< Zeremaia 23 >

1 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagri vahetema kegavama nehaza kva vahe'mota, Nagri vahera zamazeri haviza nehazankita, hago hazenkefi mani'naze. Sipisipima kegavama nehaza vahe'mo'za sipisipi naga'ma repanani hazage'za hazagre'za frazankna tamagra nehaze.
“¡Ay de los pastores que destruyen y dispersan las ovejas de mi prado!”, dice el Señor.
2 E'ina hu'negu Ra Anumzana Israeli vahemota Anumzamo'a ana sipisipi kva vahe'motagura amanage huno nehie. Tamagra Nagri sipisipi nagara repanani nehuta, kantera zamavare fatgo huta ovu'naze. Ana nehuta kegava hu so'e huozamante'naze. Tamagrama e'inahu havi avu'ava zama hu'naza agafare Nagra nona hu'na tamazeri haviza hugahue huno hu'ne.
Por eso Yahvé, el Dios de Israel, dice contra los pastores que apacientan a mi pueblo “Ustedes han dispersado mi rebaño, lo han alejado y no lo han visitado. He aquí que yo visitaré sobre ustedes el mal de sus acciones”, dice el Señor.
3 Hagi ana'ma hute'na Nagra vaheni'ama zamazeri panani huge'zama ru moparegama umani emanima hu'nazaregatira, osi'a naga'ma ofri'ma mani'nazama'a ete zamavare tru hugahue. Ana hanuge'za ete mopa zamire e'za emanine'za mofavrea kasezmante'za hakare hu'za ome ra hugahaze.
“Reuniré el remanente de mi rebaño de todas las tierras a las que lo he expulsado, y lo devolveré a sus rebaños; y será fecundo y se multiplicará.
4 Hagi Nagra kasefa kva vahe zamazeri otisuga'za kegava huzmantegahaze. Ana hanuge'za mago'enena korora huge zmagogogura osugahaze. Anampintira magomo'e huno fananea osugahie huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Pondré sobre ellas pastores que las apacienten. Ya no tendrán miedo ni se desanimarán, ni les faltará nada”, dice Yahvé.
5 Hagi Ra Anumzamo'a huno, magokna ne-eanki'na Nagra Deviti nagapintira mago fatgo avu'ava ene kini ne' azeri otigahue. Ana hanugeno agra kinia mani'neno, knare antahi zanteti'ene fatgo avu'ava zanteti'ene fatgoma huno refkoma hu avu'avazante'ene huno agrama kegavama hania mopafi vahera kegava huzmantegahie.
“He aquí que llegan los días”, dice Yahvé, “que levantaré a David una rama justa; y reinará como rey y tratará con sabiduría, y hará justicia y rectitud en la tierra.
6 Hagi agrama kinima manino kegavama hania knafina, Juda vahe'ene Israeli vahe'mo'zanena mago zankura zamagesa ontahi knare hu'za zamagu'vazi'za manigahaze. Ana hanage'za vahe'mo'za ana ne'mofo agima ahesazana, Ra Anumzamo'a tagri fatgo avu'ava zamofo agafa'a mani'ne hu'za agia ahegahaze.
En sus días Judá se salvará, e Israel habitará con seguridad. Este es el nombre por el que será llamado: Yahvé, nuestra justicia.
7 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a huno, mago kna ne-eankita tamagra amanage huta osugahaze. Tamagerfa huno Ra Anumzana ofri mani'nea Anumzankino, Israeli vahera tavre atiramigeta Isipi mopafintira e'none huta osugahaze.
“Por tanto, he aquí que vienen días — dice Yahvé — en que ya no dirán: “Vive Yahvé, que sacó a los hijos de Israel de la tierra de Egipto”;
8 Hianagi zamagra amanage hu'za hugahaze. Ofri kasefa huno mani'nea Ra Anumzamo'a noti kaziga mopafintira Israeli vahera zamavare atiramino ne-eno, ru moparegama zamavare trege'zama kinama ome huterema hu'naregatira ete zamavare atru hugahie. Ana hanige'za ete mopazamifi emanigahaze hu'za hugahaze.
sino: “Vive Yahvé, que sacó y condujo a la descendencia de la casa de Israel de la tierra del norte y de todas las tierras a las que los había expulsado”. Entonces habitarán en su propia tierra”.
