Zeremaia 25

1 Hagi Josaia nemofo Jehoiakimi'ma Juda vahe kinima manino egeno nampa 4ma hia kafufina, Nebukatnesa'a Babiloni vahe kinia ese kafu kinia mani'ne. E'i ana knafi Ra Anumzamo'a maka Juda vahekura ama nanekea Jeremaia'na nasami'ne.

Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår, vilket var Nebukadressars, den babyloniske konungens, första regeringsår.

2 Ana hige'na kasnampa ne' Jeremaiana maka Juda vahe'ene maka Jerusalemi kumapima nemaniza vahera zamasami'na,

Och detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare; han sade:

3 Amoni nemofo Josaia'ma Juda vahe kinima manino egeno 13nima hia kafureti'ma, eno meni amare ehanatigeno'a ana makara 23'a kafu hu'ne. E'i ana kna'afina Ra Anumzamo'a nanekea nasamige'na tamasami vava hu'na e'noanagi, tamagra ana nanekea ontahi'naze.

Allt ifrån Josias, Amons sons, Juda konungs, trettonde regeringsår ända till denna dag, eller nu under tjugutre år, har HERRENS ord kommit till mig; men fastän jag titt och ofta har talat till eder, haven I icke velat höra.

4 Ra Anumzamo'a eri'za vahe'a maka kasnampa vahe'aramina huzmantege'za knane knanena e'za nanekea eme tamasami'naze. Hianagi antahi amne nehuta, ana nanekerera tamagesa anteta ontahi'naze.

Och fastän HERREN titt och ofta har sänt till eder alla sina tjänare profeterna, haven I icke velat höra. I böjden icke edra öron till att höra,

5 Hagi ana kasnampa vahe'mo'za hu'za, tamagra havi kante'ma nevaza zane, havi avu'ava zama nehaza zana atreho. Tamagra e'ina'ma hanuta, Ra Anumzamo'ma tamafahe'ine tamagri'enema tami'nea mopafina mani vava huta vugahaze hu'za tamasami'naze.

när de sade: »Vänden om, var och en från sin onda väg och sitt onda väsende, så skolen I för evärdliga tider få bo kvar i det land som HERREN har givit åt eder och edra fäder.

6 Hagi tamagra ru anumzaramintera eri'zama'a eri nenteta monora huonteho. Ana nehuta ana anumzantamimofo amema'a tamazantetira avako huta tro hunteta nazeri narimpa oheho. Hagi tamagra anama osnage'na tamazeri havizana osugahue.

Och följen icke efter andra gudar, så att I tjänen och tillbedjen dem; och förtörnen mig icke genom edra händers verk, på det att jag icke må låta olycka komma över eder.

7 Hianagi Nagri nanekea ontahi'naze. E'ina nehuta tamazanteti'ma havi anumza ramimofo amema'ama tro'ma haza zamo, Nagrira nazeri narimpa neheta, hazenke zana avreta tamagra'a tamavatera e'naze.

I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.

8 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Tamagra Nagri nanekea antahita amagera onte'nazagu,

Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord,

9 antahiho! Nagra noti kazigama me'nea mopafima nemaniza vahe'ene eri'za vaheni'a Babiloni kini ne' Nebukatnesanena huzmantenuge'za e'za maka amama mani'naza mopamofo agu'afima nemaniza vahera hara huneramante'za, tamagri tavaonte'ma nemaniza vahe'enena hara huzamantegahaze. Ana hanage'na ama mopa eri havizantfa hanuge'za vahe'mo'za nege'za antari nehu'za kiza zokago ke hugahaze. Ana hanigeno mopamo'a haviza huno mevava huno vugahie.

därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.

10 Ana nehu'na musenkasema nehaza agasasazane a'ma ovasimi avasimima nehutama nehaza krafagene witima refuzafupe havemofo ageru'ene lampe tavimofo masanena tamagripintira eri atrenugeno omanegahie.

Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.

