< Zeremaia 37 >
1 Hagi Babiloni kini ne' Nebukatnesa'a, Jehoiakimi nemofo Jehoiakinina mago agi'a Koniakino agri no erino Juda vahe kini manisiegu huno, Josaia nemofo Zedekaiana kinia azeri oti'ne.
Och Sidkia, Josias son, blev konung i stället för Konja, Jojakims son; ty Nebukadressar, konungen i Babel, gjorde honom till konung i Juda land.
2 Hagi Zedekaia'ene eri'za vahe'amo'zane ana maka vahemo'zanena Ra Anumzamo'ma asamigeno kasnampa ne' Jeremaia'ma hia nanekea ontahitfa hu'naze.
Men varken han eller hans tjänare eller folket i landet hörda på HERRENS ord, dem som han talade genom profeten Jeremia.
3 Hagi kini ne' Zedekaia'a mago zupa Selemia nemofo Jehukaline Ma'aseia nemofo pristi ne' Zefanianena huznanteno, kasnampa ne' Jeremaiana amanage huta ome asami'o. Muse hugantoanki Ra Anumzana tagri Anumzamofontega nunamu hugeno taza hino huta ome asami'o.
Dock sände konung Sidkia åstad Jehukal, Selemjas son, och prästen Sefanja, Maasejas son, till profeten Jeremia och lät säga: »Bed för oss till HERREN, vår Gud.»
4 Hagi Jeremaia'a fru huno mani'neno agra avesite vahepina vuno eno nehuno mani'ne. Na'ankure agrira ana knafina kina huonte'nageno anara hu'ne.
Jeremia gick då ännu ut och in bland folket, ty man hade ännu icke satt honom i fängelse.
5 Hagi ana knafinena Fero sondia vahe'mo'zama Isipima atre'za karankama neazema nehaza nanekema, Jerusalemi kuma'ma eme avazagi kagi'zama mani'naza Kaldia vahe'mo'zama nentahiza, Jerusalemi kumara atre'za vu'naze.
Och Faraos här hade då dragit ut från Egypten; och när kaldéerna, som belägrade Jerusalem, hade fått höra ryktet därom, hade de dragit sig tillbaka från Jerusalem.
6 Anante Ra Anumzamo'a kasnampa ne' Jeremaiana asamino,
Då kom HERRENS ord till profeten Jeremia; han sade:
7 Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage hie hunka, Juda kini ne'mo'ma Nagri navesi'zama keno eri fore hunaku'ma huzmante'sanige'zama esaza vahera amanage hunka zamasamio. Antahiho! Fero sondia vahe'mo'zama tamaza hunaku'ma aza vahe'mo'za ete rukrahe hu'za mopa zamirega Isipi vunaku nehaze.
Så säger HERREN, Israels Gud: Så skolen I svara Juda konung, som har sänt eder till mig för att fråga mig: »Se, Faraos här, som har dragit ut till eder hjälp, skall vända tillbaka till sitt land Egypten.
8 Ana'ma hanage'za Babiloni sondia vahe'mo'za ete rukrahe hu'za e'za ama Jerusalemi rankumara hara eme hugatenere'za teve tagintesageno tegahie.
Sedan skola kaldéerna komma tillbaka och belägra denna stad och de skola då intaga den och bränna upp den i eld.
9 Hagi Ra Anumzamo'a mago'ene huno, Tamagra'a amanage huta tamare ramataga osiho. Tamagerfa hu'za Babiloni vahe'mo'za hago tatre'za vaze huta tamagesa ontahio. Na'ankura zamagra ovu'za ete rukrahe hu'za egahaze.
Därför säger HERREN så: Bedragen icke eder själva med att tänka: 'Kaldéerna skola nu en gång för alla draga bort ifrån oss'; ty de skola icke draga bort.
10 Hagi Babiloni sondia vahera tamagra maka zamahe vaganereta, mago'a zamahe kuzafa'ma hanaza sondia vahe'mo'zage seli nozamifina manigahaze. Hianagi anama zamahe kuzafa'ma hanaza sondia naga'mo'za otivare'za e'za ama rankumara teve eme tagintesageno tegahie.
Nej, om I än så slogen kaldéernas hela här, när de strida mot eder, att allenast några svårt sårade män blevo kvar av dem, så skulle dessa resa sig upp, var och en i sitt tält, och skulle bränna upp denna stad i eld.
11 Hagi Fero sondia vahe'mo'zama neazema haza nanekema Babiloni sondia vahe'mo'za nentahi'za, Jerusalemi kumama eme avazagi kagi'za mani'naretira atre'za vu'naze.
