< Zeremaia 4 >

1 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Israeli vahe'mota enaku'ma hanuta nagrite ete rukrahe huta eho. Hagi haviza huno agoterfa anumzaramina Nagri navureti'ma eri atresuta kana atreta hazagreta havifina ovugahaze.
Wenn du, Israel, umkehrst (spricht der HERR), zu mir umkehrst, und wenn du die Greuel von mir entfernst, so wirst du nicht umherirren;
2 Hagi tamagrama fatgo huno refkohu avu'ava nehuta, fatgo avu'ava'ma nehuta kasefa hu'na mani'noa Anumzamo'na nagifima huvempama hanage'na, Nagra asomu huramantenuge'za ruga'a vahe'mo'zama nege'za, e'ima hanaza hunka asomu huranto hu'za eme nehu'za, Nagri nagi'a ahentesga hugahaze.
und wenn du in Wahrheit, Recht und Gerechtigkeit schwörst: «So wahr der HERR lebt!», so werden sich die Heiden in Ihm segnen und Seiner sich rühmen!
3 Hagi Ra Anumzamo'a amanage huno Juda vahe'ene Jerusalemi vaheku'enena hu'ne. Avimzana ave've trazampina ohankreta, hankave mopamo'ma nehiaza huno tamagu'amo'ma hankavema ti'neazana, rekorita rupopo huteta avimzana aseho.
Denn also spricht der HERR zu den Männern von Juda und Jerusalem: Pflüget einen Neubruch und säet nicht unter die Dornen!
4 Hagi Juda vahe'motane Jerusalemi vahe'motanena havi tamagutamagesa atreta tamagu'a rukrahe hiho. A'nama osnazana Nagri narimpa he'zamo'a tevemo hiaza huno rukru hina, mago vahe'mo'a rusura osugahie. Na'ankure tamagra kefo avu'ava'ma hu'naza zante anara hugahue.
Beschneidet euch dem HERRN und beseitigt die Vorhaut eurer Herzen, ihr Männer von Juda und ihr Einwohner von Jerusalem, damit mein Zorn nicht ausbreche wie ein Feuer, das niemand löschen kann, um eurer schlechten Handlungen willen!
5 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Juda vahe'ene Jerusalemi vaheku'enena amanage hunka zamasamio hu'ne. Amama mani'naza mopamofo agu'afina maka kaziga ufena nereta, ranke huta kezatita amanage hiho. Maka vahera eme eri tru hutenketa, koro freta hankave vihu keginama hu kagi'naza kumatamimpi ufresune huta hiho!
Verkündigt es in Juda und lasset es hören zu Jerusalem und saget: Stoßet in die Posaune im Lande, rufet mit lauter Stimme und sprechet: «Versammelt euch und laßt uns in die festen Städte ziehen!»
6 Hagi mago avame zana flekia tro huteta anamifi erintesga huta nevuta, Jerusalemi kumapima mani'naza vahera amanage huta korokea huzamiho. Ame huta koro freta vuta fra'ma kisaza kumaku hakeho. Na'ankure Nagra noti kazigati ranknaza atre'nugeno eno eme tamazeri haviza hugahie.
Richtet ein Panier auf, nach Zion hin, fliehet und stehet nicht stille! Denn ich bringe Unglück und eine große Zerstörung von Norden her:
7 Hagi laionimo frakino mani'nefinti atiramiaza huno, ha' vahe'mo'za kumazamifintira e'za tamagri kumara eme eri haviza hugahaze. Ana vahera maka nonkumatami eri haviza nehaza vaheki'za maka zama mopatamifima me'neana eme eri haviza nehu'za, ranra kumatamina eme ahetapage hutresageno anampina magore huno vahera omanitfa hugahie.
Der Löwe ist aus seinem Dickicht hervorgekommen, und der Verderber der Heiden ist aufgebrochen, ausgegangen von seinem Ort, um dein Land zur Wüste zu machen, daß deine Städte zerstört werden und niemand mehr darin wohne.
