Zeremaia 22

1 Hagi Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne. Kagra Jeremaiaga Juda kini ne'mofo nonte uraminka amanage hunka nanekea ome zamasamio.

Detta säger Herren: Gack ned i Juda Konungs hus, och tala der detta ordet:

2 Juda kini ne'ma Deviti kini trate'ma mani'nana ne'mokane, eri'za vahe kamo'zane, ama kuma'mofo kafaramimpinti'ma efresaza vahe'motanena tamagesa ante'neta Ra Anumzamofo nenekea antahiho.

Och säg: Hör Herrans ord, du Juda Konung, som på Davids stol sitter, både du, och dine tjenare, och ditt folk, som igenom dessa portarna ingån;

3 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Fatgo avu'avaza huta refkoma hanazana, vahe'mo'zama zamazeri havizama nehu'za ke'onke'za zamima musufama erisageta, zamazeri havizama hanaza vahetega anteta zamaza hiho. Ana nehuta ru vahe'ma tamagranema enemaniza vahe'ene, megusa mofavre naga'ene, kento a'nane naga'enena zamazeri havizana huta hara reozmanteho. Ana nehuta ke'zami omane vahera zamaheta ama kumapina korana eri tagi otreho.

Så säger Herren: Håller rätt och rättviso, Och hjelper den beröfvada utu våldsverkarens hand; och oförrätter icke främlingen, den faderlösa och enkona, och görer ingom öfvervåld, och utgjuter icke oskyldigt; blod i detta rummet.

4 Hagi tamagrama ama nanekema antahita amage'ma antesageno'a, kini ne'ma nemania nomofo kafaramimpinti Deviti kini trate'ma kinima emanisaza vahe'mo'za karisine hosi afumofo agumpi mani'ne'za enefresage'za, kini ne'mofo eri'za vahemo'zane veamo'zanena ana kafaramimpinti efregahaze.

Om I detta gören, så skola Konungarna, som på Davids stol sitta, infara genom desses hus portar, både till vagn och till häst, samt med deras tjenare och folk.

5 Hianagi tamagra Nagri kema antahita amage'ma ontesazana, Nagra'a nagifi huvempa huankino ama nomo'a havizantfa hanigeno anampina mago zana omanegahie huno Ra Anumzamo'a hu'ne.

Men om I detta, icke hören, så hafver jag svorit vid mig sjelf, säger Herren: Detta hus skall förstördt varda.

6 Hagi Juda kini ne'mo'ma nemania kumakura amanage huno Ra Anumzamo'a hu'ne. Kagra nagri navurera knare'zantfama hu'nea Gileati mopagna nehunka, Lebanoni mopafima me'nea za'za agonagna hu'nane. Hianagi menina kazeri haviza hanugenka, ka'ma kokamo'ma hiaza nehunka, havizama hu'nea kumapima vahe'ma omaniaza hugahane.

Ty så säger Herren om Juda Konungs hus: Gilead, du äst mig hufvudet i Libanon; hvad gäller, jag skall göra dig till öde, och städerna utan inbyggare?

7 Nagra tamagri ha' vahera huzmantenuge'za ha'ma hu'zantamine erine'za e'za knare'nare sida zafaraminteti'ma noma ki'naza zafaramina eme tagana vazi'za teve hanavazi'za kregahaze.

Ty jag hafver beställt förderfvare öfver dig, hvar och en med sin vapen; de skola omkullhugga, din utvalda cedreträ, och kasta dem i elden.

8 Hagi ana'ma hutesage'za henka kokankoka moparegati vahe'mo'zama ama rankuma tavaonte'ma enevanu'za, amanage hu'za zamagra'a zamagenoka hugahaze. Nahigeno Ra Anumzamo'a agima vu'nea Jerusalemi rankumara amanahu avu'ava zana trohunte hu'za hugahaze.

Så skola månge Hedningar gå framom denna staden, och säga emellan sig: Hvi hafver Herren alltså, handlat med denna stora stadenom?

9 Ana ke'zamirera zamagra'a kenona amanage hu'za hugahaze. E'ina'ma hu'neana, na'ankure Ra Anumzana zamagra'a Anumzanema huhagerafi huvempa kema hu'naza nanekema zamefi hunemi'za, havi anumzaraminte kepri hu'za mono'ma nehu'za eri'zama eri zamante'naza zanku anara hu'ne hu'za hugahaze.

Och man skall svara: Derföre, att de Herrans sins Guds förbund öfvergifvit hafva, och tillbedit andra gudar, och tjent dem.

10 Hagi kini ne' Josaia'ma fria zankura zavira neteta tamasunkura osuta, agri nemofo kini ne' Jehoahasinku tamasunkura nehuta zavirateho. Na'ankure ha' vahe'mo'za eme avre'za ru moparega ome kina huntesageno, anantega umani'neno mopa'a eme onketfa hugahie.