Men när kaldéernas här hade dragit sig tillbaka från Jerusalem för Faraos har,
12 Ana knafina Jeremaia'a Jerusalemi rankumara atreno, Benzameni nagamofo mopafi vuno, naga'afinti mopa'a ome erinaku vu'ne.
ville Jeremia lämna Jerusalem och begiva sig till Benjamins land, för att där taga i besittning en jordlott bland folket.
13 Hagi rankumamofona Benzameni kafanema nehaza kafante'ma egeno'a, sondia vahete kva ne' Hanania negeho, Selemia nemofokino agi'a Irija'e. Ana hu'neankino ana ne'mo'a eno kasnampa ne' Jeremaiana eme azenerino amanage hu'ne. Kagra koro frenka vunka Babiloni vahe'ene umaninaku vu'za nehane.
När han då kom till Benjaminsporten, stod där såsom vakthavande en man vid namn Jiria, son till Selemja, son till Hananja; denne grep profeten Jeremia och sade: »Du vill gå över till kaldéerna.»
14 Hagi anagema higeno'a Jeremaia'a huno, i'o kagra havige nehane. Nagra korora fre'na Babiloni vahe'ma mani'nazarega novue. Hianagi Irija'a anankea nontahino Jeremaiana avreno kini nemofo eri'za vahete vu'ne.
Jeremia svarade: »Det är icke sant; jag vill icke gå över till kaldéerna», men ingen hörde på honom. Och Jiria grep Jeremia och förde honom till furstarna.
15 Hagi ana'ma hutege'za kva vahe'mo'za Jeremaiana tusi zamarimpa ahenente'za sefura amite'za avre'za vu'za, avoma kreno erinte fatgoma nehia ne' Jonatani nompi ome kina hunte'naze. Na'ankure Jonatani nona kina no erise'naze.
Och furstarna förtörnades på Jeremia och läto hudflänga honom och satte honom i häkte i sekreteraren Jonatans hus, ty detta hade de gjort till fängelse.
16 Hagi ana kina nona mopafi kafi'za urami'naza kina nonkino, Jeremaia'a anampina za'za kna umani'ne.
Men när Jeremia hade kommit i fängelsehålan, ned i fångvalven, och suttit där en lång tid,
17 Hagi henka kini ne' Jedekaia'a vahe huzmantege'za Jeremaiana ome avre'za azageno, noma'afi oku'a amanage huno antahige'ne. Ra Anumzamo'a mago'a nanekea kasami'nefi? higeno Jeremaia'a huno, i'zo me'ne nehuno amanage hu'ne. Kagrira Babiloni kini ne'mofo azampi kavrentegahaze.
sände konung Sidkia och lät hämta honom; och hemma hos sig frågade konungen honom hemligen och sade: »Har något ord kommit från HERREN Jeremia svarade: »Ja»; och han tillade: »Du skall bliva given i den babyloniske konungens hand.
18 Hagi anage nehuno Jeremaia'a kini ne' Jedekaiana asamino, nagra na'a mago hazenkea kagrite'ene, kagri eri'za vahete'ene, ama vahete'enena hu'nogenka, kinafina navrente'nane?
Därefter frågade Jeremia konung Sidkia: »Varmed har jag försyndat mig mot dig och dina tjänare och detta folk, eftersom I haven satt mig i fängelse?
19 Hagi Babiloni vahe'mo'za e'za kagri'ene amama mani'nana mopafi vahe'enena hara eme huoramantegahaze hu'zama, kasnampa kema nehaza kema antahi'nana kasnampa vaheka'a iga mani'naze?
Och var äro nu edra profeter, som profeterade för eder och sade: 'Konungen i Babel skall icke komma över eder och över detta land'?
20 Hagi menina muse hugantoanki, naza huogu kini nera ranimoka kantahi negoanki antahi nenaminka, natrege'na avoma kreno erinte fatgoma nehia ne' Jonatani nompina ova'neno. Ana'ma hananke'na anampima umanine'na fri'zankura navesra nehie.
Så hör mig nu, herre konung; värdes upptaga min bön: sänd mig icke tillbaka till sekreteraren Jonatans hus, på det att jag icke må dö där.»
21 Anagema hutegeno'a kini ne' Jedekaia'a hige'za Jeremaiana avre'za vu'za, kini ne'mofo kumapima sondia vahe'ma nemanifi ome kina huntageno mani'nege'za, bretima negraza vaheteti mago mago knarera bretia eri'za ome amitere hazageno neneno mani'ne. Ana nehazageno vuno rankumapima me'nea bretimo'a maka vagare'ne. Hianagi Jeremaia'a sondia vahe'ma nemanizafi kina huno mani'ne.
På konung Sidkias befallning satte man då Jeremia i förvar i fängelsegården, och gav honom en kaka bröd om dagen från Bagargatan, till dess att det var slut på allt brödet i staden. Så stannade Jeremia i fängelsegården.