< Zeremaia 23 >

1 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagri vahetema kegavama nehaza kva vahe'mota, Nagri vahera zamazeri haviza nehazankita, hago hazenkefi mani'naze. Sipisipima kegavama nehaza vahe'mo'za sipisipi naga'ma repanani hazage'za hazagre'za frazankna tamagra nehaze.
Malheur aux bergers qui détruisent et dispersent les brebis de mon pâturage, dit l'Éternel.
2 E'ina hu'negu Ra Anumzana Israeli vahemota Anumzamo'a ana sipisipi kva vahe'motagura amanage huno nehie. Tamagra Nagri sipisipi nagara repanani nehuta, kantera zamavare fatgo huta ovu'naze. Ana nehuta kegava hu so'e huozamante'naze. Tamagrama e'inahu havi avu'ava zama hu'naza agafare Nagra nona hu'na tamazeri haviza hugahue huno hu'ne.
C'est pourquoi Yahvé, le Dieu d'Israël, dit contre les bergers qui font paître mon peuple: « Vous avez dispersé mes brebis, vous les avez chassées, et vous ne les avez pas visitées. Voici, je vais faire retomber sur vous la méchanceté de vos actions, dit Yahvé.
3 Hagi ana'ma hute'na Nagra vaheni'ama zamazeri panani huge'zama ru moparegama umani emanima hu'nazaregatira, osi'a naga'ma ofri'ma mani'nazama'a ete zamavare tru hugahue. Ana hanuge'za ete mopa zamire e'za emanine'za mofavrea kasezmante'za hakare hu'za ome ra hugahaze.
Je rassemblerai le reste de mon troupeau de tous les pays où je l'ai chassé, je le ramènerai dans ses replis, et il sera fécond et multipliera.
4 Hagi Nagra kasefa kva vahe zamazeri otisuga'za kegava huzmantegahaze. Ana hanuge'za mago'enena korora huge zmagogogura osugahaze. Anampintira magomo'e huno fananea osugahie huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
J'établirai sur eux des bergers qui les paîtront. Ils n'auront plus peur, ils ne seront plus effrayés, ils ne manqueront de rien, dit Yahvé.
5 Hagi Ra Anumzamo'a huno, magokna ne-eanki'na Nagra Deviti nagapintira mago fatgo avu'ava ene kini ne' azeri otigahue. Ana hanugeno agra kinia mani'neno, knare antahi zanteti'ene fatgo avu'ava zanteti'ene fatgoma huno refkoma hu avu'avazante'ene huno agrama kegavama hania mopafi vahera kegava huzmantegahie.
« Voici, les jours viennent, dit Yahvé, « que je susciterai à David un rameau de justice; et il régnera en tant que roi et fera preuve de sagesse, et fera régner la justice et la droiture dans le pays.
6 Hagi agrama kinima manino kegavama hania knafina, Juda vahe'ene Israeli vahe'mo'zanena mago zankura zamagesa ontahi knare hu'za zamagu'vazi'za manigahaze. Ana hanage'za vahe'mo'za ana ne'mofo agima ahesazana, Ra Anumzamo'a tagri fatgo avu'ava zamofo agafa'a mani'ne hu'za agia ahegahaze.
En ses jours, Juda sera sauvé, et Israël habitera en sécurité. C'est le nom par lequel il sera appelé: Yahvé notre justice.
7 E'ina hu'negu Ra Anumzamo'a huno, mago kna ne-eankita tamagra amanage huta osugahaze. Tamagerfa huno Ra Anumzana ofri mani'nea Anumzankino, Israeli vahera tavre atiramigeta Isipi mopafintira e'none huta osugahaze.