Gråter icke öfver de döda, och grämer eder icke öfver dem; men gråter öfver den der bortfar, och skall aldrig igenkomma, att han sitt fädernesland mer se må.

11 Hagi Josaia nemofo Jehoahasima nefa noma erino Juda kinima maninege'za avre'za kinama ome hunte'naza nekura Ra Anumzamo'a huno, ete ama kumatera omegahie hu'ne.

Ty så säger Herren om Sallum, Josia son, Juda Konungs, som Konung är uti sins faders Josia stad, som utfaren är af detta rum: Han skall intet komma här igen;

12 Anama avre'za vu'za ome kinama hunte'naza moparega umani'neno frigahiankino, ama mopa ete mago'enena eme onkegahie.

Utan måste dö uti det rum, dit han för en fånga förd är, och skall detta land intet mer se.

13 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Kini ne' Jehoiakimi'a ra knazampi ufregahianki kva hino. Na'ankure agra fatgo osu avu'ava huno tva'oma'are'ma nemaniza vahera hige'za noma'ane noma'amofo agofetu'ma me'nea nonema ki'naza vahera, mizana ozami'ne.

Ve honom, som uppbygger sitt hus med synd, och sin mak med orätt; den sin nästa för intet arbeta låter, och icke gifver honom sin lön;

14 Hagi ana kini nemo'a huno, nagra noni'a ra nonkrefa kite'na nomofo agofetu'ma me'nea nompina ranra zante ome hunaraginte eme hunaraginte nehu'na, zaho'ma eri kana rama'a hagenente'na, sida zafareti nomofo agu'afina ahegagintegahue. Ana hute'na koranke pentireti eri masave hu'na frentesugeno hentofaza hugahie huno nehie.

Och tänker: Nu väl, jag vill bygga mig ett stort hus, och ett vidt palats; och låter hugga sig fenster deruppå, och panelar det med cedreträ, och målar det rödt.

15 Hagi kagrama antahinana mago'a vahe'ma zamagatere'na rama'a sida zafareti'ma noma ki'noa zamo hige'na kinia mani'noe hunka nehampi? Hagi negafa Josaia'ma ne'zane tinema neneno, fatgo avu'ava zama nehuno, fatgoma huno vahe'ma refkoma hiazamo higeno knare'ma huno nomani'zama mani'neana kagra antahi'nampi?

Menar du, att du vill vara Konung, efter du prålar med cedreträ? Hafver din fader ock icke ätit och druckit, och blef ändock likväl vid rätt och rättfärdighet; och honom gick väl?

16 Hagi Josaia'a zamunte omane vahe'ene ke'onke zanku'ma atupa'ma hu'naza vahe'enena zamagri kaziga anteno zamaza hu'ne. Ana'ma hiazamo higeno maka'zama hiazamo'a knare zanke hu'ne. Ra Anumzamo'a huno, Nagri'ma nageno antahino'ma hu'nesania vahe'mo'a e'inahu avu'avaza hugahie huno hu'ne.

Han halp dem elända och fattiga till rätt, och det gick honom väl af. Är icke detta rättsliga känna mig? säger Herren.

17 Hianagi kagra maka zana kavureti keganunu nehunka fatgo osu kanku hakenka fenozana eri avi'netane. Ke'zami omane vahera zamahe nefrinka, zamunte omane vahera zamazeri haviza nehunka, zago'zamia hanarenka e'nerine.

Men din ögon och ditt hjerta stå intet alltså, utan på din girighet, på att utgjuta oskyldigt blod, till att göra öfvervåld och orätt.

18 E'ina hu'negu Juda kini ne' Josaia nemofo Jehoiakiminkura Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne. Jehoiakimi'ma frisige'za vahe'mo'za agrikura zamasunku hu'za zavira nete'za, nerafunkura tasunku hune nosanageno, nerasaronkura tasunku hune hu'za osugahaze. Ana nehanage'za vahemo'zanena zavira atenente'za kvatimofonkura tasunku huntone nosanageno, hankave kini nekura tasunku huntone hu'za nosu'za, agrikura zavira otegahaze.

Derföre säger Herren om Jojakim, Josia son, Juda Konung: Man skall intet begråta honom ( sägandes ): Ack broder, ack syster! Man skall intet begråta honom ( sägandes ): Ack herre, ack ädling!

19 Hagi agri'ma asente'sazana tonki afu'ma frige'za asente'naku'ma avazu hu'za megia nevazankna huza Jerusalemi kumapintira avazuvaze hu'za kuma kafante vute'za megi'a ome matevu atregahaze.

Han skall likasom en åsne begrafven varda, försläpad och utkastad i porten i Jerusalem.

