'norizanki amne nemanize.
Au jour du malheur, le méchant est épargné; au jour de la colère, il échappe au châtiment.
31 Hagi mago vahe'mo'a amatera huhaviza huzmanteno havi avu'ava'zama nehaza zantera nona hunozmante.
Qui blâme devant lui sa conduite? Qui lui demande compte de ce qu’il a fait?
32 Hagi ana vahe'ma frizage'zama eri'za ome asezmantage'za sondia vahe'mo'za matimati zamirera kegava hute'za nemanize.
On le porte honorablement au tombeau; et on veille sur son mausolée.
33 Hagi ana vahe'ma asentenaku'ma eri'za nevazageno'a, tusi'a vahekrerfamo'za zamavariri'za matitega nevaze. Rama'a vahe'mo'za antahinemi'za negazageno vogisi'amo'a kerifina uneramigeno, mopa ragana atrazageno uneramie.
les glèbes de la vallée lui sont légères, et tous les hommes y vont à sa suite, comme des générations sans nombre l’y ont précédé.
34 Hanki inankna huno kagesama ontahi kema nehana kemo'a naza huno nazeri knarera hugahie? Mika nanekema hana kemo'a amnezankna hie!
Que signifient donc vos vaines consolations? De vos réponses il ne reste que perfidie.

< Jovu 21 >