< Zeremaia 25 >

1 Hagi Josaia nemofo Jehoiakimi'ma Juda vahe kinima manino egeno nampa 4ma hia kafufina, Nebukatnesa'a Babiloni vahe kinia ese kafu kinia mani'ne. E'i ana knafi Ra Anumzamo'a maka Juda vahekura ama nanekea Jeremaia'na nasami'ne.
Das Wort, das an Jeremias über das ganze Volk Juda erging im vierten Jahre des Judakönigs Jojakim, des Josiassohns, das ist im ersten Jahre des Babelkönigs Nebukadrezar,
2 Ana hige'na kasnampa ne' Jeremaiana maka Juda vahe'ene maka Jerusalemi kumapima nemaniza vahera zamasami'na,
das Jeremias, der Prophet, dem ganzen Volke Juda und an alle Einwohner Jerusalems verkündet:
3 Amoni nemofo Josaia'ma Juda vahe kinima manino egeno 13nima hia kafureti'ma, eno meni amare ehanatigeno'a ana makara 23'a kafu hu'ne. E'i ana kna'afina Ra Anumzamo'a nanekea nasamige'na tamasami vava hu'na e'noanagi, tamagra ana nanekea ontahi'naze.
"Vom dreizehnten Jahr des Ammonssohns und Judakönigs Josias bis auf diesen Tag, nun dreiundzwanzig Jahre lang, erging das Wort des Herrn an mich. Und ich sprach unermüdlich zu euch; ihr aber hörtet nicht darauf.
4 Ra Anumzamo'a eri'za vahe'a maka kasnampa vahe'aramina huzmantege'za knane knanena e'za nanekea eme tamasami'naze. Hianagi antahi amne nehuta, ana nanekerera tamagesa anteta ontahi'naze.
All seine Diener, die Propheten, hat unablässig euch der Herr gesandt. Ihr aber hörtet nicht darauf, noch neigtet ihr das Ohr zum Hören:
5 Hagi ana kasnampa vahe'mo'za hu'za, tamagra havi kante'ma nevaza zane, havi avu'ava zama nehaza zana atreho. Tamagra e'ina'ma hanuta, Ra Anumzamo'ma tamafahe'ine tamagri'enema tami'nea mopafina mani vava huta vugahaze hu'za tamasami'naze.
'Kehrt um, ein jeglicher von seinem schlimmen Weg, von eurem bösen Treiben! Dann dürft ihr in dem Land für alle Zeit verbleiben, das euch und euren Vätern einst der Herr verliehen. -
6 Hagi tamagra ru anumzaramintera eri'zama'a eri nenteta monora huonteho. Ana nehuta ana anumzantamimofo amema'a tamazantetira avako huta tro hunteta nazeri narimpa oheho. Hagi tamagra anama osnage'na tamazeri havizana osugahue.
Lauft nicht den andern Göttern nach, sie zu verehren, sie anzubeten! Verdrießt mich nicht mit eurer Hände Werk! Dann will ich euch nicht wehe tun.
7 Hianagi Nagri nanekea ontahi'naze. E'ina nehuta tamazanteti'ma havi anumza ramimofo amema'ama tro'ma haza zamo, Nagrira nazeri narimpa neheta, hazenke zana avreta tamagra'a tamavatera e'naze.
Ihr aber höret nicht auf mich,' ein Spruch des Herrn, 'verdrießet mich durch eurer Hände Werk euch zum Verderben.'
8 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Tamagra Nagri nanekea antahita amagera onte'nazagu,
Deshalb spricht so der Herr der Heeresscharen: 'Weil ihr auf meine Worte nicht gehört,
9 antahiho! Nagra noti kazigama me'nea mopafima nemaniza vahe'ene eri'za vaheni'a Babiloni kini ne' Nebukatnesanena huzmantenuge'za e'za maka amama mani'naza mopamofo agu'afima nemaniza vahera hara huneramante'za, tamagri tavaonte'ma nemaniza vahe'enena hara huzamantegahaze. Ana hanage'na ama mopa eri havizantfa hanuge'za vahe'mo'za nege'za antari nehu'za kiza zokago ke hugahaze. Ana hanigeno mopamo'a haviza huno mevava huno vugahie.
hol ich des Nordens Sippen alle her', ein Spruch des Herrn, 'zum Babelkönig, meinem Knecht Nebukadrezar. Ich laß sie gegen dieses Land, seine Bewohner und gegen alle Völker ringsum ziehen und banne sie und mache sie zum Spott und Schrecken und zu ewiger Verödung.
