< Aizaia 36 >

1 Hanki Hezekaia'ma kinima manino egeno 14nima hia kafufina, Asiria kini ne' Senakeribi'a marerino Juda mopafima hankavenentake vihuma hu'naza ranra kumatmina ha' eme huzmanteno eri vagare'ne.
La quatorzième année du roi Ézéchias, Sennacherib, roi d'Assyrie, attaqua toutes les villes fortifiées de Juda et les captura.
2 Ana hu'neankino Asiria kini ne'mo'a Lakisi kumate mani'nereti sondia vahete kva vahe'ene rama'a sondia vahe'ene huzmantege'za kini ne' Hezekaia'ma Jerusalemi kumate'ma mani'nerega vu'naze. Hagi Jerusalemi vute'za sondia vahete kva ne' Rabsaki'a vuno kumamofo anaga kazigama me'nea tirupinti'ma mopama kafi'za tima avre'za Jerusalemi kumapima urami'nazare oti'ne. Hagi anama kafi'za tima avre'naza tinkamo'a, kukenama sesema nehazaregama vu'nea kamofo tva'onte me'ne.
Le roi d'Assyrie envoya Rabshakeh de Lakis à Jérusalem auprès du roi Ézéchias avec une grande armée. Il se tenait près de l'aqueduc de l'étang supérieur, sur la route du champ du foulon.
3 Hagi anante kinimofo nompi kva ne' Hilkia nemofo Eliakimiki avontafe'ma kre eri'zama eneria ne' Sibnaki, kinimo'ma tro'ma nehiazama avompima krenentea ne' Asapu nemofo Joaki hu'za ana ne'ma mani'nerega e'naze.
Et Éliakim, fils de Hilkija, qui dirigeait la maison, et Shebna, le scribe, et Joach, fils d'Asaph, le secrétaire, sortirent vers lui.
4 Hanki ana Asiria sondia vahete ugota kva ne' Rebsaki'a ana 3'a nagara amanage huno zamasami'ne, Hezekaiana amanage huta ome asamiho, marerisa Asiria kini ne'mo'a amanage hu'ne, kagra inankna hankaveka'agu antahintahia nehunka knare hu'noe hunka nehane?
Rabschaké leur dit: « Dis maintenant à Ézéchias: Le grand roi, le roi d'Assyrie, dit: Quelle est cette confiance en laquelle tu te confies?
5 Hagi keagage'ma hu'zampintira magora hara agateregahampi? Iza naza hugahie hunka kagesa nentahinka nagrira hara renenantane?
Je dis que vos conseils et votre force pour la guerre ne sont que de vaines paroles. Et maintenant, en qui vous confiez-vous, puisque vous vous êtes révoltés contre moi?
6 Hanki ko, menina Isipi vahe'mo'za naza hugahaze hunka kagra antahi amuha nehane. Hianagi Isipi kini ne' Fero avu'avamo'a, mago hakemo hagege hiaza hu'neankino, ana kanonte'ma azama erino rempimpima hanimofona ana azotamo'a futagino azampi kota aheaza hugahie. Hagi Feronte'ma amuha'ma hunemiza vahe'mo'za e'inahu hu'za haviza hugahaze.
Voici, vous vous confiez dans le bâton de ce roseau meurtri, en Égypte, qui, si un homme s'appuie dessus, entre dans sa main et la transperce. Il en est de même de Pharaon, roi d'Égypte, pour tous ceux qui se confient en lui.
7 Hianagi Hezekai'a menina Ra Anumzana tamagri Anumzamofonku antahi nemifi? Na'ankure kora Hezekaia'a Ra Anumzamofoma agonaramimpima mono'ma hunentaza kumatamine kresramna vu itaraminema me'neana, eri atre vaganereno, Juda vahe'ene Jerusalemima nemaniza vaheku'ma zamasamino, Jerusalemima magoke'ma me'nea kresramna vu itareke ofa hiho huno hu'nea ne' mani'ne.
