Zeremaia 40

1 Hagi Jeremaiane, maka Jerusalemi kumapi vahe'ene Juda mopafi vahe'enena Babiloni vahe'mo'za zamazeri'za seni nofiteti kina rezmantete'za zamavare'za Babiloni kina ome huzmante'naku vu'za, Rama kumate'ma uhanatizageno'a Babiloni sondia vahete ugota kva ne' Nebusaradani'a Jeremaiama kinama rente'naza seni nofira katufente'ne. Ana hutegeno henka Ra Anumzamo'a Jeremaiana nanekea asami'ne.

Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, sedan Nebusaradan, översten för drabanterna, hade släppt honom lös från Rama; denne lät nämligen hämta honom, där han låg bunden med kedjor bland alla andra fångar ifrån Jerusalem och Juda, som skulle föras bort till Babel.

2 Hagi Babiloni sondia vahete ugota kva ne'mo'a Jeremaiana ke higeno egeno amanage huno asami'ne. Ra Anumzana kagri Anumzamo'a huama huno, ama kumatera ama hazenke zana fore hugahie huno hu'ne.

Översten för drabanterna lät alltså hämta Jeremia och sade till honom: "HERREN, din Gud, hade förkunnat denna olycka över denna plats;

3 Ana hu'neankino Ra Anumzamo'a kema hu'nea kante amage anteno ana maka zana huvagare'ne. Na'ankure Ra Anumzamofo avurera tamagra kumi nehutma Agri nanekea antahita amagera onte'naze. Ana hu'nazagu huno ama ana knazantamimo'a tamagritera fore nehie.

och HERREN har låtit den komma och har gjort såsom han hade sagt. I haden ju syndat mot HERREN och icke hört hans röst, och därför har detta vederfarits eder.

4 Hu'negu menina ko! Kazante'ma kinama regante'naza seni nofira ama katufe atroe. Hagi kagrama antahisankeno knare'ma haniana, amne nagranena Babiloni vananke'na knare hu'ne ome kegava hugantegahue. Hagi nagrane vu'zamo'ma antahisankeno knare'ma osaniana, nagranena omo. Hianagi inantego kagrama antahisankeno knare'ma haniregama vunaku'ma hanunka, maka mopamo'a kagri kavuga me'neankinka amne vugahane.

Och se, nu löser jag dig i dag ur kedjorna som dina händer hava varit bundna med. Om du är sinnad att komma med mig till Babel, så kom, och jag skall då se dig till godo; men om du icke är sinnad att komma med mig till Babel, så gör det icke. Se, hela landet ligger öppet för dig; dit dig synes gott och rätt att gå, dit må du gå."

5 Hagi kagra maninaku'ma hanunka ete vunka, Babiloni kini ne'mo'ma huhampari antegeno'ma Juda mopafima me'nea kumatamima kegavama hu'nea ne', Safani negeho ne' Ahikamu nemofo Gedalia'ma mani'nere vunka, vahe amunompi agrane umanio. Ana'ma osunaku'ma hanunka inantego vunaku'ma hanantega amne vugahane. Anage nehuno sondia vahete kva ne' Nebusaradani'a Jeremaiana ne'zane musezanena nemino atregeno vu'ne.

Och då han ännu dröjde att vända tillbaka, tillade han: "Vänd tillbaka till Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, som konungen i Babel har satt över Juda städer, och stanna hos honom bland folket. Eller gå åt vilket annat håll som helst dit det behagar dig att gå." Och översten för drabanterna gav honom vägkost och skänker och lät honom gå.

6 Hagi ana'ma hutegeno'a Jeremaia'a ete Mizpa kumate vuno Ahikamu nemofo Gedali'ene mago'a vahe'ma Juda mopafima zamatrage'zama mani'naza vahe'ene umani'ne.

Så begav sig då Jeremia till Gedalja, Ahikams son, i Mispa och stannade hos honom bland folket som var kvar i landet.

7 Hagi mago'a Juda sondia vahete kva vahe'ene mago'a sondia vahe'ma ka'ma kokampima umani'naza vahe'mo'zama antahizama, Babiloni kini ne'mo'ma Ahikamu nemofo Gedaliama huhampri antegeno ana maka mopane, zamunte omane vene a'ene mofavre naga'ma zamavare'za Babilonima ovu'za zamatrage'zama mani'naza vahete'ma kegava hia nanekea antahi'naze.

När då alla krigshövitsmännen på landsbygden jämte sina män fingo höra att konungen i Babel hade satt Gedalja, Ahikams son, över landet, och att han hade anförtrott åt honom män kvinnor och barn, och dem av de ringaste i landet, som man icke hade fört bort till Babel,

8 Ana hute'za zamagra Gedalia kenaku Mizpa kumate vu'naze. Hagi anampima vu'nazana Natania nemofo Ismaeliki, Karea nemofo Johananiki, Tanhumeti nemofo Seraiaki, Netofa nagapinti ne' Efai ne' mofavre nagaki, Ma'aka nagapinti ne' Jezani'ene agri nagapinti vene'nemozane maka vu'naze.

kommo de till Gedalja i Mispa, nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan och Jonatan, Kareas söner, Seraja, Tanhumets son, netofatiten Ofais söner och Jesanja, maakatitens son, med sina män.

