Aizaia 41

1 Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Hageri amu'nompima me'nea mopafima mani'naza vahe'mota, tamagasasana eritaganeta mani'neta, nagri kea antahiho. Kokankokama mani'naza vahe'mota hanave eneritma, erava'o huta nanekea hiho. Hagi keagama eri fatgoma hu kumate enketa, keaga eri fatgo hamneno.

Tigen, I havsländer, och lyssnen till mig, och må folken hämta ny kraft; må de så komma fram och tala, ja, låt oss med varandra träda inför rätta.

2 Zage hanati kaziga kini nera iza azeri otigeno vuno maka kaziga hara huzmagatenere? Iza mago'a kumate kini vahera azampina zamavarentegeno, zamazeri havizana nehuno bainati kazinteti'ene ati keveretira zamahe hanara nehie? Ana hige'za zaho'mo witi hona'a eri hareno freanknara huno ati'aretira zamahe hanara hu'ne.

Vem har i öster låtit denne uppstå, som mötes av seger, var han går fram? Vem giver folkslag i hans våld och gör honom till härskare över konungar? Vem gör deras svärd till stoft och deras bågar till strå som föres bort av vinden?

3 Korapara agra vanoa osu'nea kante Agra ame huno zamarotago huno vu'ne. Anama nehuno'a agra hazenkea e'ori'ne.

Han förjagar dem, där han går lyckosam fram, vanliga vägar trampar icke hans fot.

4 Iza ese agafarera ama ana zantamina forera huo higeno forera hu'ne? Iza ese agafaretira vahera fore huo higeno fore huteno manino ne-e. Ese agafa Nagra Ra Anumzamo'na mani'ne'na, vagarera nagrake mani'noe.

Vem har verkat och utfört detta? Det har han som från begynnelsen kallade människors släkten fram: jag, HERREN, som är den förste och som intill det sista är densamme.

5 Hageri amu'nompima mani'naza vahe'mo'za anazama nege'za zamahirahi nerege'za koro nehaze. Ana nehazage'za afete mopafima mani'naza vahe'mo'za zamagogogu nehu'za magopi eme atru hu'naze.

Havsländerna se det och frukta, och jordens ändar förskräckas. Man närmar sig till varandra och kommer tillhopa.

6 Hagi maka tavao'zamirema mani'naza vahera zamazeri hankaveneti'za, korora osu hankavetita maniho hu'za zamasami'naze.

Den ene vill hjälpa den andre; han säger till den andre: »Fatta mod!»

7 Zafareti'ma antre'zama keonke'zama tro'ma nehaza vahe'mo'zane, golima aeni trate'ma ante'za ru kutama nehaza vahemo'zanena, zamagra'a ozamazeri hankaveti azamazeri hankaveti hu'za knare eri'za enerune hu'za nehu'za, nirireti ana zama tro'ma hu'naza zana ahentrako hazageno evunoramie.

Träsnidaren sätter mod i guldsmeden, bleckslagaren i den som hamrar på städ. Han säger om lödningen: »Den är god» och fäster bilden med spikar, så att den ej faller omkull.

8 Hianagi tamagra Israeli vahera Nagri eri'za ne' Jekopu naga'mota, nagri roneni'a Abrahamumpinti efore hu'naza naga mani'nazage'na, nagri eri'za vahe manisnaze hu'na tamagrira ko huhampri ramante'noe.

Men du Israel, min tjänare, du Jakob, som jag har utvalt, du ättling av Abraham, min vän,

9 Mopa ome atre eme atre hutegati tamagrira tamavre'na e'noe. Ana nehu'na nagri eri'za vahe mani'naze hu'na huhampri neramante'na, namefira huorami'noe.

du som jag har hämtat från jordens ändar och kallat hit från dess yttersta hörn och till vilken jag har sagt: »Du är min tjänare, dig har jag utvalt och icke försmått»,

10 E'ina hu'negu korora osiho, na'ankure nagra tamagrane mani'noe. Nagra tamagri Anumza mani'noanki, antahintahi hakarea osiho. Nagra tamazeri hankaveneti'na, tamaza hugahue. Nagra tamagerfa hu'na hankavenentake tamaga nazampi tamazerigahue.

frukta icke, ty jag är med dig; var ej försagd, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig ock, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.