8 E'ina hu'negu tamagra tamasunku kukena nentanita, tamasunku huta tusi zavi krafage hiho. Na'ankure Ra Anumzamo'a tusi arimpa aheneranteankino, ana rimpa ahezamo'a mevava huno nevie.
Darum gürtet euch Säcke um, klaget und heulet; denn der Zorn des HERRN hat sich nicht von uns abgewandt!
9 Hagi Ra Anumzamo'a huno, anazama fore'ma hania knafina kini vahe'ene kva vahe'mo'zanena, antri nehanageno muha zazamia omanegahie. Ana nehanage'za pristi vahe'mo'za tusi koro nehanage'za, kasnampa vahe'mo'za antahintahi hakare nehu'za mago nanekea osugahaze.
An jenem Tage, spricht der HERR, werden der König und die Fürsten den Mut verlieren, und die Priester werden starr sein vor Schrecken und die Propheten verwirrt.
10 Hagi anante nagra amanage hu'na hu'noe. Ra Anumzamoka Jerusalemi kumapi vaheku'ma hunka, tamarimpa frune knare huta manigahaze hunka'ma hu'nana kegura, zamagra hu'za agra reravatga hu'neankino, ha' vahe'mo'za bainati kazinteti tananke eme rukafari'za nehaze hu'za nehaze.
Da sprach ich: Ach, Herr, HERR, du hast wahrlich dieses Volk und Jerusalem arg getäuscht, indem du sprachst: «Ihr sollt Frieden haben!» und nun reicht das Schwert bis an die Seele!
11 Hagi mago kna ne-eankino Ra Anumzamo'a Jerusalemi vahekura huno, hagage kokampima me'nea agonaramimpinti amuhonentake zaho'mo zahora erino nagri vahetera egahie. E'ina zahora zamana zamana hu'neno witi honama eri neharea zahora omane'neanki,
Zu jener Zeit wird man zu dem Volk und zu Jerusalem sagen: «Ein heißer Wind kommt von den kahlen Höhen der Wüste zu der Tochter meines Volkes, nicht zum Worfeln und nicht zum Säubern;
12 e'i ana zahora Nagra hunta'nena egahiankino, hankavenentake zaho atufeno egahie. Ana nehu'na Nagra ana vahera keaga huzamantegahue.
ein Wind, zu heftig für solches, kommt zu mir. Nun will auch ich ihnen mein Urteil sprechen!
13 Hagi anante nagra Jeremaia'na amanage hu'na vahera zamasami'noe. Keho, ha'ma hurantesia ne'mo'a ko'ma runaku'ma nehia hampomo rehanintiri hiankna huno tagrama mani'nontega ne-e. Ana ne'mofo karisiramimo'za kagigagi zahokna hu'za neazage'za, hosi afu'aramimo'za tumpamo'ma tusi avunema anteno hareno vanoma nehiama'a agatere'za zamagare'za neaze. Anazama nege'na hazenkefi manunankita haviza hu'none hu'na hu'noe.
Siehe, gleich Wolken zieht er herauf und wie ein Sturmwind seine Wagen; schneller als Adler sind seine Rosse! Wehe uns, wir werden verwüstet!
14 Hagi tamagra Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'mota, kefo avu'ava zama nehaza zana atreta tamagu'a eri agru hiho. E'ina'ma hanuta tamagu vazi'zana erigahaze. Nama'a zupa tamagra kefo antahi'zana atre'nageno tamagu'afina meno vugahie.
Wasche dein Herz von deiner Bosheit, o Jerusalem, auf daß du gerettet werdest! Wie lange sollen deine heillosen Pläne in deinem Herzen bleiben?
15 Hagi tamagrite'ma fore'ma hania knazamofo nanekema eri'za eme huama hunaku'ma neaza vahera, Dani kumateti'ene Efraemi agona kokampima me'nea kumatamimpi vahe'mo'za eri'za neaze.
