< Aizaia 25 >
1 Ra Anumzana kagra nagri Anumzanki'na, nagra kagika'a ahentesga nehu'na, musenkase hu'na susu hugantegahue. Na'ankure kagra korapa retro huntenka huvempa hu'nana kante amage antenka, so'e kavukvara hunka hentofa zana tro hunerantane.
Herre, du äst min Gud; dig prisar jag; jag lofvar ditt Namn; ty du gör under, din gamla anslag äro trofast och sannfärdig.
2 Kagra ranra kumatamina eri haviza hankeno kugusopamo hihi hiaza nehigenka, hankave vihuma hu'naza ranra kumatmina eri haviza nehunka, megi'a vahe'mokizmi ranra kumara eri haviza hananke'za ete'za ana kumara eri orati'za onkigahaze.
Ty du gör staden till en stenhop, den fasta staden, att han uti en hop ligger; de främmandes palats, så att det icke mer en stad är, och aldrig mer uppbyggd varder.
3 E'ina hu'negu hankave vahe'mo'za Kagri kagi'a ahentesga nehanage'za, kefo zamavu'zmavama hu'za osuga zama nehaza vahe'mokizmi ranra kumapima nemaniza vahe'mo'za Kagrikura tusi koro hugahaze.
Derföre ärar dig ett mägtigt folk; de väldiga Hedningars städer frukta dig.
4 Na'ankure Kagra zamazama hugama osaza vahe zamaza nehunka, zamunte omane vahe'ene keonke zanku'ma atupa nehaza vahe'mokizmia kegava hunezmantenka, komopa komo'ma zamazeri havizama nehia vahera Kagra nonkna hunka refitenezmantenka, amuho knafina turunara hunezmantane. Na'ankure hazenke vahe'mo'za tusi ununkomo'ma nehiaza hu'za neazagenka reso hunerantane.
Ty du äst dens fattigas starkhet, dens armas starkhet i bedröfvelsen, en tillflykt för oväder, en skygd för hetta, då de tyranner rasa såsom en storm emot en vägg.
5 Ru kumateti vahe'mo'zama feru zagemo tusi amuho hiaza hu'za, tazeri haviza hunaku hu'nazanagi, hampomo zagemofoma reso higeno hankave'a omaneaza hunka resohurantake'za, kefo zamavu'zmavama nehaza vahe'mo'za ha'ma hugate nere'zama nehaza zagamera osu'naze.
Du ödmjukar de främmandes storm, såsom en hette i torrt rum, så att hetten skall förderfva de tyranners vinqvistar; och skyarna gifva ändock skugga.
6 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'ma, ama Saioni agonare'ma ne'zama retro'ma haniana, knare'ma hu'nesnia afu ame'ane, zaza knafima retroma huntazageno knare zantfama hu'nesnia waini tine retro hanige'za, kokankokama mani'naza vahe'mo'za eme eritru hu'za tusi'a ne'za negahaze.
Och Herren Zebaoth skall göra till all folk ett fett gästabåd på desso bergena; ett gästabåd af klart vin, af feto, af märg, af vin, der ingen drägg uti är.
7 Hagi maka ama mopafi vahe'ma frizamo'ma refi'matenezmantea zana, Ra Anumzamo'a ama Saioni agonare eri atregahie.
Och han skall på desso bergena bortlägga svepklädet, der all folk med besvept äro, och täckeklädet, der alle Hedningar men betäckte äro.
8 Hankavenentake Ra Anumzamo'a fri'zamofo hankavea eri haviza hutrenigeno vaga nerena, maka vahe'mokizmi zamavunura eri ho'mu hugahie. Ana nehina Agri naga'ma ama mopafima zamazeri havizama nehaza zana anara osugahaze. Ra Anumzamo ama'na kea hu'ne.
Ty döden skall platt uppsluken varda; och Herren Herren skall aftvå tårarna af all ansigte, och skall borttaga sins folks försmädelse i all land; ty Herren hafver det sagt.
9 Hagi ana knafina amanage hugahaze, Ra Anumzana tagri Anumza mani'negeta Agrite tamentintia nehuta avega ante'nonane. Ana hu'neanki otinketa Agrama tagu'vazino etema tavre'nea zankura musena huntamneno hu'za hugahaze.
På den tiden skall man säga: Si, det är vår Gud, den vi förbide, och han skall hjelpa, oss; det är Herren; vi förbide honom, att vi skole fröjda oss, och glade vara i hans salighet.
10 Ra Anumzamofona hankavenentake azamo'a Saioni agona kegava hugahie. Hianagi Moapu vahera Agra'a agiafi zamazeri atre'nige'za, ha' vahe'mo'za e'za ha' eme huzmante'za, zamazeri haviza hanage'za, bulimakao afu'mo hagege trazante rifa'a agiareti rehapa hiaza hugahaze.
Ty Herrans hand hvilas på desso bergena; och Moab skall derunder förkrossad varda, såsom strå söndertröskadt varder, och såsom träck.
11 Ana hanige'za timpima zamazama rutare'zama zanagoma nerazaza hugahazanagi Anumzamo'a zamavufaga rama nehaza zane, vahe'ma rezmavatgama nehaza zana eri fenkami atregahie.
Och han skall utsträcka sina händer midt ibland dem, såsom en simmande dem uträcker till att simma, och förnedra deras prål med sina händers arm;
12 Ranra kuma zamimofo zaza vihu kegina'zamia, eri haviza hanigeno, faragu vaziramino mopafinke kugusopa segahie.
Och skall nederböja edra murars höga fäste, förnedra, och kasta dem i stoft på jordena.