11 Hanki antahiho, tamagri'ma zamarimpa aheneramantaza vahe'mo'za zamagazegu nehanage'za, zamagefenkami atregahaze. Ana nehanage'za tamagrima ha'ma reneramantaza vahe'mo'za fanane hu'za amne zankna hugahaze.

Se, alla som äro dig hätska skola komma på skam och blygas; dina motståndare skola bliva till intet och skola förgås.

12 Hagi keha'ma reneramantaza vahekura keganti kegama hugahazanagi, ozmagetfa hugahaze. Ana nehanage'za ha'ma reneramantaza vahe'mo'za amne zankna hu'za fanane hugahaze.

Du skall söka efter dina vedersakare, men icke finna dem; ja, de som strida mot dig skola bliva till intet och få en ände.

13 Nagra Ra Anumzana tamagri Anumza mani'noe. Ana hu'noanki'na tamaga tamazante tamazerine'na kegava huneramantoanki'na tamaza hugahuanki korora osiho hu'na neramasamue.

Ty jag är HERREN, din Gud, som håller dig vid din högra hand och som säger till dig: Frukta icke, jag hjälper dig.

14 Israeli vahera Jekopu nagara hagirafagna huta hankavetamia omane vahemota korora osiho. Na'ankure nagrake'za tamaza hugahue. Nagra Ra Anumzana tamagu'ma vazina tamavre'noa Anumzankina, Israeli vahetema Ruotgema hu'noa Anumza mani'noe.

Så frukta nu icke, du mask Jakob, du Israels lilla hop. Jag hjälper dig, säger HERREN; din förlossare är Israels Helige.

15 Antahiho, witima refuzafu nepaza zafare'ma, kasefa ave'ama antegeno witima refuzafuma nepeaza hu'na tamagrira tamazeri retro ha'nena, agonaramina refuzafu'nepeta, ne'onse agonaramina witi akruma hareaza hugahaze.

Se, jag gör dig till en tröskvagn, ny och med skarpa taggar, så att du skall söndertröska berg och krossa dem till stoft och göra höjder lika agnar.

16 Witima harenaku zahopi matevigeno, zaho'mo hona'ama erino viaza huta zamazeri panini hanage'za vugahaze. Hianagi Ra Anumzana Israeli vahetema Ruotage'ma hu'noa Anumzamo'na nagi erisga nehutma, nagri hihamu hankavegura musena hugahaze.

Du skall kasta dem med kastskovel, och vinden skall föra dem bort och stormen förskingra dem; men du själv skall fröjda dig i HERREN och berömma dig av Israels Helige.

17 Zamunte omne vahe'ene, nana zanku'ma atupa'ma nehaza vahe'mo'za tima ne'zankura zmanankemo'a tusiza huno hagege hanige'za tinkura hakegahazanagi onkegahaze. Hianagi nagra Israeli vahe'mofo Ra Anumza mani'noanki'na atupama hanaza zana nezami'na namefira huozmigahue.

De betryckta och fattiga söka förgäves efter vatten, deras tunga försmäktar av törst; men jag, HERREN, skall bönhöra dem, jag, Israels Gud, skall icke övergiva dem.

18 Nagra hanugeno hagegema hu'nea agonaramimpintira ranra tintamimo hageno ne-esnigeno, krahopintira kampui tintamimo'a nehanatisnige'no, hagegema hu'nea ka'ma kokampina hanugeno timo'a hanatino tirutamina marenevazisigeno, hagege huno kekokakoma hu'nesia mopafina tina evugahie.

Jag skall låta strömmar rinna upp på höjderna och källor i dalarna; jag skall göra öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.

19 Hagegema hu'nea ka'ma kokampina, sida zafama, akasia zafama, meni zafama, olivi zafama, saipresi zafane, agigu agigu zafaramina nagra hanugeno magoka hageno marerigahie.

Och jag skall låta cedrar och akacieträd växa upp i öknen jämte myrten och olivträd och skall på hedmarken plantera cypress tillsammans med alm och buxbom,

20 Anama hanige'za ana zantamima ke'za antahi'zama nehu'za, Ra Anumzamo'a agra'a azanteti tro hune hu'za nehu'za, Israeli vahetema Ruotage'ma hu'nea Anumzamo agra'a tro hu'ne hugahaze.

för att man skall både se och veta och akta på och förstå, att HERRENS hand har gjort detta, att Israels Helige har skapat det.