« C'est pourquoi voici que les jours viennent, dit Yahvé, où l'on ne dira plus: « Yahvé est vivant, lui qui a fait monter les enfants d'Israël du pays d'Égypte »,
8 Hianagi zamagra amanage hu'za hugahaze. Ofri kasefa huno mani'nea Ra Anumzamo'a noti kaziga mopafintira Israeli vahera zamavare atiramino ne-eno, ru moparegama zamavare trege'zama kinama ome huterema hu'naregatira ete zamavare atru hugahie. Ana hanige'za ete mopazamifi emanigahaze hu'za hugahaze.
mais: « Yahvé est vivant, lui qui a fait monter et qui a conduit les rejetons de la maison d'Israël du pays du Nord et de tous les pays où je les avais chassés ». Alors ils habiteront dans leur pays. »
9 Hagi Ra Anumzamo'ma ruotage'ma hu'nea naneke'ama kasnampa vahe'ma ome zamasamio huno'ma nenasamigeno'a, tumo'nimo'a nata negrigeno zaferinani'a omne amne hu'ne. Ana nehigeno aka ti ne'neno rama'a waini ti ne'nea vahe'mo, negi nagi nehuno traka huno umasete emasete hiaza hu'noe.
Concernant les prophètes: Mon cœur en moi est brisé. Tous mes os tremblent. Je suis comme un homme ivre, et comme un homme que le vin a vaincu, à cause de Yahvé, et à cause de ses paroles saintes.
10 Hagi rumofo a'ene rumofo venema monko'zama hu avu'ava'zamo'a mopafina avitegeno, amama mani'naza mopamo'a sifnafi mani'neno kragi'nerie. Ana higeno mopamo'a hagege nehigeno, ka'ma kokampima me'nea trazamo'enena hagege hu'ne. Na'ankure kasnampa vahe'mo'za maka'zama nehaza zamo'a kumi zanke nehu'za, zamagrama eriga eri'zana hankaveti'za e'ori'naze.
« Car le pays est rempli d'adultères; car à cause de la malédiction, le pays est en deuil. Les pâturages du désert se sont asséchés. Leur parcours est mauvais, et leur pouvoir n'est pas juste;
11 Hagi mago'ene Ra Anumzamo'a huno, Kasnampa vahemo'zane pristi vahemo'zanena Nagri navu'nava zana amagera nontaze. Ana nehu'za Nagri mono nompinena havi avu'ava zana nehazage'na nezamagoe.
car le prophète et le prêtre sont tous deux profanes. Oui, dans ma maison, j'ai trouvé leur méchanceté, dit Yahvé.
12 E'ina hu'negu kama vanaza kamo'a kriri hatu hu'nea kampi vazankna nehanage'na, zamaretufe atresuge'za ome traka hu'za masegahaze. Na'ankure zamagrama hu'naza avu'ava zante'ma nonama hu'na zamazeri haviza hanua kafumo'a ne-eanki'na, knaza zamigahue huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
C'est pourquoi leur chemin sera pour eux comme des lieux glissants dans les ténèbres. Ils seront conduits sur, et y tomber; car je vais faire venir le malheur sur eux, même l'année de leur visite, dit Yahvé.
13 Hagi ana nehazage'za Samelia kumate'ma nemaniza kasnampa vahe'mo'zama mago kasrino havizama hu'nea avu'ava zama hu'naza zama ke'noana, zamagra Bali havi anumzamofo agifi kasnampa kea nehu'za, Israeli vaheni'a zamavare'za havi kante vu'naze.
« J'ai vu la folie des prophètes de Samarie. Ils ont prophétisé par Baal, et fait errer mon peuple Israël.
14 Hianagi Jerusalemi kumapima nemaniza kasnampa vahe'mo'za zamagranena, havizama hu'nea zamavu'zmava zama nehazage'na Nagrama zamage'noana, ru vahe a'nene monko avu'avaza nehu'za, maka zupa havige kege hu'naze. Ana nehu'za havi avu'ava zama nehaza vahera hu izo huzmantage'za mago'ene havi avu'ava zana huvava nehu'za atre'za rukrahera hu'za ome'naze. Nagrama maka vahe'ma zamagoana Sodomu kumate vahe kna hu'za haviza nehazage'za, Jerusalemi kumapi vahe'mo'za Gomora kumate vahe kna hu'za haviza hu'naze.
Dans les prophètes de Jérusalem, j'ai aussi vu une chose horrible: ils commettent des adultères et marchent dans le mensonge. Ils renforcent les mains des malfaiteurs, afin que personne ne revienne de sa méchanceté. Ils sont tous devenus pour moi comme Sodome, et ses habitants comme Gomorrhe. »
15 E'ina hu'negu Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a kasnampa vahekura amanage hu'ne, Nagra aka traza nezamina avuataga zama me'nea tinena zamisuge'za negahaze. Na'ankure Jerusalemi kumapima nemaniza kasnampa vahepinti havi avu'ava zamo'a agafa huteno ama mopafina vuno eno hu'ne.