Mais si vous me dites: « Nous nous confions en Yahvé notre Dieu », n'est-ce pas lui dont Ezéchias a enlevé les hauts lieux et les autels, et qui a dit à Juda et à Jérusalem: « Vous vous prosternerez devant cet autel »?
8 Hagi tamagrama antahintahi tamima rukrahe'ma hanaza nanekea menina kvani'a Asiria kini ne'mo'a amanage hu'ne, tamagrama sondia nagatamima knare'ma hu'nesnage'na, hosi agumpima mani'nezama ha'ma hanaza zana 2 tauseni'a hosi afutami tamigahue hu'ne.
Maintenant donc, je te prie de faire un gage à mon maître, le roi d'Assyrie, et je te donnerai deux mille chevaux, si tu es capable de ton côté d'y mettre des cavaliers.
9 Hagi tamagra Isipi vaheku'ma antahizamita karisiramine hosi afutaminena eme taza hanageta hara hugahune hutma nentahize. Hianagi nagri kva ne'mofo sondia vahe'mokizmi kva vahepinti mago agi omane kva ne'mo tamagrira hara huramagateregahie.
Comment donc peux-tu détourner le visage d'un seul des moindres serviteurs de mon maître, et te confier à l'Égypte pour les chars et pour les cavaliers?
10 Tamagrama antahi'zana agra'a antahi'zanteti e'no hara huranteno mopatia eri haviza huku nehie hutma nentahizafi? I'o. Ra Anumzamo hunanteno marerinka vunka ama kumara hara ome huntenka eri haviza huo huno hunante'ne.
Suis-je monté maintenant sans Yahvé contre ce pays pour le détruire? C'est Yahvé qui m'a dit: « Monte contre ce pays, et détruis-le. »"
11 Hagi anante Eliakimiki, Sibnaki, Joaki hu'za anankema nentahi'za, Asiria sondia vahete kva nera amanage hu'za asami'naze. Tagra eri'za vahekamota muse hugantonanki, Aramu kea antahi'nonanki, antahinoma kefinti tasamio, na'ankure kagrama Hibru tagerupinti'ma nerasaminanke'za, kuma keginamofo agofetu'ma mani'naza vahe'mo'za anankea antahigahaze.
Alors Eliakim, Shebna et Joach dirent à Rabshakeh: « Parle à tes serviteurs en araméen, car nous le comprenons. Ne nous parle pas en langue juive à l'oreille des gens qui sont sur la muraille. »
12 Hianagi Asiria sondia vahete kva ne' Rebsakia amanage hu'ne, nagri kva ne'mo'ma ama'na kema atrege'nama eri'na e'noana, tamagri kva nete'ene tamagriteke'za atrege'na ome'noanki, anamu kuma kegina agofetu'ma mani'naza vahe'mo'zanena ama nanekea antahigahaze. Na'ankure ha'ma erita eta Jerusalemi kuma'ma eme avazagi kagisanunketa tamagra kva vahe'ene maka vahe'motanena rifane avinena retma negahaze.
Mais Rabschaké dit: « Mon maître m'a-t-il envoyé seulement vers ton maître et vers toi, pour dire ces paroles, et non pas vers les hommes assis sur la muraille, qui mangeront leur propre fumier et boiront leur propre urine avec toi? ».
13 Anage nehuno ana Asiria sondia kva ne'mo'a Hibru kefinti kezatino amanage hu'ne, marerisa Asiria kini ne'mo'a amanage hu'neanki antahiho.
Alors Rabschaké se leva et cria d'une voix forte dans la langue des Juifs, et dit: « Écoutez les paroles du grand roi, le roi d'Assyrie!
14 Tamagra atrenkeno Hezekaia'a reramataga osino, na'ankure Hezekai'a tamagrira hara huno tamagura vazigara osu'ne.
Le roi dit: « Ne vous laissez pas tromper par Ézéchias, car il ne pourra pas vous délivrer.
15 Hezekaia'ma huno Ra Anumzamo'a taza hanigeta Asiria vahera hara huzmagatereta Jerusalemi kumara agu'vazigahune huno'ma hania kegura tamentintia osiho.