21 Ra Anumzamo'a huno, Keagatamia erita eme huama hiho. Israeli vahe kinimo'a keagafima ke hamaresaza nanekea erineta eho hu'ne.

Så träden nu fram med eder sak, säger HERREN; kommen med edra bevis, säger Jakobs konung.

22 Kaza osu havi anumzamofo amema'ama tro'ma hunte'nazana keagare'ma ne-eta eri'netma enke'za, na'a fore hugahifi eme tasamiho. Ko'ma evu'nea zamofo nanekea nerasamisageta, na'a fore hugahifi rezaganeta kamneno. Ana nehu'za henkama fore'ma hania zana hu fore hu'za tasamisageta antahisune.

Ja, må man komma med dem och förkunna för oss, vad som skall ske. Var äro edra forna utsagor? Läggen fram dem, för att vi må akta på dem och se till, huru de hava gått i fullbordan. Eller låten oss höra, vad som nu skall komma,

23 Hanki ana nehu'za henkama fore'ma hania zankura tasamisageta nentahita mani nesanunkeno, anazama fore'ma hanigeta, tamage anumza mani'naze huta hugahune. Havi zano knare zano tro hinketa negeta, antahintahi hakare nehuta korora hamneno.

förkunnen, vad framdeles skall hända, för att vi må se, att I ären gudar. Ja, gören någonting, vad det nu vara må, så att vi alla häpna, när vi se det.

24 Ana hu'neanagi zafare'ma antre'za tro'ma hu'naza havi anumzamota tamagra amneza manizageno, hankavetamia omne'ne. Hagi ana havi anumzante'ma mono'ma hunentaza vahera haviza hu'za himanage avu'ava'ene vahe mani'naze.

Men se, I ären ett intet, och edert verk är alls intet; den som utväljer eder är en styggelse.

25 Nagra noti kazigati mago nera ko huhampri ante'noankino, zage hanati kazigati ne-eno agra nagri nagi aheno husga hunantegahie. Ana nehuno mopa kavo tro nehaza vahe'mo'za zamagareti mopa henerazaza huno, zamagima me'nea kva vahera mopafi zamazeri atre vagaregahie.

Jag lät i norr en man uppstå, och han kom, ja, i öster en som skulle åkalla mitt namn; och han skulle gå fram över landsherrarna, såsom vore de lerjord, lik en krukmakare, som trampar lera.

26 Mago'a kumamofo anumzamota, tamagripintira ina anumzamo, ko'ma maka'zama agafa huno fore'ma hu'neregati'ma, menima fore hania zamofonkura tasamigeta ko antahitonkeno ana zamo'a eforera nehigeta, e'i tamage hu'ne huta nehumpi? I'o magomo'e huno anara osigeno, mago vahemo'e huno kema hazankea ontahitfa hu'ne.

Vem förkunnade detta förut, så att vi fingo veta det, eller i förväg, så att vi kunde säga: »Du hade rätt»? Ingen fanns, som förkunnade det, ingen, som lät oss höra det, ingen, som hörde eder tala därom.

27 Nagra Ra Anumzamo'na nagrake, Saioni kumara asami'na, amanahu'za fore hugahianki ko hu'na hugeno ketege'na, Jerusalemi ran kumatera musenkema erino e'nia vahera huntogeno e'ne.

Jag är den förste, som säger till Sion: »Se, se där äro de», den förste, som bringar Jerusalem detta glädjens budskap.

28 Hianagi nagrama koana ana havi anumzampintira mago'mo'e huno keaga huge, knare antahi'zana vahera amige, zamantahima kesuana mago'mo'e huno ke'niarera nona osugahie.

Jag ser mig om, men här finnes ingen, ingen bland dessa, som kan giva besked; ingen som kan giva ett svar på min fråga.

29 Hagi ko, zamagra amnezanki'za mago zana tro osugahaze. Ana havi anumzamofo zamema'a vahe'mo'za tro hu'naza zanki'za mago'zana osu'za fanane hu'za amne zankna hugahaze.

Se, de äro allasammans fåfänglighet, deras verk äro ett intet, deras beläten vind och tomhet.