10 Ana nehu'na musenkasema nehaza agasasazane a'ma ovasimi avasimima nehutama nehaza krafagene witima refuzafupe havemofo ageru'ene lampe tavimofo masanena tamagripintira eri atrenugeno omanegahie.
Aus ihnen banne ich des Lachens und der Lust Gejohle, den Sang des Bräutigams, den Brautgesang, der Mühle Lärm, der Lampe Licht.
11 Ana hina ama mopafina mago vahera omanitfa hanigeno kama koka megahie. Hagi Israeli vahe'ene zamagri tavaonte'ma nemaniza vahemo'zanena 70'a kafufi Babiloni kini nemofo eri'za vahera umanigahaze.
So wird dies ganze Land zur Wüste und zur Öde, und diese Völker müssen Babels König dienstbar sein an siebzig Jahre.
12 Hagi anante 70'a kafuma evutesige'na Babiloni kini ne'ene kegavama hu'nea mopafi vahe'enena kumi'ma hunaza zantera Nagra kna zami'na zamazeri haviza nehu'na mopazmia eri haviza hanugeno haviza huvava huno meno vugahie.
Doch sind erfüllt die siebzig Jahre, dann such ich heim den Babelkönig und auch jenes Volk', ein Spruch des Herrn, 'und strafe ihre Missetat an der Chaldäer Land und mache es zur ewigen Wüste.
13 Hagi maka ama mopafima me'nea kumatamimpima fore huterema hania zanku'ma, Jeremaia'ma maka kasnampa kema asamugeno ama avontafepima krente'nea zantamimo'a maka fore hugahie.
Ich lasse kommen über dieses Land all meine Drohungen, die ich dawider ausgesprochen, alles, was in diesem Buch geschrieben steht, was über alle Völker Jeremias prophezeit.
14 Hagi Babiloni vahe'mo'zama hu'naza zamavu'zmava zantera Nagra nona huzamantegahue. Ana hanuge'za ru moparegati hankave kini vahe'mo'zane ru moparegati vahe'mo'zanena e'za Babiloni vahera eme zamavare'za kina ome huzamante nesage'za kazokazo eri'za erigahaze.
Auch diese werden großen Völkern untertan und großen Königen, und so vergelte ich auch ihnen je nach ihrem Tun und ihrer Hände Werk.'"
15 Hagi Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage huno nasami'ne. Narimpa ahe'zamofo waini timoma avite'nea kapua nazampintira erinka, hugante'nua mopafi vahete vuge'za maka ana mopafi vahe'mo'za neho.
Denn also sprach der Herr, Gott Israels, zu mir: "Aus meiner Hand nimm diesen Zornweinbecher und reiche ihn zum Trinken allen Völkern, zu denen ich dich sende!
16 Hagi ana waini tima ne'za neginagima nehu'za traka hu'za umasete emasete hugahaze. Na'ankure Nagra ha' vahe'zami huzmantenuge'za e'za eme hara huzmantesage'za anara hugahaze.
Sie sollen trinken, taumeln, tollen im Angesicht des Schwertes, das ich mitten unter sie entsende."
17 Hagi anagema hutege'na ana kapua Ra Anumzamofo azampintira erite'na, maka Ra Anumzamo'ma ome zamio huno'ma hunantea moparamimpi vahete vu'na ana waini tina ome zamuge'za ana maka vahe'mo'za ne'naze.
Ich nehme aus der Hand des Herrn den Becher und reiche ihn zum Trinken all den Völkern, zu denen mich der Herr gesandt,
18 Hagi ese'ma agafa hu'noana Jerusalemi kuma'ene Juda mopafima me'nea kumatamimpi vu'na kini vahe'ene eri'za vahe'zamine ome zamuge'za ana kapufinti waini tina ne'naze. Ana'ma hazageno'a kumazmimo'a havizantfa huno me'nege'za, vahe'mo'za antri nehu'za kiza zokago ke hunezmante'za, vahe'ma sifnama huzmante'nakura e'ima hazaza huta sifnafi maniho hu'za nehaze. E'i ana zamo'a meninena meno eno ama knarera ehanati'ne.
Jerusalem und Judas andern Städten und ihren Königen und Fürsten, um diese der Verwüstung und Verheerung, dem Hohn und der Verwünschung preiszugeben, wie es heute ist.
19 Hagi anantetira Isipi vu'na, kini ne' Ferone mika eri'za vahe'ane, kamani eri'za vahe'ene mika vahe'enena ome zamuge'za ana waini tina ne'naze.
