< Aizaia 25 >

1 Ra Anumzana kagra nagri Anumzanki'na, nagra kagika'a ahentesga nehu'na, musenkase hu'na susu hugantegahue. Na'ankure kagra korapa retro huntenka huvempa hu'nana kante amage antenka, so'e kavukvara hunka hentofa zana tro hunerantane.
O Éternel! Tu es mon Dieu; Je t’exalterai, je célébrerai ton nom, Car tu as fait des choses merveilleuses; Tes desseins conçus à l’avance se sont fidèlement accomplis.
2 Kagra ranra kumatamina eri haviza hankeno kugusopamo hihi hiaza nehigenka, hankave vihuma hu'naza ranra kumatmina eri haviza nehunka, megi'a vahe'mokizmi ranra kumara eri haviza hananke'za ete'za ana kumara eri orati'za onkigahaze.
Car tu as réduit la ville en un monceau de pierres, La cité forte en un tas de ruines; La forteresse des barbares est détruite, Jamais elle ne sera rebâtie.
3 E'ina hu'negu hankave vahe'mo'za Kagri kagi'a ahentesga nehanage'za, kefo zamavu'zmavama hu'za osuga zama nehaza vahe'mokizmi ranra kumapima nemaniza vahe'mo'za Kagrikura tusi koro hugahaze.
C’est pourquoi les peuples puissants te glorifient, Les villes des nations puissantes te craignent.
4 Na'ankure Kagra zamazama hugama osaza vahe zamaza nehunka, zamunte omane vahe'ene keonke zanku'ma atupa nehaza vahe'mokizmia kegava hunezmantenka, komopa komo'ma zamazeri havizama nehia vahera Kagra nonkna hunka refitenezmantenka, amuho knafina turunara hunezmantane. Na'ankure hazenke vahe'mo'za tusi ununkomo'ma nehiaza hu'za neazagenka reso hunerantane.
Tu as été un refuge pour le faible, Un refuge pour le malheureux dans la détresse, Un abri contre la tempête, Un ombrage contre la chaleur; Car le souffle des tyrans Est comme l’ouragan qui frappe une muraille.
5 Ru kumateti vahe'mo'zama feru zagemo tusi amuho hiaza hu'za, tazeri haviza hunaku hu'nazanagi, hampomo zagemofoma reso higeno hankave'a omaneaza hunka resohurantake'za, kefo zamavu'zmavama nehaza vahe'mo'za ha'ma hugate nere'zama nehaza zagamera osu'naze.
Comme tu domptes la chaleur dans une terre brûlante, Tu as dompté le tumulte des barbares; Comme la chaleur est étouffée par l’ombre d’un nuage, Ainsi ont été étouffés les chants de triomphe des tyrans.
6 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'ma, ama Saioni agonare'ma ne'zama retro'ma haniana, knare'ma hu'nesnia afu ame'ane, zaza knafima retroma huntazageno knare zantfama hu'nesnia waini tine retro hanige'za, kokankokama mani'naza vahe'mo'za eme eritru hu'za tusi'a ne'za negahaze.
L’Éternel des armées prépare à tous les peuples, sur cette montagne, Un festin de mets succulents, Un festin de vins vieux, De mets succulents, pleins de mœlle, De vins vieux, clarifiés.
7 Hagi maka ama mopafi vahe'ma frizamo'ma refi'matenezmantea zana, Ra Anumzamo'a ama Saioni agonare eri atregahie.
Et, sur cette montagne, il anéantit le voile qui voile tous les peuples, La couverture qui couvre toutes les nations;
8 Hankavenentake Ra Anumzamo'a fri'zamofo hankavea eri haviza hutrenigeno vaga nerena, maka vahe'mokizmi zamavunura eri ho'mu hugahie. Ana nehina Agri naga'ma ama mopafima zamazeri havizama nehaza zana anara osugahaze. Ra Anumzamo ama'na kea hu'ne.
Il anéantit la mort pour toujours; Le Seigneur, l’Éternel, essuie les larmes de tous les visages, Il fait disparaître de toute la terre l’opprobre de son peuple; Car l’Éternel a parlé.
9 Hagi ana knafina amanage hugahaze, Ra Anumzana tagri Anumza mani'negeta Agrite tamentintia nehuta avega ante'nonane. Ana hu'neanki otinketa Agrama tagu'vazino etema tavre'nea zankura musena huntamneno hu'za hugahaze.
En ce jour l’on dira: Voici, c’est notre Dieu, en qui nous avons confiance, Et c’est lui qui nous sauve; C’est l’Éternel, en qui nous avons confiance; Soyons dans l’allégresse, et réjouissons-nous de son salut!
10 Ra Anumzamofona hankavenentake azamo'a Saioni agona kegava hugahie. Hianagi Moapu vahera Agra'a agiafi zamazeri atre'nige'za, ha' vahe'mo'za e'za ha' eme huzmante'za, zamazeri haviza hanage'za, bulimakao afu'mo hagege trazante rifa'a agiareti rehapa hiaza hugahaze.
Car la main de l’Éternel repose sur cette montagne; Et Moab est foulé sur place, Comme la paille est foulée dans une mare à fumier.
11 Ana hanige'za timpima zamazama rutare'zama zanagoma nerazaza hugahazanagi Anumzamo'a zamavufaga rama nehaza zane, vahe'ma rezmavatgama nehaza zana eri fenkami atregahie.
Au milieu de cette mare, il étend ses mains, Comme le nageur les étend pour nager; Mais l’Éternel abat son orgueil, Et déjoue l’artifice de ses mains.
12 Ranra kuma zamimofo zaza vihu kegina'zamia, eri haviza hanigeno, faragu vaziramino mopafinke kugusopa segahie.
Il renverse, il précipite les fortifications élevées de tes murs, Il les fait crouler à terre, jusque dans la poussière.

< Aizaia 25 >