Aizaia 34

1 Maka kokankokama mani'naza vahe'mota erava'o hu'neta tamagesa anteta antahi so'e hiho. Anama nehanagetma ama mopamokane, ama mopafima ana maka'zama me'nana zamokanena ama nanekea kagesa antenka antahio.

Kommer, I Hedningar, och hörer; I folk, akter uppå; jorden höre till, och hvad derinne är, verldenes krets med sin växt.

2 Ra Anumzamo'a maka kokankokama nemaniza vahekura rimpa ahenezamanteno, sondia vahezmigura tusi arimpa ahezmanteankino, zamahe hana hugahie. Ana nehuno ana vahera zamatrenige'za zamahe'za rugitagi atregahaze.

Ty Herren är vred uppå alla Hedningar; och förtörnad uppå alla deras härar. Han skall gifva dem tillspillo, och öfverantvarda, dem till slagning.

3 Hagi anama hanigeno'a tamagerfa hu'za fri'naza zamavufaga eri'za asezmantegara osugahie. Ana hanigeno fri zamavufagamo'a amne zankna huno me'neno hinimna vugahie. Hagi korazamimo'a agonafina avitegahie.

Deras slagne skola bortkastade varda, att stanken af deras kroppar skall uppgå, och bergen flyta i deras blod.

4 Hagi monafinti hanafi tamimo'a atafari neramisnigeno, mago avontafe'ma regazariaza huno monamo'a regazarino vugahie. Ana nehina monafima me'ne'za remsama nehaza zantamina, zagema ikama hanafi tamimo'zanena, wainimofo ani'namo harari huramiaza nehanigeno, fiki zafamo hagege huno mopafi evuramiaza hugahaze.

Och all himmelens här skall förruttna, och himmelen skall varda sammanlagd såsom ett bref; och all hans här skall förfalna, såsom ett löf förfalnar på vinträ, och såsom ett torrt löf på fikonaträ.

5 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Bainati kazinimo'a monafima me'nea zantamintera eri'zama'a eri vagareteno, Edomu kumate vahe'ma zamazeri haviza hugahue hu'nama hu'noa vahe zamahe fri vagareku uramianki keho.

Ty mitt svärd är drucket i himmelen, och si, det skall fara neder på Edom, och öfver det spillgifna folket till straff.

6 Sipisipi afutamine meme afutmima ofama hunaku'ma ahenegizageno, koramo'ene kre'areti afo'va'amo'ma kazintegama hantohantoma nehiankna kazi Ra Anumzamo'a eri'neankino, e'inahukna huno Ra Anumzamo'a rama'a vahe Bozra rankumapi nezmaheno ana maka Edomu mopafima mani'naza vahera ana zanke huno tusi'a vahe zamahegahie.

Herrans svärd är fullt med blod, och är fett af fetma, af lambablod och bockablod, af vädrars njuratalg; ty Herren håller ett offer i Bozra, och en stor slagtning i Edoms land.

7 Hagi afi bulimakao afutamine, anenta ve bulimakao afutamine, hankave bulimakao afutaminena ana zanke huno zamahe frigahie. Ana hanigeno mopazmifina koramo'a tagiramino avinetesnigeno, zamafova'amo'a kugusopafina avitegahie.

De enhörningar måste ock fara neder med dem, och stutarna med de gödda oxar; ty deras land måste drucket varda af blod, och deras jord fet varda af fetma.

8 Na'ankure Ra Anumzamo'a mago kna ko huhampri'ne. Ana hu'neankino ana kafuma esanigeno'a, Jerusalemi kuma'ma ha'ma rente'naza Idomu vahera nona huno hara renezmanteno, (Saioni) Jerusalemi kumara agu'vazigahie.

Ty det är Herrans hämndadagar, och ett vedergälloår, till att hämnas Zion.

9 Hagi Idomu mopafima me'nea tintamimo'a evuno fukinkna hugahie. Ana nehanigeno kugusopamo'a evuno salfa havere teve reaza nehanigeno, mopazamimo'a fukimo tevefi reaza huno teveregahie.