C'est pourquoi Yahvé des Armées dit à propos des prophètes: « Voici, je vais les nourrir d'absinthe, et leur faire boire de l'eau empoisonnée; car les prophètes de Jérusalem ont répandu l'impiété dans tout le pays. »
16 Hagi Monafi sondia vahe'mofo hankavenentake Ra Anumzamo'a huno, Kasnampa vahe'mo'zama kasnampa kema nehaza nanekea ontahiho. Na'ankure tamagrikura knare huta manigahaze hu'za havi kasnampa nanekea nehaze. Ana nanekema nehazana Ra Anumzamo'na Nagra osu'noa naneke nehazanki, zamagra'a antahintahifinti havige huza ava'nagna zana ke'none huza nehaze.
Yahvé des Armées dit, « N'écoutez pas les paroles des prophètes qui vous prophétisent. Ils vous apprennent la vanité. Ils parlent d'une vision de leur propre cœur, et non de la bouche de Yahvé.
17 Hagi ama ana kasnampa vahe'mo'za Nagri nanekema amage'ma nontaza vahekura hu'za, Anumzamofo rimpa fru zamo'a tamagrane mesie nehu'za, kema nontahi'za zamagra'a zamavesite'ma vanoma nehaza vahekura hu'za, hazenke zamo'a tamagritera omegahie hu'za nehaze.
Ils disent continuellement à ceux qui me méprisent, Yahvé a dit: « Vous aurez la paix ». et à tous ceux qui marchent dans l'obstination de leur propre cœur, ils disent, « Aucun malheur ne viendra sur vous.
18 Hianagi nagra Jeremaia'na hu'na, ana kasnampa vahepintira iza Ra Anumzamofo atrufina Agri avuga mani'neno, agra avufintira Anumzamofona negeno nanekema hiana antahi'ne? Ana hu'neankino Agrama hia nenekea mago'mo'e huno agesafintira ontahi'ne.
Car qui s'est tenu dans le conseil de Yahvé, pour qu'il perçoive et entende sa parole? Qui a écouté ma parole, et l'a entendue?
19 Hagi keho! Ra Anumzamofo arimpahe zamo'a, ununkomo'ma nehiaza huno ne-e. Ana nehiankino Agri rimpa ahe'zamo'a kagikagi zahomo nehiaza huno ruherafi ramino eno, havi avu'ava zama nehaza vahe'mokizmi zamasenia eme rentrako hugahie.
Voici que l'orage de Yahvé, sa colère, a éclaté. Oui, une tempête tourbillonnante! Elle éclatera sur la tête des méchants.
20 Hagi Ra Anumzamofo arimpa ahe'zamo'a vagaore mevava huno nevanigeno, nazano hugahuema huno antahi'nesia zana ana maka huvagaregahie. Henka'a ana maka zama ome vagaresania zupa, tamagra ama ana zankura antahi ama' hugahaze.
La colère de Yahvé ne reviendra pas avant qu'il ait exécuté et a réalisé les intentions de son cœur. Dans les derniers jours, vous le comprendrez parfaitement.
21 Ra Anumzamo'a huno, Nagra ana kasnampa vahera huozamante'noe. Hianagi zamagra'a zamagesafinti kasnampa kea hu'za nevu'za, Nagra nanekea ozamasami noanagi, zamagra zamagesafinti havi kasnampa kea ome huama nehaze.
Je n'ai pas envoyé ces prophètes, et pourtant ils ont couru. Je ne leur ai pas parlé, mais ils ont prophétisé.
22 Hianagi Nagri atrufima zamagra mani'ne'za nagri nanekema antahi'naresina, Nagri nanekea huama hu'za vaheni'a zamasamizage'za nentahi'za, kefo avu'azama nehaza kante'ma nevaza zana atre'za rukrahe hu'za ne-eza, havi avu'ava zampintira atre'za azasine.
Mais s'ils s'étaient tenus dans mon conseil, alors ils auraient fait en sorte que mon peuple entende mes paroles, et les aurait détournés de leur mauvaise voie, et de la méchanceté de leurs actes.