11 Ana hina ama mopafina mago vahera omanitfa hanigeno kama koka megahie. Hagi Israeli vahe'ene zamagri tavaonte'ma nemaniza vahemo'zanena 70'a kafufi Babiloni kini nemofo eri'za vahera umanigahaze.

Ja, hela detta land skall bliva ödelagt och förött, och dessa folk skola vara Babels konung underdåniga i sjuttio år.

12 Hagi anante 70'a kafuma evutesige'na Babiloni kini ne'ene kegavama hu'nea mopafi vahe'enena kumi'ma hunaza zantera Nagra kna zami'na zamazeri haviza nehu'na mopazmia eri haviza hanugeno haviza huvava huno meno vugahie.

Men när sjuttio år äro till ända skall jag hemsöka konungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger HERREN, och hemsöka kaldéernas land och göra det till en ödemark för evärdlig tid.

13 Hagi maka ama mopafima me'nea kumatamimpima fore huterema hania zanku'ma, Jeremaia'ma maka kasnampa kema asamugeno ama avontafepima krente'nea zantamimo'a maka fore hugahie.

Och jag skall på det landet låta alla de ord fullbordas, som jag har talat mot det, allt vad som är skrivet i denna bok, och vad Jeremia har profeterat mot alla dessa folk.

14 Hagi Babiloni vahe'mo'zama hu'naza zamavu'zmava zantera Nagra nona huzamantegahue. Ana hanuge'za ru moparegati hankave kini vahe'mo'zane ru moparegati vahe'mo'zanena e'za Babiloni vahera eme zamavare'za kina ome huzamante nesage'za kazokazo eri'za erigahaze.

Ty också dem skola mäktiga folk och stora konungar göra sig underdåniga, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.

15 Hagi Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage huno nasami'ne. Narimpa ahe'zamofo waini timoma avite'nea kapua nazampintira erinka, hugante'nua mopafi vahete vuge'za maka ana mopafi vahe'mo'za neho.

Ty så sade HERREN, Israels Gud, till mig: »Tag denna kalk med vredesvin ur min hand, och giv alla de folk till vilka jag sänder dig att dricka därur.

16 Hagi ana waini tima ne'za neginagima nehu'za traka hu'za umasete emasete hugahaze. Na'ankure Nagra ha' vahe'zami huzmantenuge'za e'za eme hara huzmantesage'za anara hugahaze.

Må de dricka, så att de ragla och mista sansen, när det svärd kommer, som jag skall sända ibland dem.»

17 Hagi anagema hutege'na ana kapua Ra Anumzamofo azampintira erite'na, maka Ra Anumzamo'ma ome zamio huno'ma hunantea moparamimpi vahete vu'na ana waini tina ome zamuge'za ana maka vahe'mo'za ne'naze.

Och jag tog kalken ur HERRENS hand och gav alla de folk att dricka, till vilka HERREN sände mig,

18 Hagi ese'ma agafa hu'noana Jerusalemi kuma'ene Juda mopafima me'nea kumatamimpi vu'na kini vahe'ene eri'za vahe'zamine ome zamuge'za ana kapufinti waini tina ne'naze. Ana'ma hazageno'a kumazmimo'a havizantfa huno me'nege'za, vahe'mo'za antri nehu'za kiza zokago ke hunezmante'za, vahe'ma sifnama huzmante'nakura e'ima hazaza huta sifnafi maniho hu'za nehaze. E'i ana zamo'a meninena meno eno ama knarera ehanati'ne.

nämligen Jerusalem med Juda städer och med dess konungar och furstar, för att så göra dem till en ödemark, och till ett föremål för häpnad och begabberi, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar, såsom ock nu har skett;

19 Hagi anantetira Isipi vu'na, kini ne' Ferone mika eri'za vahe'ane, kamani eri'za vahe'ene mika vahe'enena ome zamuge'za ana waini tina ne'naze.

vidare Farao, konungen i Egypten, med hans tjänare, hans furstar och allt hans folk,