9 Hagi anante Safani negeho ne' Ahikamu nemofo Gedalia'a ana kva vahe'ene, zamagranema vu'naza vahera amanage huno huvempa huno zamasami'ne. Tamagra ama mopafi manineta, Babiloni kini ne' Nebukatnesa eri'za vahe'ma mani'neta agri agoraga mani zankura korora osiho. Na'ankure e'i ana'ma hanazana knare huta manigahaze.

Och Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, gav dem och deras män sin ed och sade: "Frukten icke för att tjäna kaldéerna. Stannen kvar i landet, och tjänen konungen i Babel, så skall det gå eder väl.

10 Hagi menina antahiho, tamagri tamagi eri'na nagra Mizpa kumate manine'na, Babiloni vahe'ma tagri'ma eme tagenaku'ma eterema hanaza zupa, nagra zamagrane keaga hugahue. Hianagi tamagra waini ragane, zafa rgaramine, olivi masavenena kavoramimpi eri atru nehuta, tamagrama erita mani'naza kuma tamimpina maniho.

Se, själv stannar jag kvar i Mispa, för att vara till tjänst åt kaldéer som komma till oss; men I mån insamla vin och frukt och olja och lägga det i edra kärl, och stanna kvar i de städer som I haven tagit i besittning."

11 Hagi Juda vahe'mo'zama vu'za e'zama hu'za Moapu mopafine, Amoni vahepine, Idomu mopafine, mago'a mopareganema umani emanima hu'naza vahe'mo'za zamagranema antahizama, Babiloni kini ne'mo'a osi'a vahe'ma zamatrege'za Juda mopafina mani'nageno, Safani negeho Ahikamu nemofo Gedaliama kva azeri otigeno kvama huzmantea nanekema nentahi'za,

Då nu också alla de judar som voro i Moabs och Ammons barns och Edoms land, och de som voro i andra länder hörde att konungen i Babel hade låtit några av judarna bliva kvar, och att han hade satt över dem Gedalja, son till Ahikam, son till Safan,

12 Juda vahe'ma zamahe panani'ma hazage'za fre'za maka kazigama umani emanima hu'naregatira Juda mopafi ete e'za, Mizpa kumate'ma Gedalia'ma mani'nere e'naze. Ana hute'za wainine mago'a zafa rgaramina tagiza eri atru hu'naze.

vände alla dessa judar tillbaka från alla de orter dit de hade blivit fördrivna, och kommo till Juda land, till Gedalja i Mispa. Och de inbärgade vin och frukt i stor myckenhet.

13 Hagi Karea nemofo Johanani'ene ana maka sondia vahete kva vahe'ma, vahe omani kokampima umani naregatira, Gedalia'ma Mizpa kumate'ma mani'nere e'naze.

Men Johanan, Kareas son, och alla krigshövitsmännen på landsbygden kommo till Gedalja i Mispa

14 Hagi zamagra anante Gedaliana amanage hu'za asami'naze, kagrira eme kahe frisie huno Amoni kini ne' Balisi'a huntegeno Natania nemofo Ismaeli'ma ne-e hu'za nehaza nanekea antahi'nampi ontahinano? Hianagi Ahikamu nemofo Gedalia'a ana kezamirera antahi amuhara osu'ne.

och sade till honom: "Du vet väl att Baalis, Ammons barns konung, har sänt hit Ismael, Netanjas son, för att slå ihjäl dig?" Men Gedalja, Ahikams son, trodde dem icke.

15 Hagi anante Karea nemofo Johanani'a Mizpa kumate Gedaliana oku'a amanage huno ome asami'ne, kagra hu izo huge'na vu'na vahe'mo'za ontahi'sazama'a, Netania nemofo Ismaelina ome ahe fri'neno. Na'a agafare kagrira kahe frisige'za, amama eme atruma hu'za kagri kagiafima mani'naza Juda vahe'mo'za panani hu'za fresageno, osi'ama mani'naza Juda vahera frigahaze?

Och Johanan, Kareas son, sade i hemlighet till Gedalja i Mispa: "Låt mig gå åstad och dräpa Ismael, Netanjas son; ingen skall få veta det. Varför skulle han få slå ihjäl dig och så bliva en orsak till att vi judar, som hava församlats till dig, allasammans förskingras, och vad som är kvar av Juda förgås?"

16 Hianagi Ahikamu nemofo Gedalia'a Karea nemofo Johananina amanage huno kenona hunte'ne. Kagra e'inahu avu'ava zana osuo, na'ankure kagrama Ismaelinku'ma nehana nanekea havige nehane.

Men Gedalja, Ahikams son, sade till Johanan, Kareas son: "Du får icke göra detta; ty vad du säger om Ismael är icke sant."