Qu'Ézéchias ne vous incite pas à avoir confiance en Yahvé, en disant: « Yahvé nous délivrera. Cette ville ne sera pas livrée entre les mains du roi d'Assyrie ».
16 Hagi Hezekaia nanekea tamagra antahi omiho. Asiria kini ne'mo'a amanage hu'neanki antahiho. Tamagrama fru huta mani'neta tamagra'a waini hozafinti tagita neneta, tamagra'a fiki zafareti tagita neneta, tamagra'a tinkerifinti'ma tima afitama nesanunema hanutma, atretma nagrite enketa tarimpa fru hutama manisnuna nanekea erinte fatgo hamneno.
N'écoutez pas Ézéchias, car le roi d'Assyrie dit: « Faites la paix avec moi et sortez vers moi; et chacun de vous mangera de sa vigne, chacun de son figuier, et chacun de vous boira l'eau de sa citerne;
17 Hagi anama huta mani'nesnage'na nagra eme tamavre'na mago mopa tamagri mopagna moparega ome tamantegahue. Ana mopafina waini tima tro hu'zana, waini hoza rama'a megeno, bretima tro hu'zana, witi hoza rama'a me'ne.
jusqu'à ce que je vienne et que je vous emmène dans un pays semblable à votre pays, un pays de blé et de vin nouveau, un pays de pain et de vignes.
18 Hagi Hezekaia'ma tamagriku'ma huno Ra Anumzamo'a taza hanigeta Asiria vahera hara hu zamageteregahune huno nehiana reramatga nehianki kva hiho. Hianagi ama mopafina mago'a vahe'mofona ru anumzamo'a aza higeno, Asiria kini nera hara hugatere'nefi? I'o.
Prenez garde qu'Ézéchias ne vous persuade, en disant: « Yahvé nous délivrera. » Un seul des dieux des nations a-t-il délivré leurs terres de la main du roi d'Assyrie?
19 Hagi Hamati vahe'ma Arpati vahe'ma Sefarvaimi vahe'ma huta ko'ma ha'ma hu zamagtere'nonana anumzazmimo'a iga mani'neno zamaza osu'ne. Ana hige'na Sameria kuma'enema ha'ma hunte'noana anumza'zmimo'a zamaza osige'na, hara hugaterogeno Sameria kumamo'a nagri nazampi me'ne.
Où sont les dieux de Hamath et d'Arpad? Où sont les dieux de Sépharvaïm? Ont-ils délivré Samarie de ma main?
20 Hanki tagra rama'a kumatmi hara hu zamagate re'nonanagi, anumza zamimo'za zamaza osazageta mopazmia eri'none. E'ina hu'negu inankna huno Ra Anumzamo'a tamaza hanigeta, hara hutma Jerusalemi rankumara agura vazigahaze?
Qui sont-ils, parmi tous les dieux de ces pays, ceux qui ont délivré leur pays de ma main, pour que Yahvé délivre Jérusalem de ma main? »
21 Hianagi Asiria sondia vahete kva ne'mo'ma hia nanekerera magore hu'za kenona'a osu'naze. Na'ankure kini ne' Hezekaia huzmanteno magore hutma ke'arera kenona osiho huno huzmante'nege'za anara hu'naze.
Mais ils gardèrent le silence et ne répondirent rien, car l'ordre du roi était: « Ne lui répondez pas. »
22 Anante kini ne'mofo nompima kegavama nehia ne' Hilkia nemofo Eliakimiki, avontafe'ma erinte fatgoma huno negrea ne' Sibnaki, kinimo'ma tro'ma nehia zamofoma avompima krenentea ne' Joaki hu'za, kukena zamia tagato tagutu hute'za kini ne' Hezekaiante vu'za, Asiria sondia vahete kva ne' Rabsaki'ma hu'nea nenekea ome asami'naze.
Alors Éliakim, fils de Hilkija, chef de la maison, et Shebna, le scribe, et Joach, fils d'Asaph, le secrétaire, vinrent auprès d'Ézéchias, les vêtements déchirés, et lui rapportèrent les paroles de Rabschaké.

< Aizaia 36 >