Då skola dess bäck er varda till tjäro, och dess jord till svafvel; ja, dess land skall varda till brinnande tjäro;

10 Hagi feru'ene kenage enena ana tevemo'a tevava nehanigeno, tusi toki huvava hugahie. Ana hanigeno Idomu mopafina henkama fore hu anante anante'ma hu'za vanaza knafinena vahera omanitfa hina, ana mopafina mago vahe'mo'e huno vano vano osutfa hugahie.

Den hvarken dag eller natt utslockna skall; utan evinnerliga skall rök uppgå deraf, och skall öde blifva utan ända, så att ingen skall gå derigenom i evig tid;

11 Ana nehina ka'ma kopima nemaniza komutomo'ene, kotkoti namamo'zane tumpa namaramimo'ene kazin tumpamo'zanena ana mopa eri nafa'a hugahaze. Ra Anumzamo'a ana mopa atreni'geno havizantfa huno, mago have kevu eri tru hunteaza hugahie. Hagi agra nomofo za'za'ane mareri'anema eri fatgoma hu'zama negaza nofikna huno kumara eri haviza hutresigeno ka'ma koka fore huno mago'zana omanegahie.

Utan rördrommar och ufvar skola hafva det inne; nattugglor och korpar skola der bo; ty han skall draga ett snöre deröfver, att det skall öde varda, och ett murlod, att det skall tomt blifva;

12 Hagi Idomu mopafima zamagima me'nea vahe'ene kva vahe'enena omanitfa hanageno, kinima maniga vahetamina magore hu'za omanigahaze.

Så att dess herrar skola heta herrar utan land, och alle dess Förstar få en ända.

13 Mani'nezama vaheku'ma kegavama nehaza zaza nontamintera ave've trazaramimo hageno marenerisigeno, agaso trazane havi tra'zamo'zanena hankave vihu keginazmirera hage'za marerigahaze. Ana nehanigeno anampina afi kraramimo'ene ostretiema nehaza mananinkna namamo'za e'za no eme ki'za manigahaze.

Och skola törne växa uti dess palats, nässlor och tistlar uti dess borger; och skola varda en drakaboning, och bet för strutsar.

14 Hagege kokampima nemaniza afi zagagafaramimo'za, anampina e'za eme atru nehanage'za, afi meme afutamimo'za anampina emani'neza krafage hugantu hugama hugahaze. Ana nehanageno kenage'ma vanoma nehia zaga lilitiema nehaza zagamo anampina emasegahie.

Då skola der troll och spökelse löpa hvar om annan, och en gast skall möta den andra; elfvor skola ock hafva der herberge, och finna der ro.

15 Hanki anampina ko'mutomo no eme kino amura anteteno kegava hu'nesnigeno, horahora hina agekona'areti rutareno refitentegahie. Ana nehanigeno tumpamo'za veate veate e'za anampina emanigahaze.

Ufven skall ock hafva der sitt näste, och värpa der, ligga der, och utkläcka der, under dess skugga; och glador skola komma der tillsammans.

16 Hagi Ra Anumzamofo avontafepi me'neanki haketa hampriho. Ana maka kema hunte'nea zagagafa maka evaga neresnage'za, mago'mo'e huno ana zagagafamo'a agrakura omeno, tare tare huno etere hugahie. Na'ankure Ra Anumzamo agra'a agipinti e'ina huo huno huntesnigeno, Agri'a Avamu'mo zamavare atru huno zamavareno egahie.

Söker nu uti Herrans bok, och läser: Icke ett af dessa stycken skall fela; man skall ej sakna deraf antingen ett eller annat; ty han är den der igenom min mun bjuder, och hans Ande är den det tillhopahemtar.

17 Hanki inante manitere hugahazafi, Ra Anumzamo Agrake nofira mesarimi huno erinte fatgo huno keteno mopa refko huno zamisnige'za, mofavre kase anante anante hu'za mani'neza henka'anena mani vava hu'za vugahaze.

Han kastar lott öfver dem, och hans hand delar ut måttet ibland dem, att de skola hafva der arfvedel inne evinnerliga, och blifva deruti utan ända.