< Aizaia 56 >

1 Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, Tamagra knare'ma huno refkohu avu'ava'zane, fatgo avu'ava'zane hiho. Na'ankure tamagri'ma ete tamagu'ma nevazina fatgo navu'navama erinte ama hanua knamo'a hago kofta nehie.
Så säger HERREN: Akten på vad rätt är och öven rättfärdighet, ty min frälsning kommer snart, och snart bliver min rättfärdighet uppenbarad.
2 Iza'o mani fruhu kna Sabatimofo kasegema amage'ma nenteno, havi avu'avazama nosania vahe'mo'a asomu erigahie.
Säll är den människa, som gör detta, den människoson, som står fast därvid, den som håller sabbaten, så att han icke ohelgar den, och den som avhåller sin hand från att göra något ont.
3 Ru moparega vahe'mo'ma Ra Anumzamofo amage'ma nentesania vahe'mo'a huno, Ra Anumzamo'a tagrira hu izora hanigeta Agri vahe'enena omanigahune hu'za zamagesa ontahiho. Ana nehanage'za zamagonknaza hari'nesnaza vahe'mo'za hu'za, tagra hagege hu'nea zafagna hu'none hu'za zamagesa ontahiho.
Främlingen, som har slutit sig till HERREN, må icke säga så: »Säkert skall HERREN avskilja mig från sitt folk.» Ej heller må den snöpte säga: »Se, jag är ett förtorkat träd.»
4 Na'ankure e'inahu vahekura Ra Anumzamo'a amanage huno nehie, Tamagonknazama hari'nea vahe'mota mani fruhu kna Sabati kasegea amage nenteta, Nagri'ma navenesia avu'avazama nehuta, huhagerafi huvempa ke'niama azeri antrakoma hanage'na,
Ty så säger HERREN: De snöpta, som hålla mina sabbater och utvälja det mig behagar och stå fast vid mitt förbund,
5 Nagra ana vahe'mokizmia zamagia noni'amofo agu'afine asopareganena krentenesnuge'za, vahe'mo'za nege'za antahi zamigahaze. E'i ana zamagia tamagri ne'mofamokizmi zamagia agatre'nesia zamagi zamisugeno ana zamagimo'a vagaore mevava hugahie.
åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar giva en åminnelse och ett namn, en välsignelse, som är förmer än söner och döttrar; jag skall giva dem ett evigt namn, som icke skall varda utrotat.
6 Ru moparega vahe'mo'ma Ra Anumzamofoma amage'ma nenteno, Agri eri'zama e'nerino Ra Anumzamofo agigu avesi avesi nehuno, Anumzamofo mono hunenteno, mani fruhu kna Sabatimofo kasegema amage nenteno, huhagerafi huvempa kenima azeri antrakoma nehania vahera,
Och främlingarna, som hava slutit sig till HERREN för att tjäna honom och för att älska HERRENS namn och så vara hans tjänare, alla som hålla sabbaten, så att de icke ohelga den, och som stå fast vid mitt förbund,
7 Nagra avre'na ruotage'ma hu'nea agona'niarega vu'na, Nagritegama nunamuma nehaza noni'afi vanugeno musenkase hugahie. Ana nehu'za Nagritegama kresramnama nevaza itare'ma tevefi kre fanane hu ofane mago'a ofanema hanage'na, Nagra nege'na muse hugahue. Na'ankure Nagri nomo'a maka ama mopafi vahe'mo'za nunamu eme hanaza no megahie hu'za hugahaze.
dem skall jag låta komma till mitt heliga berg och giva dem glädje i mitt bönehus, och deras brännoffer och slaktoffer skola vara mig välbehagliga på mitt altare; ty mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.
8 Israeli vahe'ma zamavare'za kinama ome huzmante naregati'ma ete zamavare atruma hu'nea Ra Anumzamo'a amanage nehie, Ko'ma Israeli vahe'ma zamavroge'za emani'naza vahepina, mago'ene ru vahera zamavaresnuge'za zamagrane emanigahaze.
Så säger Herren, HERREN, han som församlar de fördrivna av Israel: Jag skall församla ännu flera till honom, utöver dem som redan äro församlade till honom.
9 Hagi tanopafima nemaniza afi zagagafamotanena ne-enkeno, zafa tanopafima nemaniza afi zagagafamota eta ne'zana eme neho.
I alla djur på marken, kommen och äten, ja, I alla skogens djur.
10 Israeli vahe'mokizmi kva vahera zamavu asuhu vahe manine'za, antahintahigura atupa hu'naze. Zamagra zuka kragna hu'nazankiza zamavu'ma mase'zankuke zamavenesige'za zamagira hamunkiza masene'za ava'na kevava nehaze.
Väktarna här äro allasammans blinda, de hava intet förstånd; de äro allasammans stumma hundar, som icke kunna skälla; de ligga och drömma och vilja gärna slumra.
11 Zamagra amu osu kramo'ma agraguke nentahino ne'zama nevava nehiaza hu'za zamagraguke nentahiza, ama' antahi'za omane sipisipi kva vahe mani'naze. Ana nehu'za mago mago'moza zamagra zamavesite vanovano nehu'za, zamagra havige hu'za vahera rezmataga hu'za fenozana e'nerize.
Men de hundarna äro ock glupska och kunna ej bliva mätta. Ja, sådana människor äro herdar, dessa som intet kunna förstå! De vilja allasammans vandra sin egen väg; var och en söker sin egen vinning, alla, så många de äro.
12 Ana vahe'mo'za hu'za enketa waini tina neneta aka tina rama'a nesune hu'za nehaze. Ana nehuta okinena aka tina negahunanagi amama nenona avamena agatereta rama'a negahune huza nehaze.
»Kommen, jag skall hämta vin, och så skola vi dricka oss druckna av starka drycker. Och morgondagen skall bliva denna dag lik, en övermåttan härlig dag!»

< Aizaia 56 >