20 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'mota, ana maka vahe'ma zamagranema nanekema huhagerafi'naza vahera hago haviza huvagarazanki zamagrikura Lebanoni mopafi marerita zavira ome neteta, Abarimi mopafina ranke huta zavi krafa ome nehuta Basani mopafinena zavirateta vano hiho.

Ja, gack ock nu upp på Libanon, och ropa, och låt dig höra i Basan, och ropa af Abarim; ty alle dine älskare äro ömkelige.

21 Hagi kagrama maka zampima knare'ma hunka mani'nana knafi ko nagra koro kea kasami'noane. Hianagi kagra hunka, ana nanekea ontahigahue hunka hu'nane. E'inahu kema hanana ko'ma osi'ma mani'nantegati'ma hunka'ma e'nana naneke ana nanekege menina nehane. Ana nehunka nagri kea antahinka amagera nontane.

Jag hafver tillförene sagt dig det, då det ännu väl stod med dig; men du sade: Jag vill intet hörat. Alltså hafver du gjort alla dina lifsdagar, att du intet hafver hört mina röst.

22 Hagi kagri ha' vahe'mo'za zaho'mo hiaza hu'za e'za kva vaheka'a eme zamavaresga hu'za vugahaze. Kagrama eri hagerafinka'ma nemanina vahera zamavare'za maka kina ome huzamantegahaze. Ana hanigenka kagrama hu'nana havi kavukva zankura krimpamo'a kna nehina kagazegu hugahane.

Vädret drifver alla dina herdar, och dine älskare fara bort fångne; der måste du till spott och skam varda, för alla dina ondskos skull.

23 Hagi Lebanonima nemaniza vahe'mota, namamo sida zafafi noma ki'no nemaniaza huta, sida zafareti nona kita mani'nazanagi, mofavre ante'naku nehia amo'ma atagu nehiaza huta kofta'a knafi tusi tamatagu nehuta kragira rugahaze.

Du som nu i Libanon bor, och hafver din näste i cedreträ, huru skönliga skall du se ut, när dig värk och sveda uppåkommer, såsom ene i barnsnöd?

24 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagra Ra Anumzama kasefa hu'na mani'noa Anumzamo'na huankinka, Juda kini ne' Jehoiakimi nemofo Jekoniaga tamaga kaziga nazampi nentanua rinigna kagra hu'nananagi, kagrira ana rinima eri zafitreankna hugahue.

Så sant som jag lefver, säger Herren: Om Chonia, Jojakims son, Juda Konung, vore en signetsring på mine högra hand, så skulle jag ändå rifva dig deraf;

25 Ana hute'na kahefrinaku'ma nehazagenka koro'ma hune zamantana vahera, Babiloni kini ne' Nebukatnesane Babiloni sondia vahe'mokizami zamazampi kavrentegahue.

Och gifva dig dem i händer, som efter ditt lif stå, och för hvilkom du dig fruktar, nämliga uti NebucadNezars händer, Konungens i Babel, och de Chaldeers;

26 Hagi kagri'ene negreranena tanazerite'na matevu atresugeta ru moparega vugaha'e. Ana mopa tanagri mopa omane'neanagi anantega umanineta frigaha'e.

Och skall drifva dig, och dina moder, som dig födt hafver, uti ett annat land, der edart fädernesland icke är, och der skolen I dö.

27 Ama mopafima e'zankura tusiza huno tanavesigahie. Hianagi ometfa hugaha'e.

Och uti det land, der de af hjertat gerna igen voro, skola de icke igenkomma.

28 Hagi nahigeno Jehoiakimi'a tako'ma huno haviza hu'nea mopa kavogna nehuno, vahe'mo'za avesi nontaza mopa kavognara hu'ne? Nahanige'za agri'ene mofavre naga'anena zamavare'za vu'za ome zamasgafe tresage'za ke'za antahi'za osu'nesaza mopafina kina hugahaze?

Hvilken en elände, föraktad och fördrifven man är dock Chonia! Ett vanvördt och uselt fat! Ack! huru är han dock, samt med sine säd, fördrifven, och uti ett obekant land kastad!

29 Hagi mopamoka, ama mopamoka, ama Israeli mopamoka Ra Anumzamofo nanekea antahio.

O land, land, land, hör Herrans ord.

30 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Jehoiakimi agigenkema krentesana avontafepima krentesanana, agrikura mofavre onte'nea nere hunka krento. Na'ankure ne' mofavre naga'afintira magomo'a agri kumara erino Deviti kini tratera kinia omanigahie. Ana nehina henka'anena kinia eforera hu'za Juda vahetera kegava osugahaze.

Detta säger Herren: Skrifver denna mannen upp för en förderfvad; för en man dem i sina lifsdagar intet lyckas skall; ty han skall icke hafva den lyckona, att någor af hans säd skall sitta på Davids stol, och länger öfver Juda råda.