< Aizaia 36 >

1 Hanki Hezekaia'ma kinima manino egeno 14nima hia kafufina, Asiria kini ne' Senakeribi'a marerino Juda mopafima hankavenentake vihuma hu'naza ranra kumatmina ha' eme huzmanteno eri vagare'ne.
Und es geschah im vierzehnten Jahr des Königs Chiskijahu, daß Sancherib, König von Aschur, wider alle festen Städte Jehudahs heraufzog und sie einnahm.
2 Ana hu'neankino Asiria kini ne'mo'a Lakisi kumate mani'nereti sondia vahete kva vahe'ene rama'a sondia vahe'ene huzmantege'za kini ne' Hezekaia'ma Jerusalemi kumate'ma mani'nerega vu'naze. Hagi Jerusalemi vute'za sondia vahete kva ne' Rabsaki'a vuno kumamofo anaga kazigama me'nea tirupinti'ma mopama kafi'za tima avre'za Jerusalemi kumapima urami'nazare oti'ne. Hagi anama kafi'za tima avre'naza tinkamo'a, kukenama sesema nehazaregama vu'nea kamofo tva'onte me'ne.
Und der König von Aschur sandte Rabschakeh mit schwerer Streitmacht von Lachisch gen Jerusalem an den König Chiskijahu, und er stand an dem Wassergraben des oberen Teiches auf der Landstraße beim Feld des Walkers.
3 Hagi anante kinimofo nompi kva ne' Hilkia nemofo Eliakimiki avontafe'ma kre eri'zama eneria ne' Sibnaki, kinimo'ma tro'ma nehiazama avompima krenentea ne' Asapu nemofo Joaki hu'za ana ne'ma mani'nerega e'naze.
Und es ging zu ihm hinaus Eljakim, der Sohn Chilkijahus, der über das Haus war, und Schebna, der Schreiber, und Joach, Asaphs Sohn, der Kanzler.
4 Hanki ana Asiria sondia vahete ugota kva ne' Rebsaki'a ana 3'a nagara amanage huno zamasami'ne, Hezekaiana amanage huta ome asamiho, marerisa Asiria kini ne'mo'a amanage hu'ne, kagra inankna hankaveka'agu antahintahia nehunka knare hu'noe hunka nehane?
Und Rabschakeh sprach zu ihnen: Saget doch dem Chiskijahu: So spricht der große König, der König von Aschur: Was für ein Vertrauen ist das, womit du vertraust?
5 Hagi keagage'ma hu'zampintira magora hara agateregahampi? Iza naza hugahie hunka kagesa nentahinka nagrira hara renenantane?
Ich sage, nur ein Wort der Lippen ist es: Rat und Macht habe ich zum Streit. Nun, auf wen vertraust du, daß du dich empörtest wider mich?
6 Hanki ko, menina Isipi vahe'mo'za naza hugahaze hunka kagra antahi amuha nehane. Hianagi Isipi kini ne' Fero avu'avamo'a, mago hakemo hagege hiaza hu'neankino, ana kanonte'ma azama erino rempimpima hanimofona ana azotamo'a futagino azampi kota aheaza hugahie. Hagi Feronte'ma amuha'ma hunemiza vahe'mo'za e'inahu hu'za haviza hugahaze.
Siehe, du vertraust auf die Stütze dieses zerquetschten Rohres, auf Ägypten. So ein Mann sich darauf lehnt, dem fährt es in die Hand hinein und durchsticht sie. So ist Pharao, Ägyptens König, für alle, die auf ihn vertrauen.
7 Hianagi Hezekai'a menina Ra Anumzana tamagri Anumzamofonku antahi nemifi? Na'ankure kora Hezekaia'a Ra Anumzamofoma agonaramimpima mono'ma hunentaza kumatamine kresramna vu itaraminema me'neana, eri atre vaganereno, Juda vahe'ene Jerusalemima nemaniza vaheku'ma zamasamino, Jerusalemima magoke'ma me'nea kresramna vu itareke ofa hiho huno hu'nea ne' mani'ne.
