< Zeremaia 39 >
1 Hagi Juda kini ne' Zedekaia'ma kinima mani'negeno 9nima hia kafumofona 10ni ikante, Babiloni kini ne' Nebukatnesa'ene maka sondia vahe'amo'zane e'za, Jerusalemi kumara eme avazagi kagine'za Jerusalemi vahera hara huzmante'naku hu'naze.
La neuvième année de Sédécias, roi de Juda, au dixième mois, Nebucadnetsar, roi de Babylone, et toute son armée vinrent contre Jérusalem et l'assiégèrent.
2 Hagi Zedekaia'ma kinima mani'negeno 11nima hia kafufina 4 ikamofona 9ni zupa kuma keginafinti anafe hu'za Jerusalemi kumapina ufre'naze.
La onzième année de Sédécias, le quatrième mois, le neuvième jour du mois, une brèche fut ouverte dans la ville.
3 Hagi anante maka Babiloni kini ne'mofo eri'za vahe'mo'za rankumapi ufre'za, kuma keginamofona Amu'no Kafanema nehaza kafante emani'naze. Ana vahe zamagi'a, Negal-Sareseliki Samgal-Neboki Sarsekimiki Rabsarisiki kini ne'ma antahintahima nemia ne' Negal-Sareseli'ene ruga'a Babiloni kini ne'mofo eri'za vahemo'zanena ananteke emani'naze.
Tous les princes du roi de Babylone entrèrent et s'assirent à la porte du milieu: Nergal Sharezer, Samgarnebo, Sarsechim, le Rabsaris, Nergal Sharezer, le Rabmag, et tous les autres princes du roi de Babylone.
4 Hagi Juda kini ne' Zedekaia'ene maka sondia vahe'mo'za ana vahe'ma nezamage'za, zamagra kenage atre'za koro fre'za, kini ne'mofo hozama me'nea kantegama nevaza kantega vu'za, tare keginamofo amu'nompima me'nea kafanteti atirami'za fegi vu'naze. Ana'ma hute'za fre'za Araba kaziga Jodani agupoma me'nerega vu'naze.
Lorsque Sédécias, roi de Juda, et tous les hommes de guerre les virent, ils s'enfuirent et sortirent de nuit de la ville, par le chemin du jardin du roi, par la porte entre les deux murs.
5 Hianagi Babiloni sondia vahe'mo'za zamarotago hu'za vu'za, Zedekaiana Jeriko agupofi ome azeri'naze. Ana hute'za Zedekaiana avre'za Hamati mopafina Ribla kumate Babiloni kini ne' Nebukatnesa'ma mani'nere mareri'naze. Ana hazageno e'inahu knaza erigahie huno anante huama hu'ne.
Mais l'armée des Chaldéens les poursuivit et rattrapa Sédécias dans les plaines de Jéricho. Après l'avoir pris, ils le firent monter devant Nebucadnetsar, roi de Babylone, à Ribla, dans le pays de Hamath, et il prononça un jugement contre lui.
6 Hagi ana Ribla kumate, Babiloni kini ne'mo'a Zedekaia ne' mofavre nagara, Zedekaia'a negegeno zamahe fri'ne. Ana nehuno Juda mopafi kva vahe'enena maka zamahe fri'ne.
Alors le roi de Babylone tua sous ses yeux les fils de Sédécias à Ribla. Le roi de Babylone tua aussi tous les nobles de Juda.
7 Hagi ana'ma huteno'a Zedekaiana tarega avua reragati netreno Babiloni avreno vunaku bronsire seni nofiteti kina hunte'ne.
Il fit crever les yeux à Sédécias et le lia avec des chaînes, pour le transporter à Babylone.
8 Hagi Babiloni vahe'mo'za kini ne'mofo none, vahe'mokizmi nonena teve tagintageno nerege'za, Jerusalemi kuma'mofo keginaramina rutapage tapagu hutre'naze.
Les Chaldéens incendièrent la maison du roi et les maisons du peuple et démolirent les murailles de Jérusalem.
9 Hagi Babiloni sondia vahete'ma ugotama hu'nea ne' Nebusaradani'a Jerusalemi rankumapima mago'ama mani'naza vahera kina ome huzmante'naku Babiloni zamavareno vu'ne. Ana nehuno ruga'a vahe'ene, ko'ma koro'ma fre'za agranema emani'naza vahe'enena zamavareno magoka vu'ne.