9 Hagi Ra Anumzamo'ma ruotage'ma hu'nea naneke'ama kasnampa vahe'ma ome zamasamio huno'ma nenasamigeno'a, tumo'nimo'a nata negrigeno zaferinani'a omne amne hu'ne. Ana nehigeno aka ti ne'neno rama'a waini ti ne'nea vahe'mo, negi nagi nehuno traka huno umasete emasete hiaza hu'noe.
Con respecto a los profetas: Mi corazón está roto por dentro. Todos mis huesos tiemblan. Soy como un borracho, y como un hombre al que el vino ha vencido, a causa de Yahvé, y por sus santas palabras.
10 Hagi rumofo a'ene rumofo venema monko'zama hu avu'ava'zamo'a mopafina avitegeno, amama mani'naza mopamo'a sifnafi mani'neno kragi'nerie. Ana higeno mopamo'a hagege nehigeno, ka'ma kokampima me'nea trazamo'enena hagege hu'ne. Na'ankure kasnampa vahe'mo'za maka'zama nehaza zamo'a kumi zanke nehu'za, zamagrama eriga eri'zana hankaveti'za e'ori'naze.
“Porque la tierra está llena de adúlteros; porque a causa de la maldición la tierra está de luto. Los pastos del desierto se han secado. Su curso es malvado, y su poderío no es correcto;
11 Hagi mago'ene Ra Anumzamo'a huno, Kasnampa vahemo'zane pristi vahemo'zanena Nagri navu'nava zana amagera nontaze. Ana nehu'za Nagri mono nompinena havi avu'ava zana nehazage'na nezamagoe.
pues tanto el profeta como el sacerdote son profanos. Sí, en mi casa he encontrado su maldad”, dice Yahvé.
12 E'ina hu'negu kama vanaza kamo'a kriri hatu hu'nea kampi vazankna nehanage'na, zamaretufe atresuge'za ome traka hu'za masegahaze. Na'ankure zamagrama hu'naza avu'ava zante'ma nonama hu'na zamazeri haviza hanua kafumo'a ne-eanki'na, knaza zamigahue huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Por eso su camino será para ellos como lugares resbaladizos en la oscuridad. Serán conducidos, y caer en ella; porque traeré el mal sobre ellos, hasta el año de su visita”, dice Yahvé.
13 Hagi ana nehazage'za Samelia kumate'ma nemaniza kasnampa vahe'mo'zama mago kasrino havizama hu'nea avu'ava zama hu'naza zama ke'noana, zamagra Bali havi anumzamofo agifi kasnampa kea nehu'za, Israeli vaheni'a zamavare'za havi kante vu'naze.
“He visto locura en los profetas de Samaria. Profetizaron por Baal, y ha hecho errar a mi pueblo Israel.
14 Hianagi Jerusalemi kumapima nemaniza kasnampa vahe'mo'za zamagranena, havizama hu'nea zamavu'zmava zama nehazage'na Nagrama zamage'noana, ru vahe a'nene monko avu'avaza nehu'za, maka zupa havige kege hu'naze. Ana nehu'za havi avu'ava zama nehaza vahera hu izo huzmantage'za mago'ene havi avu'ava zana huvava nehu'za atre'za rukrahera hu'za ome'naze. Nagrama maka vahe'ma zamagoana Sodomu kumate vahe kna hu'za haviza nehazage'za, Jerusalemi kumapi vahe'mo'za Gomora kumate vahe kna hu'za haviza hu'naze.
En los profetas de Jerusalén también he visto una cosa horrible: cometen adulterio y andan en la mentira. Fortalecen las manos de los malhechores, para que nadie vuelva de su maldad. Todos se han vuelto para mí como Sodoma, y sus habitantes como Gomorra”.
15 E'ina hu'negu Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a kasnampa vahekura amanage hu'ne, Nagra aka traza nezamina avuataga zama me'nea tinena zamisuge'za negahaze. Na'ankure Jerusalemi kumapima nemaniza kasnampa vahepinti havi avu'ava zamo'a agafa huteno ama mopafina vuno eno hu'ne.
