< Aizaia 32 >
1 Hagi antahiho, mago zupa mago kini ne' efore huno fatgo avu'avazanteti vahera kegava nehanigeno, kva vahe'amo'za mago avamente ante'za vahera kegava huzmantegahaze.
En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet, och härskare, som skola härska med rättvisa.
2 Hagi mago mago vahe'mo'za tusi zahoku'ma ome fra'ma neki'za kuma kna nehu'za, ununko'matigeno vahe'mo'zama ome frama nekiza kumakna nehu'za, ti omane hagege kokampima neonse tintami hanatino eankna nehu'za, ka'ma kokampi ra havemo zage reso huntegeno turuna hunteankna hu'za manigahaze.
Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.
3 Ana nehanige'za zamavufinti'ma kesnaza vahe'mo'za zamavua kesu nokisnage'za, zamagesama ante'za antahisnaza vahe'mo'za, antahi ankeregahaze.
Då skola de seendes ögon icke vara förblindade, och de hörandes öron skola lyssna till.
4 Hagi antahintahi osu ame hu'za nanazama nehaza vahe'mo'za, menina ama' antahi'za eneri'za miko zampina refkohu so'e hugahaze. Ana nehanage'za zamagi'mo'ma kna nehige'za keagama hu so'ema nosaza vahe'mo'za keaga hu so'e hugahaze.
Då skola de lättsinnigas hjärtan bliva förståndiga och vinna kunskap, och de stammandes tungor skola tala flytande och tydligt.
5 Hagi havi vahe'ene neginagi zama nehaza vahe'ma ra zamagima nezamiza zamo'a vaganerena, havi zamavu'zmava'ma hu'za eri'naza zama vahe'ma nezmizage'za, husgama hunezmante'za ra zamagima nezamiza zamo'a vagaregahie.
Dåren skall då icke mer heta ädling, ej heller bedragaren kallas herre.
6 Na'ankure negi vahe'mo'za neginagi naneke nehantagaze. Mika zupa kumi'ma hu zankuke nehake'za, Ra Anumzamofona ave'osia avu'avaza nehu'za, Anumzamofonkura rama'a havige nehaze. Ana nehu'za zamagaku'ma nehaza vahera ne'zana nozami'za, tinku'ma zamavesia vahera tina nozamize.
Ty en dåre talar dårskap, och hans hjärta reder till fördärv; så övar han gudlöshet och talar, vad förvänt är, om HERREN, så låter han den hungrige svälta och nekar den törstige en dryck vatten.
7 Hagi havige vahe'mofo asenifina havi antahi'zamo avite'ne. Zamagra vahe'ma zamazeri havizama hunakura, havige eri'za kankamu retro hu'za havige kereti zamunte omne vahera rezmatga nehaze. Ana nehu'za nanekere'ma otiza zupa, zamunte omane vahe'mo'za tamage nehazanagi, zamagra havige hu'za keagafina zamazeri havia nehaze.
Och bedragaren brukar onda vapen, han tänker ut skändliga anslag till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord, fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.
8 Hianagi knare antahi'zane vahe'mo'za knare zanke retro nehanage'za, vahe'mo'za antahi zamigahaze. Ana nehu'za maka zupa anama retro'ma hu'naza antahizante oti hakaveti'neza knare avu'ava zanke hugahaze.
Men en ädling tänker ädla tankar och står fast vid det som ädelt är.
9 Jerusalemi a'nemota, menina noma mani zantamifina so'e huta mani'netma, tamagrama antahi'zana anazanke huta manigahune hutma nentahize. Hianagi menima hanua nanekere tamagesa anteta antahiho.
I kvinnor, som ären så säkra, stån upp och hören min röst; I sorglösa jungfrur, lyssnen till mitt tal.
10 Menina mago'zana forera osigeta, so'e huta mani'naze. Hianagi mago kafu huteta osi'a kna manita vanageno, grepi ragamo'a zahufafi harari huraminigeta ne'za raga'a oragigahaze.