Alors Nebuzaradan, chef des gardes, emmena captifs à Babylone le reste du peuple qui était resté dans la ville, les déserteurs qui s'étaient ralliés à lui, et le reste du peuple qui était resté.
10 Hianagi ana sondia vahete kva ne' Nebusaradani'a zamunte omane vahe'ma mago'a zazimima omane'nea vahera Juda mopafi zamatreno nevuno, waini hozane hozama ante mopanena nezamino vu'ne.
Mais Nebuzaradan, chef des gardes, laissa dans le pays de Juda les pauvres du peuple, qui n'avaient rien, et leur donna en même temps des vignes et des champs.
11 Hagi Babiloni kini ne' Nebukatnesa'a, Jeremaia kazigagura amanage huno sondia vahete kva ne' Nebusaradanina hunte'ne.
Nebucadnetsar, roi de Babylone, donna cet ordre à Nebuzaradan, chef des gardes, au sujet de Jérémie:
12 Kagra vunka Jeremaiana ome avrenka kegavahu so'e nehunka mago hazenkea omio. Ana nehunka nazano huoma huno kasaminia zana amage antenka anazana huo.
« Prends-le et occupe-toi de lui. Ne lui fais pas de mal, mais fais-lui ce qu'il te dira. »
13 Hagi anage nehuno sondia vahete ugota kva ne' Nebusaradaninki, kini ne'mofo eri'za vahete kva ne' Nabusasbaninki kini ne'ma antahintahima nemia ne' Negal-Sareseline mago'a kva vahe'enena huzmantege'za vu'za,
Alors Nebuzaradan, chef des gardes, Nebushazban, Rabsaris, Nergal Sharezer, Rabmag, et tous les officiers supérieurs du roi de Babylone
14 mago'a vahe ome huzmantage'za Jeremaia'ma sondia vahe kumapima kinama huno mani'nefinti ome avre'za e'naze. Ana hazage'za Jeremaiana avre'za Safani negeho ne' Ahikamu nemofo Gedalia azampi antazageno avreno noma'arega vu'ne. Ana higeno Jeremaia'a agra'a vahe'ene magoka mani'ne.
envoyèrent chercher Jérémie dans la cour des gardes, et le confièrent à Guedalia, fils d'Ahikam, fils de Shaphan, pour qu'il le ramène chez lui. Il vécut ainsi parmi le peuple.
15 Hagi sondia vahe'ma nemaniza kumapima ko'ma Jeremaia'ma kinama huno mani'negeno'a Ra Anumzamo'a amanage huno asami'ne.
La parole de Yahvé fut adressée à Jérémie, pendant qu'il était enfermé dans la cour des gardes, en ces termes:
16 Itiopia kumate ne' Ebetmelekina amanage hunka ome asamio. Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzana Israeli vahe'mofo Anumzamo'a huno, Ama kuma'ma eri haviza hugahuema hu'na hu'noa kante amage ante'na ame hu'na eri haviza hugahue. Ana nehu'na azeri knarera osugahue. Ana hanigenka ana zupa kagra kavufinti kegahane.
Va, et dis à Ebed Melech, l'Éthiopien, que Yahvé des armées, le Dieu d'Israël, dit: « Voici, je ferai venir sur cette ville mes paroles en mal et non en bien, et elles s'accompliront devant toi en ce jour-là.
17 Hianagi Nagra Ra Anumzamo'na huanki'na, ana zupa kagu'vazi'na kavretregahue. Ana hanuge'za kagrama zamagoro'ma nehana vahe zamazampina kavreontegahaze.
Mais je te délivrerai en ce jour-là, dit l'Éternel, et tu ne seras pas livré entre les mains des hommes dont tu as peur.
18 Na'ankure kagra Nagrite'ma kamentintima nehana mizama'a kva hugantesuge'za hapintira kahe ofrigahaze, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Car je te sauverai. Tu ne tomberas pas par l'épée, mais tu t'échapperas avec ta vie, parce que tu as mis ta confiance en moi, dit Yahvé.'"