Denn eine Stimme verkündet von Dan her und meldet Unglück vom Gebirge Ephraim:
16 Hagi ana vahera Anumzamo'a zamasamino, ana mopafima mani kagi'naza vahetamine, Jerusalemi kumapima nemaniza vahetaminena amanage huta zamasamiho, Afete moparegati ha' vahe'mo'za ibige nehu'za Juda mopafima me'nea ranra kumatamina hahu zamantenaku neaze huta hiho.
Laßt es die Völker wissen, verkündet es über Jerusalem: Belagerer sind aus fernem Lande gekommen und lassen gegen die Städte Judas ihre Stimme erschallen;
17 Ana ha' vahe'mo'za e'za Jerusalemi kumara, hozare kegava nehaza vahe kna hu'za kumatamia eme avazagi kagigahaze. Na'ankure Jerusalema nemaniza vahe'mo'zama Nagri nanekema ru hantagi'za ha'ma renante'naza zante anara huzmantegahaze huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
wie Feldhüter lagern sie sich rings um sie her; denn sie hat sich wider mich empört, spricht der HERR.
18 Hagi tamagrama manita azafima hu'naza hazenkere ama ana knazamo'a tamagritera egahie. Ana hugahiankino ana knazamo'a tusi'a akama hiankna huno tamata neramino tumo'tamia retanegahie.
Dein Handel und Wandel hat dir das eingetragen; es ist deiner Bosheit Schuld, daß es so bitter ist, daß es dir bis ans Herz reicht!
19 Hige'na nagra Jeremaia'na anankema nentahugeno'a, nagu'amo'a razampi nata negrigeno, tumonimo'a vagri vagri nehige'na mani so'ea osu'noe. Na'ankure ha' vahe'mo'za ha' eri'za ne-eza, ibige nehu'za ufema neraza agasasagema nentahugeno anara hu'ne.
Mein Leib, mein Leib, wie tut er mir so weh! O ihr Wände meines Herzens! Mein Herz tobt in mir; ich kann nicht schweigen! Denn der Posaune Ton habe ich vernommen, meine Seele Kriegsgeschrei.
20 Hagi nagra negogeno knazamo'a kankamuna omino anamagenare anamagenarera huno ne-eno mika ama mopafi vahera zamazeri haviza nehige'na ke'noe. Ana nehuno nagri seli nontamina ame huno eri tapage hunetreno, asante'ma tafi tavaraveramina eri tagato higeno mopafi evurami'ne.
Eine Zerstörung um die andere wird gemeldet; denn das ganze Land ist verheert; plötzlich sind meine Hütten verwüstet, in einem Augenblick meine Zelte!
21 Hagi ha' vahe'mo'za nazupa krauefa (fleki) zamia erikasi atre'za nevanage'na negesugeno ibigema nehu'za ufema neraza agasasankea ome vagaregahie?
Wie lange muß ich noch das Panier sehen und den Schall der Posaune hören?
22 Hagi Ra Anumzamo'a huno, hago Nagri vahe'mo'za negi nene'za Nagrira ke'za antahi'za osaze. Ana nehu'za ne'onse mofavre naga'mo'zama nehazaza hu'za ama' antahi'zana e'orize. Hagi zamagra havi avu'ava zama hu'zantera knare hu'nazanagi, fatgo avu'ava zama hu'zana ontahi'naze.
Wahrlich, mein Volk ist töricht; mich kennen sie nicht; närrische Kinder sind sie und ohne Verstand; weise sind sie, Böses zu tun, aber Gutes zu tun verstehen sie nicht.
23 Hagi nagra ama mopafima ke'noana mago zana omanetfa higeno, menima me'neankna huno omane'neanki mopamo'a avugosa osu'ne. Ana hige'na monare'ma koana remsama nehia tavitamina omane'ne.
Ich blickte zur Erde: und siehe, sie war wüste und leer! und zum Himmel: aber er war ohne Licht!