När år och dagar hava gått, då skolen I darra, I som ären så sorglösa, ty då är det slut med all vinbärgning, och ingen fruktskörd kommer mer.
11 Hagi mago zana fore osanigeta so'e huta manigahune hutama nehaza a'nemota, menina antri huta koro nehuta, kukenatamia tagato tagatu nehuta tamasunku kukena eri rugagita masiho.
Bäven, I som ären så säkra, darren, I som ären så sorglösa, läggen av edra kläder och blotten eder, kläden edra länder med säcktyg.
12 Knare nare hoza tamigu'ene waini hozatamigura tamazana kofita tamasunku huta tamamizare nemasagita zavi ateho.
Slån eder för bröstet och klagen över de sköna fälten, över de fruktsamma vinträden,
13 Nagri vahe'mokizmi mopagura tamasunku huta zavi ateho. Na'ankure ave'ave nofi'mo'ene havi tra'zamo ana mopafina hageno pogigahie. Hagi musema huta nemaniza nontamine, musema huta nemaniza ran kumamo'a omanegahie.
över mitt folks åkrar som fyllas av törne och tistel, ja, över alla glädjens boningar i den yra staden.
14 Na'ankure maka vahe'ma rankumapima mani avitene'zama kegekege'ma hu'za vanoma nehaza zana atre'za fresnageno, vahe kugoa origahie. Onagamu mesga hu'nege'za mani'neza kuma kegava nehaza none, kini vahe nomo'a amne meno haviza hanigeno, tonki afutamimo'za muse nehu'za anampina vano nehanageno, sipisipi afu'mo'za anampina vano hu'za trazana negahaze.
Ty palatsen äro övergivna, den folkrika staden ligger öde, Ofelhöjden med vakttornet är förvandlad till grotthålor för evig tid, till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd och där hjordar beta --
15 Ana huta mani nesnunkeno, Ra Anumzamo'a Avamu'a eri tagitrenigeno tagritera eramigahie. Ana hanigeno ana knafina ka'ma kokamo'a, masavenke huno tretre mopa fore nehanigeno, ana masaventretre hunenia mopafintira mago zafa tanopagna hugahie.
detta intill dess att ande från höjden bliver utgjuten över oss. Då skall öknen bliva ett bördigt fält och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;
16 Hagi fatgoma huno refko hu avu'avazamo ka'ma kokampina fore huno meno nevina, tretre'ma hania mopafina fatgo avu'ava zamo efore huno meno vugahie.
då skall rätten taga sin boning i öknen och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.
17 Hagi fatgo avu'ava zamofo ne'za raga'ama efore'ma haniana, veamo'za korora osu'za akohe'za fru hu'za nemaniza maka zupa oti hankavetigahaze.
Och rättfärdighetens frukt skall vara frid och rättfärdighetens vinning vara ro med trygghet till evig tid.
18 Ana hanigeno Nagri vahe'mo'za kuma zamifine, nozamifina mago zamo'a zamazeri koro osanige'za zamarimpa frune nemaniza, mago'a zamofo agasasankea ontahi'za akohe'za manigahaze.
Och mitt folk skall bo i fridshyddor, i trygga boningar och på säkra viloplatser.
19 Ko'mopa ko'mo eramino zafa tanopa ru puraru nehuno, rankumara ahe fragu vazinigeno fragu vaziramino mopafi masegahie.
Men under hagelskurar skall skogen fällas, och djupt skall staden bliva ödmjukad.
20 Ra Anumzamofo vahe'mota maka zupa muse hugahaze. Ana nehuta ne'onse timofo tvaonte ho'za anteta avimzana runeranita, bulimakao afutamine, tonki afutamia zamatresnage'za zamesite amne vano hu'za trazana negahaze.
Sälla ären då I som fån så vid alla vatten, I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.