< Jovu 18 >

1 Hagi anante Suha kumate ne' Bildati'a amanage hu'ne,
Då tok Bildad frå Suah til ords og sagde:
2 Jopuga zazate nanekea hunka vane. Kagrama tagriku'ma kenonama hurantesiema hanunka kagesa antahinka nanekea huo.
«Kor lenge driv de jagt på ord? Gjev gaum, lat oss so talast ved!
3 Hanki kagrama antahinana, tagra bulimakao afu mani'nompi? Hagi kagrama antahinana tagra kagri kavurera antahi'za omane vahe mani'none.
Kvi skal me reknast liksom fe, som ureine i dykkar augo?
4 Hagi kagrira tusi krimpa ahenigenka kazokara vararegahananagi, e'i ana krimpa ahe'zamo'a, mopa eri rukrahera osugahie. Huge ana krimpa ahe'zamo'a, have agona erinkria osegahie.
Å, du som riv deg sund i sinne, skal jordi øydast for di skuld? Skal fjellet flytjast frå sin stad?
5 Tamage huno kefo avu'ava'ma nehaze vahetmimofo tavi'mo'a asu hanigeno, akrukruma huno nerea tevemo'a ru'enena akrukru hunora ontegosie.
Men sløkt vert ljoset for den vonde, og hans åre-eld skal ikkje skina.
6 Hanki seli noma'afima neresia tavi'mo'a ome hanintiri nehanigeno, ana nompima hantinte'neni'a tavimo'a asu hugahie.
I tjeldet hans vert ljoset myrkt, og lampa sloknar yver han.
7 Hanki kefo avu'ava'ma nehia vahe'mo'ma ko'ma hanave'a me'negeno'ma afete'ma agiama renakenerea zana osugahianki, tava'onte renakeregahie. Hanki ru vahe'ma zamazeri haviza hu' antahintahima retro'ma nehia antahintahimo, agrira azeri haviza hugahie.
Hans sterke stig vert snævra inn; han snåvar yver sine planar.
8 Kefo avu'ava'ma nehia vahera kukomo azenerigeno, agri'a agiamo avreno vigeno kerifina uneramie.
Hans fot vert fløkt i garnet inn, og upp i netet ferdast han;
9 Hagi krifuma anaginte'naza zamo'a, agiamerumparera azeri'neno azeri antrako hugahie.
og snara triv um hælen hans, og gildra tek på honom fat.
10 Hanki ana krifuma anaginte'neana zagaruruma hu'neama'a mopafi eri franekino azeri'niama'a, kama vanoma nehifi krifua hunte'ne.
I jordi løynde gildror lurer, og fellor ventar på hans veg.
11 Kefo avu'ava'ma nehia vahera korozamo azeri kagintegeno, hazenke zamo'a avaririno nevie.
Og rædslor trugar rundt ikring og skræmer han for kvart eit stig.
12 Hagi menina zamagate'zamo higeno hanavezmi nomnegeno, hazenke zamo'a zamazeri haviza hunaku, tanafa'ma hanagu zamavega ante'ne.
Ulukka hungrar etter han, og vondt vil føra han til fall,
13 Hagi krimo'a zamavufaga zamazeri haviza nehigeno, zamagia zamazamo'a kasrino nevie.
vil eta kvar ein led og lem, ja, det vil daudens eldste son.
14 Kefo avu'ava zama nehaza vahera nonkuma zamifintira ame huno zamazeri atresige'za, fri'za fri vahe'ma kegava hu'nea kini ne'mofo kvafi umanigahaze.
Hans trygd er rivi frå hans tjeld; du sender han til rædsle-kongen.
15 Hagi ana vahe'mofo nonkumara, Salfae nehaza tevenefa'ane haveramimo tefanane hugahie.
I huset hans bur framande, det vert strått svåvel på hans bustad.
16 Hagi ana vahe'mo'za zafa rafu'namo'ma hagegema hiankna hu'za hagege nehanageno, zafa azanku'namo amagino hagege hiankna hu'za, amagi'za osapa regahaze.
Hans rot i grunnen turkar ut; den høge kruna visnar burt.
17 Hanki ana vahetmina ru'enena zamagesa antahi ozmisage'za fri'za fanane hanageno, ama mopafintira zamagimo'a fanane hugahie.
Hans minne kverv frå jordi burt, og namnlaus vert han vidt og breidt.
18 Hagi masafintira zamahe kasopenige'za hanimpi umanigahaze. Hagi ama mopafintira zmahenati atrenige'za ru'enena ama mopafina omanigahaze.
Frå ljos til myrker driv dei honom og jagar han frå landi burt.
19 Hagi ana mofavrea kaseozmantesage'za, zamagehe'ina kaseozmantegahaze. Huge zamagrama ko'ma nemaniza kumapina mago vahera omanifta hugahie.
Han barnlaus vert i eige folk; i heimen hans slepp ingen undan.
20 Hagi ana vahetaminte'ma fore'ma hiazankura zage fre kazigama nemaniza vahe'mo'za antri hu'za zamagogogu nehazageno, zage hanati kazigama nemaniza vahe'mo'za zamagranena antri nehu'za tusi'a zamagogogu nehaze.
Og vestmenn støkk for dagen hans, og austmenn vert av rædsla slegne.
21 Ana nehu'za amanage hugahaze, kefo avu'ava'ma nehia vahe'mofo nonkuma'mo amanahura hie nehu'za, zamagra Anumzamofona zamefi'ma hunemiza vahetmimofo nonkumakino havizana hie, hu'za hugahaze.
Just soleis gjeng det nidings hus, den heim der ingen kjenner Gud.»

< Jovu 18 >