Por lo tanto, el Señor de los Ejércitos dice sobre los profetas: “He aquí que los alimentaré con ajenjo, y hacerles beber agua envenenada; porque de los profetas de Jerusalén ha salido la impiedad en toda la tierra”.
16 Hagi Monafi sondia vahe'mofo hankavenentake Ra Anumzamo'a huno, Kasnampa vahe'mo'zama kasnampa kema nehaza nanekea ontahiho. Na'ankure tamagrikura knare huta manigahaze hu'za havi kasnampa nanekea nehaze. Ana nanekema nehazana Ra Anumzamo'na Nagra osu'noa naneke nehazanki, zamagra'a antahintahifinti havige huza ava'nagna zana ke'none huza nehaze.
El Señor de los Ejércitos dice, “No escuchéis las palabras de los profetas que os profetizan. Te enseñan la vanidad. Hablan una visión de su propio corazón, y no de la boca de Yahvé.
17 Hagi ama ana kasnampa vahe'mo'za Nagri nanekema amage'ma nontaza vahekura hu'za, Anumzamofo rimpa fru zamo'a tamagrane mesie nehu'za, kema nontahi'za zamagra'a zamavesite'ma vanoma nehaza vahekura hu'za, hazenke zamo'a tamagritera omegahie hu'za nehaze.
Dicen continuamente a los que me desprecian, ‘Yahvé ha dicho: “Tendrás paz”;’ y a todo aquel que camina en la terquedad de su propio corazón le dicen, ‘Ningún mal caerá sobre ti’.
18 Hianagi nagra Jeremaia'na hu'na, ana kasnampa vahepintira iza Ra Anumzamofo atrufina Agri avuga mani'neno, agra avufintira Anumzamofona negeno nanekema hiana antahi'ne? Ana hu'neankino Agrama hia nenekea mago'mo'e huno agesafintira ontahi'ne.
Pues quién ha estado en el consejo de Yahvé, para que perciba y escuche su palabra? ¿Quién ha escuchado mi palabra y la ha oído?
19 Hagi keho! Ra Anumzamofo arimpahe zamo'a, ununkomo'ma nehiaza huno ne-e. Ana nehiankino Agri rimpa ahe'zamo'a kagikagi zahomo nehiaza huno ruherafi ramino eno, havi avu'ava zama nehaza vahe'mokizmi zamasenia eme rentrako hugahie.
He aquí que la tormenta de Yahvé, su ira, ha salido. ¡Sí, una tormenta de remolinos! Estallará en la cabeza de los malvados.
20 Hagi Ra Anumzamofo arimpa ahe'zamo'a vagaore mevava huno nevanigeno, nazano hugahuema huno antahi'nesia zana ana maka huvagaregahie. Henka'a ana maka zama ome vagaresania zupa, tamagra ama ana zankura antahi ama' hugahaze.
La ira de Yahvé no volverá hasta que haya ejecutado y realizó las intenciones de su corazón. En los últimos días, lo entenderás perfectamente.
21 Ra Anumzamo'a huno, Nagra ana kasnampa vahera huozamante'noe. Hianagi zamagra'a zamagesafinti kasnampa kea hu'za nevu'za, Nagra nanekea ozamasami noanagi, zamagra zamagesafinti havi kasnampa kea ome huama nehaze.
Yo no envié a estos profetas, y sin embargo corrieron. No les hablé, y sin embargo profetizaron.
22 Hianagi Nagri atrufima zamagra mani'ne'za nagri nanekema antahi'naresina, Nagri nanekea huama hu'za vaheni'a zamasamizage'za nentahi'za, kefo avu'azama nehaza kante'ma nevaza zana atre'za rukrahe hu'za ne-eza, havi avu'ava zampintira atre'za azasine.
Pero si hubieran estado en mi consejo, entonces habrían hecho que mi pueblo escuchara mis palabras, y los habría alejado de su mal camino, y de la maldad de sus actos.
23 Ra Anumzamo'a huno, Tamagrama antahi'zana, amama mani'nona mopa'afinke Anumzana Agra mani'neno, afete ru moparega Anumzana omani'ne huta nehazafi?
