< Aizaia 51 >

1 Ra Anumzamo'a amanage hie, Fatgo avu'avazama kazigazi hutma nevaririta, Nagriku'ma hake vavama nehaza vahe'motma antahiho, ra havereti rutmana hu'na tamagri'ma tro'ma huramante'noa havere tamavua nenteta, mopama kafi'na tamavre'noa kerire tamavua keho.
Hør mig, I, som jager efter Retfærd, som søger HERREN! Se til Klippen, I huggedes af, til Gruben, af hvilken I brødes,
2 Agripinti'ma fore'ma hu'naza ne' Abrahamu negeta kaseramante'nea a' Seranena keho. Abrahamuma kema hu'noana agrike ke hu'noe. Ana hute'na asomu huntogeno agripinti ohampriga'a vahera fore huhakare hu'naze.
se til eders Fader Abraham, til Sara, der fødte eder: Da jeg kaldte ham, var han kun een, jeg velsigned ham, gjorde ham til mange.
3 Ra Anumzamo'a Saioni vahera zamazeri knare nehuno, havizama hu'nea mopa eri knare nehuno, hagegema hu'nea mopa'a eri knare hanigeno Ideni hozagna hugahie. Ana nehuno kama kokana eri knare hanigeno, Anumzamofo hozagna hugahie. Ana hanige'za zavena nehe'za, musenkase zagame hu'za, Ra Anumzamofo agia ahentesga hu'za susu huntegahaze.
Thi HERREN trøster Zion, trøster alle dets Tomter, han gør dets Ørk som Eden, dets Ødemark som HERRENs Have; der skal findes Fryd og Glæde, Lovsang og Strengespil.
4 Hagi Nagri vahe'mota tamagesa anteta antahiho, Nagriteti kasegemo'a nevanigeno, fatgoma huno refkohu avu'avazamo'a tavi'mo hiaza huno maka kokankoka mopafina remsa huno vuno eno hugahie.
I Folkeslag, lyt til mig, I Folkefærd, lån mig Øre! Thi Lov går ud fra mig, min Ret som Folkeslags Lys;
5 Nagrama fatgo navu'nava zama hu'na vahe'ma ete zamagu'vazi'na zamavaresnua knamo'a hago erava'o nehie. Nagra hankavenentake nazanteti fatgo navu'nava huna maka ama mopafima me'nea kumatmina kegava hugahue. Hageri amu'nompima me'nea kumamo'za Nagri hankavegura zamentinti nehu'za, hankave nazama rusute'na zamazama hanugu navega ante'za manigahaze.
min Retfærd nærmer sig hastigt, min Frelse oprinder, mine Arme bringer Folkeslag Ret; fjerne Strande bier på mig og længes efter min Arm.
6 Tamavua kesga hutma monarega negeta, anazanke hutma mopafina keho, tevegumo hiaza huno, monaramimo'a vaganeresnigeno, tavaravemo hiaza huno ama mopamo'a atafa neresnigeno, ama mopafima mani'naza vahe'mo'za kosima friaza hu'za frigahaze. Hianagi fatgo navu'nava'ma hu'na vahe'ma zamagu vazi'na ete zamavare navu'nava zamo'a vagaore mevava hugahie.
Løft eders Øjne mod Himlen og se på Jorden hernede! Thi Himlen skal svinde som Røg, Jorden som en opslidt Klædning, dens Beboere skal dø som Myg. Men min Frelse varer evigt, min Retfærd ophører aldrig.
7 Fatgo avu'avazama keta antahitama nehuta Nagri kasegema tamagu'afi azeri antarako'ma hu'naza vahe'motma, nagri nanekea antahiho. Vahe'mo'zama huhavizama huramantesaza zankura korora huta antahintahi hakarea osiho.
Hør mig, I, som kender Retfærd, du Folk med min Lov i dit Hjerte, frygt ej Menneskers Hån, vær ikke ræd for deres Spot!
8 Na'ankure ana vahe'mokizmi zamavufaga, hakanomo kukena taga huno neaza huno taga huno negahie. Hianagi Nagri fatgo navu'nava zamo'a vaga oreno mevava hugahie. Ana nehanigeno nasunku'ma hu'na ete vahe'ma zamagu'ma vazisua zamo'a, henkama forehu anante nante'ma hu'za vanaza vahetera meno vugahie.
Som en Klædning skal Møl fortære dem, Orm fortære dem som Uld, men min Retfærd varer evigt, min Frelse fra Slægt til Slægt.
9 Otio, Otio! Ra Anumzamoka otinka hankave ka'a eri ama hunka, korapa'ma evu'nea knafima tagri naga'ma zamazama hu'nanaza hunka, menina taza huo. Hagerimpima nemania afi'zaga Rehapuna kagra kanonteti reharuharu hutenka, kazinteti kitagi osi'osira hu'nane.
Vågn op, vågn op, HERRENs Arm, og ifør dig Styrke, vågn op som i henfarne Dage, i Urtidens Slægter! Mon du ej kløvede Rahab, gennembored Dragen,
10 Kagrake'za hagerina eri hagege nehunka, hageri amu'nompina kana eri fore nehunka, zamagu'ma vazinka ete zamavranke'za kagri vahe'mo'za ana kante e'naze.
mon du ej udtørred Havet, Stordybets Vande, gjorde Havets dyb til en Vej, hvor de genløste gik?
11 Ko'ma zamagu'ma vazinka zamavare'nana vahe'mo'za, muse zagame nehu'za Saioni kumatega ete egahaze. Mevava musezamo'a kini fetorigna huno zamasenirera me'nesnigeno, tusi musenkase zamo zamagu'afina avitegahie. Ana nehanigeno asunku'ma huno zavi'ma ate'zana zamagripina omnegahie.