20 Ana nehu'na ru moparega vahe'ma Isipi mopafima enemaniza vahe'enena zamuge'za ne'naze. Anantetira maka Uzi mopafima nemaniza kini vahe ome zamuge'za ne'naze. Hagi Filistia vahe kinia 4'a kumate'ma mani'nazana, Askelonima, Gazama, Ekronine osi'a naga'ma ofri'ma mani'naza Asdoti naga'mokizimi kini vahe'ene ome zamuge'za ana waini tina ne'naze.

så ock allt Erebs folk med alla konungar i Us' land och alla konungar i filistéernas land, både Askelon och Gasa och Ekron och kvarlevan i Asdod;

21 Hagi Idomu vahe'ene Moapu vahe'ene Amoni vahe'enena ana waini tina ome zamuge'za nenage'na,

vidare Edom, Moab och Ammons barn;

22 maka Tairi kini vahe'ene maka Saidoni kini vahe'ene hagerimofo kantu kaziga ankenaregama nemaniza vahetaminena ome zamuge'za nenage'na,

vidare alla konungar i Tyrus, alla konungar i Sidon och konungarna i kustländerna på andra sidan havet;

23 anantetira vu'na Dedani kini vahe'ene Tema kini vahe'ene Buzi vahe'ene afete'ma umani emanima hu'neza zamagi zamazokama neharaza vahe'mokizmi ome zami'noe.

vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som hava kantklippt hår;

24 Hagi maka Arabia kini vahe'ene ru moparegati vahe'ma hagege kokampima enemaniza vahe'mokizmi kini vahe'enena ome zamuge'za nenazage'na,

vidare alla konungar i Arabien och alla konungar över Erebs folk, som bo i öknen,

25 anantetira maka Zimri kini vahe'ma Elamu kini vahe'ma, Midia kini vahe'ene ome nezami'na,

så ock alla konungar i Simri, alla konungar i Elam och alla konungar i Medien,

26 anantetira vu'na maka noti kaziga mopafima nemaniza kini vahera, afete mani'nazo tvaonte mani'nazo, maka zami vaganere'na, maka ama mopamofo agofetu'ma mani'naza kini vahera zami vagaregahue. Ana hutesanugeno ome vagaretega Babiloni kini ne'mo ana waini tina negahie.

slutligen alla konungar i nordlandet -- både dem som bo nära och dem som bo fjärran, den ene såväl som den andre -- och alla övriga riken i världen, utöver jordens yta. Och Sesaks konung skall dricka efter dem.

27 Hagi Jeremaiaga amanage hunka ome zamasamio. Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a huno, ama ana waini tina neta neginagi nehuta, amuranetita traka huta umase emase nehuta ete mago'enena oraotiho. Na'ankure Nagra ha' vahera huzmanta'nena e'za, hara eme huramante'za tamazeri haviza hugahaze.

Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. --

28 Hianagi ana waini tima zamagra kazampinti'ma eri'za onesagenka, kagra amanage hunka zamasamio. Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Otreta neho huno hu'ne hunka huo.

Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.

29 Hagi keho! Jerusalemi kumaku'ma hu'na Nagri nagima mesiema hu'na hu'noa kuma esera eri haviza hute'na, ana maka vahera zamazeri haviza hugahuanki tatresigeta amne manigahune huta tamagesa ontahiho. Nagra Ra Anumzana hankavenentake Anumzamo'na huanki'na, ha' vahe huzmantenuge'za ama mopafina vano nehu'za maka vahera hara huzamante'za vano hugahaze.

Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag begynna hemsökelsen. Skullen då I bliva ostraffade? Nej, I skolen icke bliva ostraffade, utan jag skall båda upp ett svärd mot jordens alla inbyggare, säger HERREN Sebaot.

30 Hagi Jeremaiaga zamazeri havizama hanua kasnampa nanekea maka amanage hunka zamasamio. Ra Anumzamo'a ruotage'ma hu'nea kuma'afintira ranke huno mopa'amofona ke'za tinemisigeno ageru'amo'a ra agasasa rugahie. Grepi rgama zamagareti'ma regatati'ma nehu'za, kezama netizankna huno ranke huno ama mopafima nemaniza vahera zamazeri haviza hugahie.