23 Ra Anumzamo'a huno, Tamagrama antahi'zana, amama mani'nona mopa'afinke Anumzana Agra mani'neno, afete ru moparega Anumzana omani'ne huta nehazafi?
« Je suis un Dieu à portée de main », dit Yahvé, « et non un Dieu lointain?
24 Hagi Ra Anumzamo'a huno, tamagrama antahi'zana mago vahemo'ma fra'ma ki'nesaniana Nagrikura onkegahie huta nehazo? Ra Anumzamo'a huno, monafine mopafinema Nagrama mani avi'mate'noana tamagra ontahi'nazafi?
Quelqu'un peut-il se cacher dans des lieux secrets pour que je ne puisse pas le voir? » dit Yahvé. « Ne remplis-je pas le ciel et la terre? » dit Yahvé.
25 Hagi Ra Anumzamo'a huno, ama ana kasnampa vahe'mo'zama Nagri nagifima havige kasnampa nanekema hu'nazana, nagra ko antahi'noe. Ana kasnampa nanekea amanage hu'naze. Nagra mago ava'na ke'noe, nagra mago ava'na ke'noe hu'za hu'naze.
« J'ai entendu ce qu'ont dit les prophètes, qui prophétisent des mensonges en mon nom, disant: 'J'ai eu un rêve! J'ai eu un songe!
26 Hagi ama ana kasnampa vahe'mo'zama zamagra'a zamagu'afinti'ma eri fore hu'zama havi kasnampa nanekema huama'ma hu'za nevaza zana, nazupa ome atregahaze. Zamagrira zamagu'amo rezmavatga hige'za havi kasnampa naneke eri fore hu'za huama nehaze.
Jusqu'à quand cela sera-t-il dans le cœur des prophètes qui prophétisent le mensonge, même les prophètes de la tromperie de leur propre cœur?
27 Hagi zamagra havige ava'nama ke'naza ava'na kea huge antahige nehu'za, zamagrama antahi'zana ana nehanunke'za Anumzamofona antahi omisaze hu'za hu'naze. Zamagehe'za e'inahu avu'avaza hu'za Nagrira antahi onami'za Bali havi anumzante monora hu'naze.
Ils ont l'intention de faire oublier mon nom à mon peuple par les rêves qu'ils racontent chacun à son prochain, comme leurs pères ont oublié mon nom à cause de Baal.
28 Hagi mago kasnampa ne'mo'ma ava'nama ke'nesaniana atrenkeno agra ana ava'na huama hino. Hagi mago vahe'mo'ma Nagritegati'ma nanekema eri'nesania vahe'mo'a Nagrama asami'nesanua nanekea hu fatgo huno vahera zamasamino. Nagri nanekemo'a witimofo raga'agna hu'ne. Hianagi ana kasnampa vahe'mokizimi nanekemo'a witimofo akrua gna hu'ne.
Que le prophète qui a un rêve raconte un rêve, et que celui qui a ma parole dise fidèlement ma parole. Qu'est-ce que la paille pour le blé? dit Yahvé.
29 Ra Anumzamo'a huno, Nagri nanekemo'a tevegna hune'no, hamankna hu'neankino havea rufrageno rako huno rufuzafu petregahie.
« Ma parole n'est-elle pas comme un feu, dit Yahvé, et comme un marteau qui brise le rocher?
30 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Antahiho! Nagrama mago vahe'ma asami'nenua nanekema musufama erino, Anumzamo nesami'nea naneke huno'ma huama'ma hania kasnampa vahera ha'rentegahue.
C'est pourquoi voici, j'en veux aux prophètes, dit l'Éternel, qui volent chacun mes paroles à leur prochain.
31 Ra Anumzamo'a huno, zamagra'a zamagiteti havi kasnampa nanekema nehu'za, Anumzamo tamia naneke nehunema hu'za nehaza kasnampa vahera tamagerfa hu'na ha' rezamantegahue.
Voici, j'en veux aux prophètes, dit l'Éternel, qui se servent de leur langue et disent: « Il dit ».
