< Zeremaia 9 >
1 Hagi nasenifima mago tinkeri megeno navunumo'a navurga kampintima kampu'i tima hanatino eazama hiresina nagri naga'ma zamahe fri'naza nagakura kenage'ene feru'enena zavira tevava huresine.
Qui changera ma tête en eaux, et mes yeux en source de larmes, pour que je pleure nuit et jour les morts de la fille de mon peuple?
2 Hagi nagra vaheni'a zamatre'na ka'ma kopima vu'na karankama nevaza vahe'mo'zama unemasaza nompinka umanuresina knare hisine hu'na nagesa nentahue. Na'ankure zamagra monko a' kna hu'za vano nehu'za mani fatgoa nosu'za, Anumzamofona ha' renentaza vahe mani'naze.
Qui me donnera au désert un abri de voyageurs? J’abandonnerai mon peuple, je me retirerai d’avec eux! Car ils sont tous des adultères, une assemblée d’infidèles.
3 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagri vahe'mo'za atifi keve erinte'za ahenaku krinkekema hazaza hu'za zamagefu'na eri fagagite'za kevema ahe trazaza hu'za krunagea nehaze. Ana hazageno tamagema hu'zamo'a omanegeno krunagemo ana mopafina zamunekie. Ana nehu'za Nagrikura zamagenekaniza kefo avu'ava zana huvava hu'za nevaze huno Ra Anumzamo'a nehie.
Ils bandent leur langue comme leur arc, pour décocher le mensonge; ce n’est pas par la vérité qu’ils sont puissants dans le pays, car ils vont de péché en péché; et ils ne me connaissent pas, — oracle de Yahweh.
4 Hagi mago mago vahe'moka tvaonka'are'ma nemanisia vahekura kva nehunka kafukaganana antahi omio. Na'ankure zamagra zamagra orevatga arevatga nehanageno, tava'o zamire'ma nemanisaza vahe'mo'za oti'za krunage ohunte ahunte huza zamagra'a zamazeri haviza hugahaze.
Gardez vous chacun de votre ami, et ne vous fiez à aucun frère; car tout frère ne fait que supplanter, et tout ami s’en va répandant la calomnie.
5 Mika vahe'mo'za tava'o zamire'ma nemaniza vahera orevatga arevatga nehu'za, magore hu'za tamagea nosaze. Zamagra karunagema hu' zantera ko rempi hu'za antahi'naze. Ana hu'nazanki'za kumi'ma hazazamo'a zamagrira zamazeri zamasafe nehie.
Ils se dupent l’un l’autre; ils ne disent pas la vérité; ils exercent leur langue à mentir; ils s’étudient à mal faire.
6 Hagi tamagra karunagema hu' avu'avazamofo amunompi mani'neta, Nagri'ma keta antahitama hu'zankura tamavresra nehaze huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Tu habites au milieu de la mauvaise foi; c’est par mauvaise foi qu’ils refusent de me connaître, — oracle de Yahweh.
7 E'ina hu'negu Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, silvama tevefi krazageno silva'age eri zogiankna hu'na, knazanteti rezamahe'na kegahue. Hagi Nagri vahe'mota kumikura, mago zana naza osu'nesuaza hugahue?
C’est pourquoi ainsi parle Yahweh des armées: Je vais les fondre au creuset et les éprouver; car que faire autre chose avec la fille de mon peuple?
8 Hagi tamagrama nanekema haza nanekemo'a havigege nehazageno ana nanekemo'a vahe ahefri kevegna hu'ne. Ana nehuta tava'ontmire'ma nemaniza vahera tamarimpa fru naneke nezmasamizanagi, tamagri antahizampina zamagri'ma zamahe frisaza antahi'za retro hu'naze.
C’est un dard meurtrier que leur langue; elle ne profère que mensonge; de la bouche on dit: Paix à son prochain, et dans le cœur on lui dresse des embûches.
9 Hagi Ra Anumzamo'a huno, E'inahu avu'ava zama nehaza zantera zamazeri haviza hugahue. Ana nehu'na ana avu'ava zantera ama ana vahera Nagrani'a nona huzmantegahue.
Et je ne les punirais pas pour tous ces crimes, — oracle de Yahweh, et d’une nation telle que celle-là je ne me vengerais pas!