24 Hagi ranra agonaramine ne'onse agonaramima zamagoana imi enerigeno, tore vare nehazage'na ke'noe.
Ich sah die Berge an: und siehe, sie erbebten und alle Hügel schwankten!
25 Hagi anama nehige'nama keganti kegamama hu'na koana, magore hu'na vahera ozamage'noe. Ana higeno maka namamo'za hare'za fre vagare'naze.
Ich schaute hin: und siehe, da war kein Mensch mehr, und alle Vögel des Himmels waren verschwunden!
26 Hagi nagrama koana ko'ma afovage nehuno masavenke huno tretre'ma hu'nea mopamo'a menina hagege huno ka'ma kokankna higeno, miko rankuma tamimo'a haviza huvagare'ne. E'ina zantamima fore'ma hu'neana Ra Anumzamo tusi rimpa ahezamantegeno anara hu'ne.
Ich schaute: und siehe, das Fruchtgefilde war zur Wüste geworden und alle seine Städte zerstört vor dem HERRN, vor der Glut seines Zorns.
27 Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne. Nagra amama mani'naza mopa maka eri haviza hugahuanagi, ana makara eri haviza huvaga oregahue.
Denn also spricht der HERR: Das ganze Land soll verwüstet werden; doch den Garaus will ich ihm nicht machen.
28 E'ina agafare mopamo'a zavi krafa nehanigeno, monamo'a evuno hanintiri hugahie. Na'ankure nagra henkama fore'ma hania zana ko huama hu'noanki'na, antahizani'a ete eri rukrahera osugahue.
Darob wird die Erde trauern und der Himmel droben sich in Dunkel kleiden, weil ich gesonnen bin, zu tun, was ich gesagt habe, und weil ich es mich nicht gereuen lasse und ich nicht davon abgehen will.
29 Hagi hahunaku hosi agumpi mani'za neaza sondia vahe'ene, atifi keve erinte'za nehaza sondia vahe'mokizmi zamagasasankema nentahi'za, maka rankumatamimpima nemaniza vahe'mo'za kumara atre'za avonompine, have agonafine frazageno magore huno ana kumatamimpina vahera omanitfa hu'ne.
Vor dem Geschrei der Reiter und der Bogenschützen flieht die ganze Stadt; sie verstecken sich im Gebüsch und steigen auf die Felsen; die ganze Stadt ist verlassen; kein Mensch wohnt mehr darin.
30 Hagi maka zanka'ama aguzama eme neruza maka zanka'ama eri hana'ma hu'za nevaza vahe'moka kagra na'a hugahane? Nahigenka kagra korankre hentofa kukena hu'nenka, golireti'ma tro'ma hu'naza avasase zantamina eri nehankrenka kavurera penia fre'nane? E'ina avasase zantamima eri hankare'nana zantamimo'a kaza osugahie. Na'ankure kagrama kavesi nezmantana vahe'mo'za, kagrira kavesinogante'za kahe frisaza kanku nehakaze.
Und nun, du Verwüstete, was willst du machen? Wenn du dich schon mit Scharlach kleidest, wenn du schon Goldschmuck umhängst, wenn du schon deine Augen mit Schminke herausstreichst, so machst du dich vergeblich schön; deine Liebhaber verschmähen dich und trachten dir nach dem Leben!
31 Hagi mago a'mo ese kna'a mofavrema anteku'ma nehigeno ata negrigeno krafama nehiankna krafage nentahue. Ana hu'neankino Saioni kumapi vahe'mo'za zamasimu ante'zanku nehu'za, kezati'za ha' vahe'mo'za nahe friku nehazanki eme naza huo, naza huo hu'za nehaze.
Denn ich höre ein Geschrei wie von einer, die in Wehen liegt, ein Angstruf wie von einer, die zum erstenmal Mutter wird: die Stimme der Tochter Zion welche stöhnt und ihre Hände ausbreitet: O wehe mir, denn meine Seele erliegt den Mördern!

< Zeremaia 4 >