“Soy un Dios cercano”, dice Yahvé, “¿y no un Dios lejano?
24 Hagi Ra Anumzamo'a huno, tamagrama antahi'zana mago vahemo'ma fra'ma ki'nesaniana Nagrikura onkegahie huta nehazo? Ra Anumzamo'a huno, monafine mopafinema Nagrama mani avi'mate'noana tamagra ontahi'nazafi?
¿Puede alguien esconderse en lugares secretos ¿para que no lo vea?”, dice Yahvé. “¿No lleno yo el cielo y la tierra?”, dice Yahvé.
25 Hagi Ra Anumzamo'a huno, ama ana kasnampa vahe'mo'zama Nagri nagifima havige kasnampa nanekema hu'nazana, nagra ko antahi'noe. Ana kasnampa nanekea amanage hu'naze. Nagra mago ava'na ke'noe, nagra mago ava'na ke'noe hu'za hu'naze.
“He oído lo que han dicho los profetas, que profetizan mentiras en mi nombre, diciendo: “¡He tenido un sueño! He tenido un sueño”.
26 Hagi ama ana kasnampa vahe'mo'zama zamagra'a zamagu'afinti'ma eri fore hu'zama havi kasnampa nanekema huama'ma hu'za nevaza zana, nazupa ome atregahaze. Zamagrira zamagu'amo rezmavatga hige'za havi kasnampa naneke eri fore hu'za huama nehaze.
¿Hasta cuándo estará esto en el corazón de los profetas que profetizan mentiras, los profetas del engaño de su propio corazón?
27 Hagi zamagra havige ava'nama ke'naza ava'na kea huge antahige nehu'za, zamagrama antahi'zana ana nehanunke'za Anumzamofona antahi omisaze hu'za hu'naze. Zamagehe'za e'inahu avu'avaza hu'za Nagrira antahi onami'za Bali havi anumzante monora hu'naze.
Pretenden hacer que mi pueblo se olvide de mi nombre con sus sueños que cada uno cuenta a su prójimo, como sus padres se olvidaron de mi nombre por culpa de Baal.
28 Hagi mago kasnampa ne'mo'ma ava'nama ke'nesaniana atrenkeno agra ana ava'na huama hino. Hagi mago vahe'mo'ma Nagritegati'ma nanekema eri'nesania vahe'mo'a Nagrama asami'nesanua nanekea hu fatgo huno vahera zamasamino. Nagri nanekemo'a witimofo raga'agna hu'ne. Hianagi ana kasnampa vahe'mokizimi nanekemo'a witimofo akrua gna hu'ne.
El profeta que tenga un sueño, que cuente un sueño; y el que tenga mi palabra, que diga mi palabra con fidelidad. ¿Qué es la paja para el trigo?”, dice el Señor.
29 Ra Anumzamo'a huno, Nagri nanekemo'a tevegna hune'no, hamankna hu'neankino havea rufrageno rako huno rufuzafu petregahie.
“¿No es mi palabra como el fuego?”, dice el Señor, “y como un martillo que rompe la roca en pedazos”.
30 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Antahiho! Nagrama mago vahe'ma asami'nenua nanekema musufama erino, Anumzamo nesami'nea naneke huno'ma huama'ma hania kasnampa vahera ha'rentegahue.
“Por tanto, he aquí que estoy contra los profetas — dice el Señor — que roban cada uno mis palabras a su prójimo.
31 Ra Anumzamo'a huno, zamagra'a zamagiteti havi kasnampa nanekema nehu'za, Anumzamo tamia naneke nehunema hu'za nehaza kasnampa vahera tamagerfa hu'na ha' rezamantegahue.
He aquí que yo estoy contra los profetas — dice el Señor — que usan su lengua y dicen: “Él dice”.