10 Hagi nagra Jeremaia'na agonaraminku'ene ka'ma kokampima sipisipima kegavama nehaza mopagura nasunkura nehu'na zavira ategahue. Na'ankure anampina mago zana omanegeno vahemo'enena vano osigeno bulimakao afu'mofo agerura omanegeno, namaramimo'zane afi zaga kafamo'zanena maka kore atre'za fre vagare'sagu anara hugahue.
Sur les montagnes je ferai entendre une plainte et une lamentation, sur les pâturages du désert un chant de deuil! Car ils sont brûlés au point que personne n’y passe; on n’y entend plus la voix des troupeaux; depuis l’oiseau du ciel jusqu’au bétail, tous ont fui, ont disparu.
11 Hagi Jerusalemi kumara eri haviza hanugeno haveramimo hihi huno megahie. Ana hu'nesanige'za afi kramo'za e'za anampina eme nogi'za manigahaze. Ana nehanage'na Juda mopafima me'nea kumatamina eri haviza hanugeno ana kumatamimpina vahera omanitfa hugahie.
Et je ferai de Jérusalem des tas de pierres, un repaire de chacals; et je ferai des villes de Juda une solitude, où personne n’habite.
12 Hagi iza knare antahi'zana eri'nesania vahe'mo amama fore'ma nehia zamofona antahi amara hugahie? Hagi Ra Anumzamo'a iza nanekea asmi'nesia vahe'mo, ana nanekea eri amara huno vahera zamasamigahie? Hagi nagafare mopamo'a havizana huno ka'ma kokanknara higeno, anampina vahe'mo'a kana anteno vanoa nosie?
Quel est l’homme sage qui comprendra ces choses; celui à qui la bouche de Yahweh a parlé, pour qu’il les annonce? Pourquoi le pays est-il détruit, brûlé comme le désert où personne ne passe?
13 Hagi anante Ra Anumzamo'a amanage hu'ne. Amanahu zama fore'ma hu'neana, na'ankure Nagri vahe'mo'za amage'ma anteho hu'na zaminoa kasegeni'a zamefi hunemi'za, Nagrama hua nanekea amagera onte'nazagu anara hu'ne.
Et Yahweh dit: C’est parce qu’ils ont abandonné ma loi, que j’avais mise devant eux, qu’ils n’ont pas écouté ma voix et ne l’ont pas suivie.
14 Hianagi zamagri zamagu'amo'a hankavetige'za, zamagra'a zamavesi'za amage nente'za zamafahe'zama huzamaveri hu'nazaza hu'za, Bali havi anumzamofo amema'are monora hunte'naze.
Mais ils ont marché selon l’obstination de leur cœur, et après les Baals, que leurs pères leur ont enseignés.
15 E'ina hu'nazagu Ra Anumzana Monafi sondia vahe'mofo Anumzama Israeli vahe'mokizmi Anumzamo'a huno, Nagra menina aka ne'za zamisanuge'za nenesage'na, timpina vahe'ma ahe nefriaza antete'na zamisuge'za negahaze.
C’est pourquoi ainsi parle Yahweh, le Dieu d’Israël: « Voici que je vais les nourrir d’absinthe, — ce peuple — et je leur donnerai à boire des eaux empoisonnées.
16 Hagi Nagra zamazeri panani hanuge'za maka ama mopafina zamagehemo'za, ke'za antahi'za osu'nesaza moparega umani emani hugahaze. Ana hu'nesage'na ha' vahe huzmanta'nena anantega vu'za bainati kazinteti ome zamahehana hugahaze.
Je les disperserai parmi des nations que n’ont connues ni eux, ni leurs pères, et j’enverrai contre eux le glaive, jusqu’à ce que je les aie exterminés.
17 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Ana zantamima tamagrite'ma fore'ma hania zankura tamagesa antahi so'e nehuta, zavi'matesaza a'neramina zamagi hinke'za eho.
Ainsi parle Yahweh des armées: Pensez à commander les pleureuses, et qu’elles viennent! Envoyez vers les plus habiles, et qu’elles viennent!
18 Hagi ana a'nemoza ame hu'za e'za zagamera eme nehu'za zavira netesageno tavunura nehuno, tavunumo'a tavufintira tinkna huno herafiramino.
Qu’elles se hâtent, qu’elles entonnent sur nous des lamentations; que les larmes coulent de nos yeux, et que de nos paupières les pleurs ruissellent!
19 Hagi Jerusalemi kumapi vahe'mo'za zamasu zampi manine'za zavira nete'za amanage nehazanki antahiho. Tagra havizantfa huta mani'neta tagazegu nehunankita mopatia atreta vugahune. Na'ankure ha' vahetimo'za nonkumatia ko tapage hutre'naze.