Och du skall profetera för dem allt detta och säga till dem: HERREN upphäver ett rytande från höjden och från sin heliga boning låter han höra sin röst; ja, han upphäver ett högt rytande över sin ängd och höjer skördeskri, såsom en vintrampare, över alla jordens inbyggare.

31 Hagi ana kezankemo'a, mika mopa atuparega vuno eno hanige'za antahigahaze. Na'ankure Ra Anumzamo'a miko ama mopafi vahera keaga huzmanteno zamazeri haviza nehuno, kefo avu'ava'ma nehaza vahera tamatresige'za bainati kazinknonteti zamahe frigahaze. Ra Anumzamo ama ana nanekea hu'ne.

Dånet höres intill jordens ända, ty HERREN har sak med folken, han går till rätta med allt kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet, säger HERREN.

32 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Antahiho, ama ana knazamo'a mago kaziga mopareti agafa huteno, miko kokantega vuno eno huvagaregahie. Hagi ana nehiankino ama mopamofo atumparegati mago ununko agafa huno eankna nehie.

Så säger HERREN Sebaot: Se, en olycka går fram ifrån det ena folket till det andra, och ett stort oväder stiger upp från jordens yttersta ända.

33 Hagi ana knafina Ra Anumzamo'ma zamahe frisia vahe'mokizmi zamavufagamo'a ama mopamofo agofetura maka kaziga amne zankna hugahie. Ana hina mago vahemo'e huno ana vahekura zavira neteno erise ozamantegahie. Anama frisaza vahe zamavufagamo'a kasrino rifagna hugahie.

Och de som bliva slagna av HERREN på den tiden skola ligga strödda från jordens ena ända till den andra; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller samla dem tillhopa och begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken.

34 Hagi sipisipi afute kva vahe'mota tusi tamasunku nehuta zavira ateho. Sipisipi afu nagamokizmi rankva vahe'mota tamagri'ma tamahe nefrino tamare tufetresia knamo'a hago eanki, kugusopafi maseta rukrahe krahe hiho. Na'ankure knare mopa kavomo'ma evuramino rutako'ma nehiaza huta havizantfa hugahaze.

Jämren eder, I herdar, och klagen; vältren eder på marken, I väldige i hjorden; ty tiden är inne, att I skolen slaktas. I skolen bliva förskingrade, I skolen komma på fall, såsom det händer jämväl ett dyrbart kärl.

35 Hagi sipisipi afute kva vahe'motane, sipisipi afumokizmi rankva vahe'motanema tamagareta ome frakisaza kuma'ene, fre'naza kantaminena omanetfa hugahie.

Då finnes icke mer någon undflykt för herdarna, icke mer någon räddning för de väldige i hjorden.

36 Hagi sipisipi afute kva vahemo'zane, sipisipi afumokizmi rankva vahemo'zanena rankrafa hu'za zavira netazanki antahiho. Na'ankure sipisipi afu'mo'zama trazama nenaza mopa Ra Anumzamo'a eri haviza nehige'za anara nehaze.

Hör huru herdarna ropa, huru de väldige i hjorden jämra sig! Ty HERREN ödelägger deras betesmark,

37 Hagi Ra Anumzamofo arimpa ahe'zamo hanigeno, sipisipi afu'mo'zama trazama nene'za mani fruma nehaza mopamo'a haviza huno ka'ma koka megahie.

och de fredliga ängderna förgöras genom HERRENS vredes glöd.

38 Hagi laionimo fraki kuma'a atreno eaza huno Ra Anumzamo'a ne-e. Na'ankure Agra tusi arimpa ahezmanteno ha' vahe huzmantesanige'za e'za Juda vahera ha' eme huzmantegahaze. Ana hanageno mopa zamimo'a haviza huno ka'ma koka megahie.

Han drager ut såsom ett lejon ur sitt snår. Ja, deras land bliver en ödemark under förhärjelsens glöd, under hans vredes glöd. Se Sesak i Ordförkl.