Und wenn du zu mir sagst: Wir vertrauen auf Jehovah, unseren Gott; ist es denn nicht Der, Dessen Opferhöhen und Altäre Chiskijahu hat weggetan und zu Jehudah und Jerusalem gesprochen hat: Vor diesem Altar da sollt ihr anbeten?
8 Hagi tamagrama antahintahi tamima rukrahe'ma hanaza nanekea menina kvani'a Asiria kini ne'mo'a amanage hu'ne, tamagrama sondia nagatamima knare'ma hu'nesnage'na, hosi agumpima mani'nezama ha'ma hanaza zana 2 tauseni'a hosi afutami tamigahue hu'ne.
Und nun, verbürge dich doch meinem Herrn, dem König von Aschur, und ich will dir zweitausend Rosse geben, wenn du vermagst für dich zu geben, die darauf reiten.
9 Hagi tamagra Isipi vaheku'ma antahizamita karisiramine hosi afutaminena eme taza hanageta hara hugahune hutma nentahize. Hianagi nagri kva ne'mofo sondia vahe'mokizmi kva vahepinti mago agi omane kva ne'mo tamagrira hara huramagateregahie.
Und wie wolltest du das Angesicht eines der Statthalter, der geringsten Knechte meines Herrn zurückwenden; und du vertraust auf Ägypten, auf Streitwagen und auf Reiter?
10 Tamagrama antahi'zana agra'a antahi'zanteti e'no hara huranteno mopatia eri haviza huku nehie hutma nentahizafi? I'o. Ra Anumzamo hunanteno marerinka vunka ama kumara hara ome huntenka eri haviza huo huno hunante'ne.
Und nun bin ich ohne Jehovah heraufgezogen wider dieses Land, es zu verderben? Jehovah hat zu mir gesprochen: Ziehe hinauf wider dieses Land und verdirb es.
11 Hagi anante Eliakimiki, Sibnaki, Joaki hu'za anankema nentahi'za, Asiria sondia vahete kva nera amanage hu'za asami'naze. Tagra eri'za vahekamota muse hugantonanki, Aramu kea antahi'nonanki, antahinoma kefinti tasamio, na'ankure kagrama Hibru tagerupinti'ma nerasaminanke'za, kuma keginamofo agofetu'ma mani'naza vahe'mo'za anankea antahigahaze.
Und Eljakim und Schebna und Joach sprachen zu Rabschakeh: Rede doch zu deinen Knechten auf aramäisch; denn wir verstehen es. Und rede nicht auf jüdisch mit uns vor den Ohren des Volkes auf der Mauer.
12 Hianagi Asiria sondia vahete kva ne' Rebsakia amanage hu'ne, nagri kva ne'mo'ma ama'na kema atrege'nama eri'na e'noana, tamagri kva nete'ene tamagriteke'za atrege'na ome'noanki, anamu kuma kegina agofetu'ma mani'naza vahe'mo'zanena ama nanekea antahigahaze. Na'ankure ha'ma erita eta Jerusalemi kuma'ma eme avazagi kagisanunketa tamagra kva vahe'ene maka vahe'motanena rifane avinena retma negahaze.
Rabschakeh aber sprach: Hat mein Herr mich zu deinem Herrn und zu dir gesandt, diese Worte zu reden, und nicht zu den Männern, die auf der Mauer sitzen, um ihren eigenen Kot zu essen und mit euch ihren eigenen Harn zu trinken?
13 Anage nehuno ana Asiria sondia kva ne'mo'a Hibru kefinti kezatino amanage hu'ne, marerisa Asiria kini ne'mo'a amanage hu'neanki antahiho.
Und Rabschakeh stand und rief mit großer Stimme auf jüdisch und sprach: Höret die Worte des großen Königs, des Königs von Aschur.
14 Tamagra atrenkeno Hezekaia'a reramataga osino, na'ankure Hezekai'a tamagrira hara huno tamagura vazigara osu'ne.
So spricht der König: Laßt euch von Chiskijahu nicht verführen; denn er vermag euch nicht zu erretten.
15 Hezekaia'ma huno Ra Anumzamo'a taza hanigeta Asiria vahera hara huzmagatereta Jerusalemi kumara agu'vazigahune huno'ma hania kegura tamentintia osiho.