Hernach dem Pharao, Ägyptens König, seinen Dienern und seinen Fürsten, seinem ganzen Volke
20 Ana nehu'na ru moparega vahe'ma Isipi mopafima enemaniza vahe'enena zamuge'za ne'naze. Anantetira maka Uzi mopafima nemaniza kini vahe ome zamuge'za ne'naze. Hagi Filistia vahe kinia 4'a kumate'ma mani'nazana, Askelonima, Gazama, Ekronine osi'a naga'ma ofri'ma mani'naza Asdoti naga'mokizimi kini vahe'ene ome zamuge'za ana waini tina ne'naze.
und ganz Arabien und allen Königen des Landes Us und allen Königen des Landes der Philister Und Askalon und Gaza, Akkaron, dem Reste Asdods
21 Hagi Idomu vahe'ene Moapu vahe'ene Amoni vahe'enena ana waini tina ome zamuge'za nenage'na,
und Edom, Moab und den Ammonitern
22 maka Tairi kini vahe'ene maka Saidoni kini vahe'ene hagerimofo kantu kaziga ankenaregama nemaniza vahetaminena ome zamuge'za nenage'na,
und allen Königen von Tyrus und allen Königen von Sidon und allen Königen der Küstenländer, die überm Meere lagern,
23 anantetira vu'na Dedani kini vahe'ene Tema kini vahe'ene Buzi vahe'ene afete'ma umani emanima hu'neza zamagi zamazokama neharaza vahe'mokizmi ome zami'noe.
Dedan, Tema, Bus und allen mit gestutztem Haar
24 Hagi maka Arabia kini vahe'ene ru moparegati vahe'ma hagege kokampima enemaniza vahe'mokizmi kini vahe'enena ome zamuge'za nenazage'na,
und allen Königen Arabiens und all den Königen Arabiens, die in der Wüste wohnen,
25 anantetira maka Zimri kini vahe'ma Elamu kini vahe'ma, Midia kini vahe'ene ome nezami'na,
und allen Königen von Gamir und allen Königen von Elam und allen Königen von Medien
26 anantetira vu'na maka noti kaziga mopafima nemaniza kini vahera, afete mani'nazo tvaonte mani'nazo, maka zami vaganere'na, maka ama mopamofo agofetu'ma mani'naza kini vahera zami vagaregahue. Ana hutesanugeno ome vagaretega Babiloni kini ne'mo ana waini tina negahie.
und allen Königen des Nordens, den nahen wie den fernen, kurz allen Königreichen auf der Welt, die auf der Erde sind. Nach ihnen aber muß der König Sesaks trinken.
27 Hagi Jeremaiaga amanage hunka ome zamasamio. Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a huno, ama ana waini tina neta neginagi nehuta, amuranetita traka huta umase emase nehuta ete mago'enena oraotiho. Na'ankure Nagra ha' vahera huzmanta'nena e'za, hara eme huramante'za tamazeri haviza hugahaze.
"Zu ihnen sprich dabei: So spricht der Heeresscharen Herr, Gott Israels: 'Trinkt doch! Berauscht euch! Speit! Stürzt hin! Steht nimmer auf vorm Schwert, das ich in eure Reihen sende!'
28 Hianagi ana waini tima zamagra kazampinti'ma eri'za onesagenka, kagra amanage hunka zamasamio. Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Otreta neho huno hu'ne hunka huo.
Und sollten sie sich weigern, aus deiner Hand den Kelch zum Trinken anzunehmen, dann sprich zu ihnen: Also spricht der Heeresscharen Herr: 'Ihr müsset trinken!
29 Hagi keho! Jerusalemi kumaku'ma hu'na Nagri nagima mesiema hu'na hu'noa kuma esera eri haviza hute'na, ana maka vahera zamazeri haviza hugahuanki tatresigeta amne manigahune huta tamagesa ontahiho. Nagra Ra Anumzana hankavenentake Anumzamo'na huanki'na, ha' vahe huzmantenuge'za ama mopafina vano nehu'za maka vahera hara huzamante'za vano hugahaze.
Ich mache bei der Stadt, die meinen Namen trägt, den Anfang mit den Strafen. Ihr aber wolltet frei ausgehen? Nein! Ich rufe gegen alle Erdbewohner ein Schwert auf.'" Ein Spruch des Herrn der Heeresscharen.