Car un bruit de lamentations a été entendu dans Sion: « Comment sommes-nous dévastés, couverts de honte, au point d’abandonner le pays, parce qu’on a jeté bas nos demeures? »
20 Hagi Jerusalemi kumapima nemaniza a'nanemota Ra Anumzamo'a amanage nehianki tamagesa ante so'e hu'neta antahiho. Asunku'ma huno zavi'ma ate'zana mago mago'mota mofa'ne nagatamia rempi huzamitere nehuta tavaontamire'ma nemaniza a'neneraminena rempi huzamitere hiho.
Femmes, écoutez donc la parole de Yahweh, et que votre oreille reçoive la parole de sa bouche! Enseignez à vos filles une lamentation, et chacune à vos compagnes un chant de deuil.
21 Na'ankure fri'zamo'a nontimofona zaho eri kampinti ko takaureno enefreno, marerisa nontifinena ko efre'ne. Ana nehuno ne'mofatimo'za ra osu'nageno fri'zamo'a zamazeri atrege'za, karampina vanoa nehu'za zokagora ore'naze. Ana nehige'za nahezave naga'mo'za kumamofo amunompima atruma hu'za nemaniza zana hu'za omani'naze.
Car la mort est montée par nos fenêtres, et elle est entrée dans nos palais, pour faire disparaître l’enfant de la rue, et les jeunes gens des places publiques.
22 Hagi Ra Anumzamo'a amanage hie hunka zamasamio. Frisaza vahe'mokizmi zamavufagamo'a, mopafina amne zankna hanigeno, afu'rifama hagi'za hozafima antazankna hugahie. Ana nehanigeno hozafinti'ma witima taga hute'za eri tru osu atrazageno, meankna huno fri zamavufagamo'a me'nesanige'za vahe'mo'za eri tru hu'za aseozamantegahaze.
Parle: Ainsi… — oracle de Yahweh: Le cadavre de l’homme tombera, comme du fumier sur un champ, et comme la javelle derrière le moissonneur, sans que personne la ramasse.
23 Hagi Ra Anumzamo'a huno, knare antahi'zane vahe'mo'a knare antahi zama'agura avufga rana nosina, hankave vahe'mo'a hankave'agura nentahino avufga rana osino. Ana nehina feno vahe'mo'a fenoma ante'nea zankura nentahino avufga rana osino.
Ainsi parle Yahweh: Que le sage ne se glorifie pas de sa sagesse; que le fort ne se glorifie pas de sa force; que le riche ne se glorifie pas de sa richesse.
24 Hianagi avufga rama hunaku'ma hania vahe'mo'a Nagriku'ma Ra Anumzana agrake mani'neno, vaga ore mevava avesi zane fatgoma huno refko'ma hu avu'ava zane, fatgo avu'ava'zanena Agrake nehiema hu'zama ke'za antahi'zama nehaza vahe'mo'za zamavufaga rana hiho. Na'ankure Nagra e'inahu avu'ava zanku musena nehue huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Mais que celui qui se glorifie se glorifie en ceci: d’avoir de l’intelligence et de me connaître. Car je suis Yahweh, qui exerce la miséricorde, le droit et la justice sur la terre; car c’est à cela que je prends plaisir, — oracle de Yahweh.
25 Hagi Nagra Ra Anumzamo'na amanage hu'na nehue, mago kna ne-eankino ana knama esanige'na zamagoza anoma tagama osu'naza vahe'ene tagama hu'naza vahe'enena knaza zami'na zamazeri haviza hugahue.
Voici que des jours viennent, — oracle de Yahweh, où je châtierai tout circoncis avec l’incirconcis:
26 E'i ana vahera Isipi vahe'ma, Juda vahe'ma, Idomu vahe'ma, Amoni vahe'ma, Moapu vahe'ene, ka'ma kopima nemani'za zamazoka'ma tagahu atupa'ma nehaza vahe'ene zamazeri haviza hugahue. Na'ankure zamagra zamagaze zamavufagamofo noma'a taga osazageno, maka Israeli vahe'mo'zanena zamagu'a rukrahera osu'naze.
L’Égypte, Juda, Édom, les fils d’Ammon, Moab, et tous ceux qui se rasent les tempes, qui habitent le désert; car toutes les nations sont incirconcises, et toute la maison d’Israël est incirconcise de cœur.