32 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Ava'nama ke'naza zanku'ma havi kasnampa kema nehaza vahera ha' rezamantegahue. Zamagra havige hu'za vaheni'a rezamatga hu'za zamavare'za havi kante nevaze. Nagra ana vahera huhamparite'na huzamantoge'za ome'naze. Ana hu'neankino zamagrama haza zamo'a ama vahera zamaza osutfa nehie, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Voici, j'en veux à ceux qui prophétisent des songes mensongers, dit Yahvé, qui les racontent et égarent mon peuple par leurs mensonges et par leur vaine vantardise; pourtant je ne les ai ni envoyés ni commandés. Ils ne profitent pas du tout à ce peuple », dit Yahvé.
33 Hagi Ra Anumzamo'a Jeremaianagura huno, Mago vahemo'o, mago kasnampa nemo'o, mago pristi vahemo'o kagrite'ma eno, henkama fore'ma hania zankura Ra Anumzamo'a mago'a kasnampa kea kasaminefi tasamioma hanagenka, mago kasnampa kea omneneanki, Ra Anumzamo'a tamatregahie hunka zamasamio.
« Lorsque ce peuple, ou le prophète, ou un prêtre, t'interrogera en disant: « Quel est le message de Yahvé? Tu leur répondras: « Quel message? Je vous rejetterai, dit Yahvé ».
34 Hagi mago vahe'mo'o, mago kasnampa vahe'mo'o mago pristi vahemo'ma havigema huno ama kasnampa kea Ra Anumzamo nasamige'na huama nehuema huno hania vahera, Nagra ana vahe'ene noma'afima nemaniza naga'enena ana maka ranknaza zamigahue.
Quant au prophète, au prêtre et au peuple qui diront: « Le message de Yahvé », je punirai même cet homme et sa famille.
35 Hagi nagra Jeremaia'nama tamasami'nuana, tamafuhe'zane tamagri tavaonte'ma nemaniza vahe'enena amanage huta ontahige antahige hiho. Na'ane huno Ra Anumzamo'a kenona nehie nehuta, na'ane huno nanekea nehie? huta hiho.
Vous direz chacun à son voisin, chacun à son frère: « Qu'est-ce que l'Éternel a répondu? » et « Qu'est-ce que l'Éternel a dit? »
36 Hianagi Ra Anumzamofo kasnampa kemo'a amanahu hune huta mago'enena huamara osiho. Na'ankure tamagra'a naneke huama nehuta, tagri Anumzama Monafi sondia vahe'mofo Anumzama kasefa'ma huno mani'nea Ra Anumzamofo nanekea eri akrahe krahu nehaze.
Vous ne parlerez plus du message de l'Éternel, car la parole de chacun est devenue son message, car vous avez perverti les paroles du Dieu vivant, de l'Éternel des armées, notre Dieu.
37 Hagi mago vahemo'ma ana kema hania kasnampa vahe'ma antahigenakura amanage huno antahigeno. Na'ane huno Ra Anumzamo'a kenona huneganteno, na'ane huno nanekea kasami'ne?
Vous direz au prophète: « Que t'a répondu Yahvé? » et « Qu'a dit Yahvé?
38 Hianagi tamagra huta ama'i Ra Anumzamofo kasnampa naneke huta nehazanagi, Nagra e'inahu nanekea osiho hu'na i'o huramante'noe. Hianagi Nagri kea eri netreta, ete ama'i Ra Anumzamofo kasnampa naneke huta nehaze.
Si vous dites: « Le message de l'Éternel », l'Éternel dit: « Parce que vous dites cette parole: « Le message de l'Éternel », et que je vous ai envoyé dire de ne pas dire: « Le message de l'Éternel »,
39 E'ina hu'negu Nagra naganekani nezami'na, Nagri tava'ontetira tamaretufe atresugeta, tamafahe'ine tamagri'enema tami'noa rankumara atreta vugahaze.
voici, je vous oublierai, et je vous rejetterai avec la ville que j'ai donnée à vous et à vos pères, loin de ma présence.
40 Hagi Nagra tamatrenugeta tamagaze zampi mani vava huta nevuta, havi tamagia erita vuvava nehuta anazankura tamagera okanigahaze.
Je mettrai sur toi un opprobre éternel et une honte perpétuelle, qui ne s'oubliera pas.'"

< Zeremaia 23 >