30 Hagi Jeremaiaga zamazeri havizama hanua kasnampa nanekea maka amanage hunka zamasamio. Ra Anumzamo'a ruotage'ma hu'nea kuma'afintira ranke huno mopa'amofona ke'za tinemisigeno ageru'amo'a ra agasasa rugahie. Grepi rgama zamagareti'ma regatati'ma nehu'za, kezama netizankna huno ranke huno ama mopafima nemaniza vahera zamazeri haviza hugahie.
"Künd ihnen alles dies! So sprich zu ihnen: 'Von oben brüllt der Herr; von seinem heiligen Sitze donnert er. Gar furchtbar brüllt er über sein Gefilde, er jauchzt wie Keltertreter, singt wider alle Erdbewohner.
31 Hagi ana kezankemo'a, mika mopa atuparega vuno eno hanige'za antahigahaze. Na'ankure Ra Anumzamo'a miko ama mopafi vahera keaga huzmanteno zamazeri haviza nehuno, kefo avu'ava'ma nehaza vahera tamatresige'za bainati kazinknonteti zamahe frigahaze. Ra Anumzamo ama ana nanekea hu'ne.
Bis an den Erdrand dringt das Tosen; der Herr hat mit den Heidenvölkern Streit. Mit allem Fleische geht er ins Gericht; dem Schwert gibt er die Frevler preis.'" Ein Spruch des Herrn.
32 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Antahiho, ama ana knazamo'a mago kaziga mopareti agafa huteno, miko kokantega vuno eno huvagaregahie. Hagi ana nehiankino ama mopamofo atumparegati mago ununko agafa huno eankna nehie.
So spricht der Heeresscharen Herr: "Von Volk zu Volk schreitet das Unheil, erwacht ein großer Sturm vom Rand der Erde."
33 Hagi ana knafina Ra Anumzamo'ma zamahe frisia vahe'mokizmi zamavufagamo'a ama mopamofo agofetura maka kaziga amne zankna hugahie. Ana hina mago vahemo'e huno ana vahekura zavira neteno erise ozamantegahie. Anama frisaza vahe zamavufagamo'a kasrino rifagna hugahie.
An jenem Tage liegen die vom Herrn Erschlagenen von einem Erdrand bis zum andern da; sie werden nicht beklagt, nicht aufgehoben, nicht begraben; dem Acker dienen sie als Dünger.
34 Hagi sipisipi afute kva vahe'mota tusi tamasunku nehuta zavira ateho. Sipisipi afu nagamokizmi rankva vahe'mota tamagri'ma tamahe nefrino tamare tufetresia knamo'a hago eanki, kugusopafi maseta rukrahe krahe hiho. Na'ankure knare mopa kavomo'ma evuramino rutako'ma nehiaza huta havizantfa hugahaze.
"Ihr Hirten, weinet! Schreit! Im Staube wälzt euch, ihr, der Herde Führer! Denn eure Tage sind erfüllt zur Schlachtung; zerstückelt werdet ihr. Ihr liegt in Scherben wie ein zerbrechliches Gefäß.
35 Hagi sipisipi afute kva vahe'motane, sipisipi afumokizmi rankva vahe'motanema tamagareta ome frakisaza kuma'ene, fre'naza kantaminena omanetfa hugahie.
Und für die Hirten gibt es keine Zuflucht mehr und kein Entrinnen für die Führer.
36 Hagi sipisipi afute kva vahemo'zane, sipisipi afumokizmi rankva vahemo'zanena rankrafa hu'za zavira netazanki antahiho. Na'ankure sipisipi afu'mo'zama trazama nenaza mopa Ra Anumzamo'a eri haviza nehige'za anara nehaze.
Horch, wie die Hirten schreien, die Herdenführer heulen! Der Herr verwüstet ihren Weideplatz.
37 Hagi Ra Anumzamofo arimpa ahe'zamo hanigeno, sipisipi afu'mo'zama trazama nene'za mani fruma nehaza mopamo'a haviza huno ka'ma koka megahie.
Vernichtet sind die friedlichen Gefilde vor diesem Flammenzorn des Herrn.
38 Hagi laionimo fraki kuma'a atreno eaza huno Ra Anumzamo'a ne-e. Na'ankure Agra tusi arimpa ahezmanteno ha' vahe huzmantesanige'za e'za Juda vahera ha' eme huzmantegahaze. Ana hanageno mopa zamimo'a haviza huno ka'ma koka megahie.
Wie hat der Löwe seinen Schlupf verlassen? Denn eine Wüste ward ihr Land vom Zorn des Fürchterlichen, vor seinem Flammenzorn."

< Zeremaia 25 >