Und laßt euch nicht von Chiskijahu auf Jehovah vertrösten, indem er spricht: Jehovah wird gewißlich uns erretten, daß diese Stadt nicht in die Hand des Königs von Aschur gegeben werde.
16 Hagi Hezekaia nanekea tamagra antahi omiho. Asiria kini ne'mo'a amanage hu'neanki antahiho. Tamagrama fru huta mani'neta tamagra'a waini hozafinti tagita neneta, tamagra'a fiki zafareti tagita neneta, tamagra'a tinkerifinti'ma tima afitama nesanunema hanutma, atretma nagrite enketa tarimpa fru hutama manisnuna nanekea erinte fatgo hamneno.
Hört nicht auf Chiskijahu; denn so spricht der König von Aschur: Macht bei mir einen Segen, und kommt heraus zu mir. Und esset, jeder Mann von seinem Weinstock und jeder Mann von seinem Feigenbaum, und jeder Mann trinke vom Wasser seiner Grube.
17 Hagi anama huta mani'nesnage'na nagra eme tamavre'na mago mopa tamagri mopagna moparega ome tamantegahue. Ana mopafina waini tima tro hu'zana, waini hoza rama'a megeno, bretima tro hu'zana, witi hoza rama'a me'ne.
Bis daß ich komme und euch nehme in ein Land, wie euer Land, ein Land des Korns und Mostes, ein Land des Brotes und der Weinberge.
18 Hagi Hezekaia'ma tamagriku'ma huno Ra Anumzamo'a taza hanigeta Asiria vahera hara hu zamageteregahune huno nehiana reramatga nehianki kva hiho. Hianagi ama mopafina mago'a vahe'mofona ru anumzamo'a aza higeno, Asiria kini nera hara hugatere'nefi? I'o.
Laßt Chiskijahu euch nicht antreiben, wenn er sagt: Jehovah wird uns erretten. Hat von den Göttern der Völkerschaften ein Mann sein Land von der Hand des Königs von Aschur errettet?
19 Hagi Hamati vahe'ma Arpati vahe'ma Sefarvaimi vahe'ma huta ko'ma ha'ma hu zamagtere'nonana anumzazmimo'a iga mani'neno zamaza osu'ne. Ana hige'na Sameria kuma'enema ha'ma hunte'noana anumza'zmimo'a zamaza osige'na, hara hugaterogeno Sameria kumamo'a nagri nazampi me'ne.
Wo waren denn die Götter von Chamath und von Arpad, wo die Götter von Sepharvajim? Haben sie denn Schomron aus meiner Hand errettet?
20 Hanki tagra rama'a kumatmi hara hu zamagate re'nonanagi, anumza zamimo'za zamaza osazageta mopazmia eri'none. E'ina hu'negu inankna huno Ra Anumzamo'a tamaza hanigeta, hara hutma Jerusalemi rankumara agura vazigahaze?
Wer von allen Göttern dieser Länder hat sein Land aus meiner Hand errettet, daß Jehovah Jerusalem aus meiner Hand erretten sollte?
21 Hianagi Asiria sondia vahete kva ne'mo'ma hia nanekerera magore hu'za kenona'a osu'naze. Na'ankure kini ne' Hezekaia huzmanteno magore hutma ke'arera kenona osiho huno huzmante'nege'za anara hu'naze.
Und sie schwiegen stille und antworteten ihm kein Wort; denn des Königs Gebot war das, indem er sprach: Antwortet ihm nicht.
22 Anante kini ne'mofo nompima kegavama nehia ne' Hilkia nemofo Eliakimiki, avontafe'ma erinte fatgoma huno negrea ne' Sibnaki, kinimo'ma tro'ma nehia zamofoma avompima krenentea ne' Joaki hu'za, kukena zamia tagato tagutu hute'za kini ne' Hezekaiante vu'za, Asiria sondia vahete kva ne' Rabsaki'ma hu'nea nenekea ome asami'naze.
Und es kamen Eljakim, Chilkijahus Sohn, der über das Haus war, und Schebna, der Schreiber, und Joach, Asaphs Sohn, der Kanzler, zu Chiskijahu mit zerrissenen Kleidern und sagten ihm die Worte Rabschakehs an.

< Aizaia 36 >