32 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Ava'nama ke'naza zanku'ma havi kasnampa kema nehaza vahera ha' rezamantegahue. Zamagra havige hu'za vaheni'a rezamatga hu'za zamavare'za havi kante nevaze. Nagra ana vahera huhamparite'na huzamantoge'za ome'naze. Ana hu'neankino zamagrama haza zamo'a ama vahera zamaza osutfa nehie, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
He aquí que yo estoy contra los que profetizan sueños mentirosos — dice el Señor —, que los cuentan y hacen errar a mi pueblo con sus mentiras y con su vana jactancia; pero yo no los envié ni los mandé. No aprovechan en absoluto a este pueblo”, dice Yahvé.
33 Hagi Ra Anumzamo'a Jeremaianagura huno, Mago vahemo'o, mago kasnampa nemo'o, mago pristi vahemo'o kagrite'ma eno, henkama fore'ma hania zankura Ra Anumzamo'a mago'a kasnampa kea kasaminefi tasamioma hanagenka, mago kasnampa kea omneneanki, Ra Anumzamo'a tamatregahie hunka zamasamio.
“Cuando este pueblo, o el profeta, o un sacerdote, te pregunten diciendo: “¿Cuál es el mensaje de Yahvé? Entonces les dirás: ‘¿Qué mensaje? Te voy a expulsar”, dice el Señor.
34 Hagi mago vahe'mo'o, mago kasnampa vahe'mo'o mago pristi vahemo'ma havigema huno ama kasnampa kea Ra Anumzamo nasamige'na huama nehuema huno hania vahera, Nagra ana vahe'ene noma'afima nemaniza naga'enena ana maka ranknaza zamigahue.
En cuanto al profeta, al sacerdote y al pueblo que digan: “El mensaje de Yahvé”, castigaré a ese hombre y a su familia.
35 Hagi nagra Jeremaia'nama tamasami'nuana, tamafuhe'zane tamagri tavaonte'ma nemaniza vahe'enena amanage huta ontahige antahige hiho. Na'ane huno Ra Anumzamo'a kenona nehie nehuta, na'ane huno nanekea nehie? huta hiho.
Cada uno dirá a su prójimo y cada uno a su hermano: “¿Qué ha respondido Yahvé?” y “¿Qué ha dicho Yahvé?”
36 Hianagi Ra Anumzamofo kasnampa kemo'a amanahu hune huta mago'enena huamara osiho. Na'ankure tamagra'a naneke huama nehuta, tagri Anumzama Monafi sondia vahe'mofo Anumzama kasefa'ma huno mani'nea Ra Anumzamofo nanekea eri akrahe krahu nehaze.
No mencionaréis más el mensaje de Yahvé, porque la palabra de cada uno se ha convertido en su mensaje; porque habéis pervertido las palabras del Dios vivo, de Yahvé de los Ejércitos, nuestro Dios.
37 Hagi mago vahemo'ma ana kema hania kasnampa vahe'ma antahigenakura amanage huno antahigeno. Na'ane huno Ra Anumzamo'a kenona huneganteno, na'ane huno nanekea kasami'ne?
Diréis al profeta: “¿Qué te ha respondido Yahvé?” y “¿Qué ha dicho Yahvé?’
38 Hianagi tamagra huta ama'i Ra Anumzamofo kasnampa naneke huta nehazanagi, Nagra e'inahu nanekea osiho hu'na i'o huramante'noe. Hianagi Nagri kea eri netreta, ete ama'i Ra Anumzamofo kasnampa naneke huta nehaze.
Aunque digáis: ‘El mensaje de Yahvé’, por eso Yahvé dice: ‘Porque decís esta palabra: “El mensaje de Yahvé”, y yo he enviado a deciros que no digáis: “El mensaje de Yahvé”,
39 E'ina hu'negu Nagra naganekani nezami'na, Nagri tava'ontetira tamaretufe atresugeta, tamafahe'ine tamagri'enema tami'noa rankumara atreta vugahaze.
por lo tanto, he aquí que os olvidaré por completo, y os echaré con la ciudad que os di a vosotros y a vuestros padres, lejos de mi presencia.
40 Hagi Nagra tamatrenugeta tamagaze zampi mani vava huta nevuta, havi tamagia erita vuvava nehuta anazankura tamagera okanigahaze.
traeré sobre ti un oprobio eterno, y una vergüenza perpetua, que no será olvidada.’”

< Zeremaia 23 >