HERRENs forløste vender hjem, de drager til Zion med Jubel med evig Glæde om Issen; Fryd og Glæde får de, Sorg og Suk skal fly.
12 Nagrake'za Ra Anumzamo'na tamazeri hankaveneti'na, knazana eri atrena tamazeri knarera nehue. E'ina hu'negu maka vahe'mo'za amne vahetfa mani'nazanki'za trazamo'ma ame huno hagege hiankna hugahazanki, mago vahekura korora osiho.
Jeg, jeg er eders Trøster, hvem er da du, at du frygter dødelige, jordiske Mennesker, der bliver som Græs,
13 Nagra mona tro huntogeno nemege'na, mopamo'ma oti fatgoma hu'nea tra'a trora hu'noe. Hianagi tamagri Ra Anumzama tamagri'ma tamazeri fore'ma hu'noa Anumzamonagura tamaganekanize. Tamagri'ma zamarimpa aheramante'za tamazeri havizama haza vahekura maka zupa na'a higeta tamagogogura nehaze? Anama tamarimpama aheneramantaza vahera menina iga mani'nazagetma nezamagaze?
at du glemmer HERREN, din Skaber, der udspændte Himlen og grundfæsted Jorden, at du altid Dagen lang frygter for Undertrykkerens Vrede. Så snart han vil til at lægge øde, hvor er da Undertrykkerens Vrede?
14 Kinafima mani'naza vahe'mo'za kinafina mani'ne'za ofrigahazanki, ame hu'za kinafintira atre'za fru hu'za vugahaze. Ana nehu'za ne'zankura atupara osu rama'a me'nesige'za negahaze.
Snart skal den krumsluttede løses og ikke dø og synke i Graven eller mangle Brød,
15 Nagra Ra Anumzana tamagri Anumza mani'noanki'na, hagerina eri kranto kranto hugeno ra agasasana nerie. Ana nehiankino Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzane huno nagi'a me'ne.
så sandt jeg er HERREN din Gud, som rører Havet, så Bølgerne bruser, den, hvis Navn er Hærskarers HERRE.
16 Nagra tamagite nanekeni'a nente'na nazanteti refite'ramante'noe. Nagrake'za monaramina tro hunente'na mopama oti'nea trara trohu'noe. Ana nehu'na Saioni kumapima mani'naza vahekura Nagri vahe fatgo mani'naze hu'na nehue.
jeg lægger mine Ord i din Mund og gemmer dig under min Hånds Skygge for at udspænde Himmelen og grundfæste Jorden og sige til Zion: "Du er mit Folk."
17 Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'mota otiho, otita ru tamavuna nehutma, oti hankavetiho. Ra Anumzamofo arimpa ahe'zana, waini tima hiaza huno kapufi tamigeta nevagareteta tusiza huta neginagi nehuta, tamagia reso'e osu'naze.
Vågn op, vågn op, stå op, Jerusalem, som af HERRENs Hånd fik rakt hans Vredes Bæger og tømte den berusende Kalk til sidste Dråbe.
18 Hagi kagrama kasezamantenka kegavama hu'nana ne' mofavre nagapintira magomo'e huno kazantera azerino kana kaverira osu'ne.
Af alle de Børn, hun fødte, ledte hende ingen, af alle de Børn, hun fostred, greb ingen hendes Hånd.
19 Kagrira tare knazamo eme kazeri haviza hune. Iza asunkura huganteno karimpa eri fruhu kea hugahie? Ana knazana ha'zamo'ene agatonto zamo'ene eme kazeri haviza hugahianki, Nagra inankna kampinti kazeri so'ea hanugenka karimpa frua hunka manigahane?
To Ting timedes dig hvo ynker dig vel? Vold og Våde, Hunger og Sværd - hvo trøster dig?
20 Kagri ne' mofavre naga'mo'za zamavu evuevu huno hankavezamia omanege'za, kukomo dia afu azerinteaza hu'za maka kantu hanarera mase vagare'naze. Ra Anumzamo'a ana vahera zamazeri ko'nerino, zamazeri havizantfa hugahie.
Ved alle Gadehjørner lå dine Sønner i Afmagt som i Garn Antiloper, fyldte med HERRENs Vrede, med Trusler fra din Gud.
21 E'ina hu'negu hazenkefima mani'naza vahe'mota kama antahiho, tamagra neginagima nehazana waini ti neta neginagia nosaze.
Hør derfor, du arme, drukken, men ikke af Vin:
22 Hankavenentake Ra Anumzamo'ma, kazama higenka'ma ha' vaheka'ama ha'ma huzamagatenerana Anumzankamo'a amanage hie, Nagri narimpa ahe'zamo'ma kapufima me'negenka'ma kazampi eri'nenkama nenenka neginagima hu'nana kapua ko eritre'noe. Ana hu'neanki'na henka'anena atrenugenka ana kapufintira narimpa ahe'zana onegahane.
Så siger din Herre, HERREN, din Gud, der strider for sit Folk: Se, jeg tager den berusende Kalk fra din Hånd, aldrig mer skal du drikke min Vredes Bæger;
23 Hianagi kagri'ma kazeri haviza nehu'za, kavugosaregati mopafi maso hazagenka mase'nanke'za, mopafima hiaza hu'za kamagenafina zamagiareti rentrako'ma hu'za vanoma hu'naza vahe'mokizmi zamazampi ana kapua antegahue.
og jeg rækker det til dine Plagere, dem, som bød dig: "Bøj dig, så vi kan gå over!" og du gjorde din Ryg til Gulv, til Gade for Vandringsmænd.

< Aizaia 51 >