Aizaia 24

1 Antahiho, Ra Anumzamo'a ama mopa eri haviza hanigeno, ama mopamo'a ka'ma mopa megahie. Ana nehuno Agra ama mopamofo avugosa eri ruzahe zahu nehuno, vahetamina zamazeri panani hugahie.

Si, Herren gör landet tomt och öde, och omstörtar hvad deruti är, och förströr dess inbyggare.

2 Hagi pristi vahe'ma amne vahe'ma, eri'za vahe'ene kva vahe'ene, eri'za a'nanene kva a'nanenena anahu knazanke enerisageno, fenozama mizanesaza vahe'mo'zane, zagore'ma fenozama netraza vahe'mo'zane, zagoma nofi'ma nehaza vahe'mo'zane zagoma nofite'ma netraza vahe'mo'zanena anazanke hu'za anahu knazanke erigahaze. Ana zanke hu'za vahe'zama erite'za nezamiza vahe'mo'zane, vahe'zama eneriza vahe'mo'zanena anahu' knazanke erigahaze.

Och Prestenom går såsom folkena; herranom såsom tjenarenom, frune såsom tärnone; så honom som säljer, som honom som köper, honom som lånar, såsom honom som borgar; kräfvarenom, såsom gäldenärenom;

3 Ama mopamo'a havizantfa huno mago'zana omanena, ka'ma koka megahie. Ra Anumzamo ama ana nanekea hu'ne.

Ty landet skall varda tomt och skinnadt; ty Herren hafver detta sagt.

4 Ama mopamo'a hagege huno haviza nehina, asunku nehuno zavi krafa hugahie. Ana nehina ama mopafima zamagine vahe'ma nemaniza vahe'mokizmi zamagimo'a fanane hugahie.

Landet står jämmerliga, och förderfvas; jordenes krets förvanskas och förderfvas; de högste af folket i landena förminskas.

5 Ama mopafima nemaniza vahe'mo'za ama mopa eri haviza hu'naze. Na'ankure zamagra Anumzamofo kasegene tra kenena runetagre'za Anumzamo'ma zamagranema mevava huhagerafi huvempa kema huhagerafi'nea kea ruhantagi'naze.

Landet är oskärdt vordet af sina inbyggare; förty att de öfverträda lagen, och förvandla buden, och låta det eviga förbundet fara.

6 E'ina hu'negu Anumzamo'a ama mopa sifna hunteno azeri haviza nehige'za, ama mopafima mani'naza vahe'mo'zama havi zamavu'zamava'ma hu'naza zamofo nona'a knazana eri'za fri vagarazage'za osi'a naga mani'naze.

Derföre uppfräter förbannelse landet; ty de som deruti bo, förskylla det; derföre borttorkas landsens inbyggare, så att fögo folk qvart blifver.

7 Hagi kasefa wainimoza zavi krafa nehazageno, waini nofimo'enena kasrine. Ana hige'za waini tima nene'za muse zagame'ma nehaza vahe'mo'za karagi ru'naze.

Vinet försvinner, vinträt förvissnar, och alle de, som af hjertat glade voro, sucka.

8 Hagi nase'nasepamofo agasasamo'a vagaregeno, hapu zavenanema nehe'zama musema nehaza zana vagare'ne.

Fröjd af trummor håller upp, de gladas lust är ute; harpors fröjd hafver en ända.

9 Hagi waini tina ne'nazanagi muse zagamera osu'naze. Na'ankure waini timo'a zamagitera akahe'ne.

Man sjunger intet, der man vin dricker, och god dryck är bitter dem som dricka honom.

10 Hazenke zamo'ma avimate'nea kumamo'a fragu vazino evuramigeno ka'ma koka megeno, nontamimofo kafaramimo'a erigi vagare'neankino, mago vahe'mo'a ana nontamimpina uofregahie.

Den tomme staden är nederbruten; all hus äro tillsluten, så att ingen går derin.

11 Ama mopafima musenkasema nehaza zana hago vagare'ne. Ana hige'za kumamofo karampi mani'ne'za musema nehaza wainigura krafa hu'za kezati'naze.

Man klagar efter vin på gatone, all glädje är borto, all landsens fröjd är sin väg.

12 Hagi rankumamo'a havizantfa higeno, ana kumamofo kahamo'a tamana tamanu huno evurami'ne.

Icke annat än förödelse är blifvet i stadenom, och portarna stå öde.

13 Anahu kna avu'ava zamoke, ana maka mopafima nemaniza vahepina fore hutere hugahie. Olivi rgama tagige, grepi rgama tagite'za osi'a ragama atrazageno zafare menege'za neragizankna hu'za osi'a vahe manigahaze.

Ty det går i landena och med folkena, lika som när ett oljoträ afplockadt är; såsom när man efterhämtar, då vinanden ute är.

14 Hagi anama hanige'za zamagra zamagerura erisga hu'za muse zagame hugahaze. Ana nehanage'za zage fre kazigama nemaniza vahe'mo'za Ra Anumzamofo hihamu hankave'agura ranke hu'za Agi'a ahentesga hugahaze.

De samme upphäfva deras röst och lofva, och glädjas öfver Herrans härlighet ifrå hafvet.

15 E'ina hu'negu maka vahe'ma zage hanati kazigama nemani'za vahe'mota Ra Anumzamofona agi'a ahentesga nehinkeno, hageri ankenama nemaniza vahe'mota Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamofona Agi'a ahentesga huta ra agi amigahaze.

Så priser nu Herran i dalomen; på hafsens öar Herrans Israels Guds Namn.

16 Hagi mopama ome atre eme atrema hu kazigatira muse zagame'ma nehazana, amanahu zagame nehazanki antahiho. Fatgo avu'avazama nehia Anumzamofona agi'a ahentesga nehune hu'za hu'naze. Hianagi nagra amanage hu'na hu'noe, nasunku huanki'na musena nosu'na haviza hu'na amne zankna hugahue. Na'ankure nagrama koana, havi zamavuzmava nehu'za havige nehaza vahe'mo'za, mago'ene vahera rezmatga nehu'za, zamazeri haviza nehazanki, ina vaheku knare vahera mani'ne huta antahimigahune.

Vi höre lofsång ifrå jordenes ända, den Rättfärdiga till äro; och jag måste säga: Hvi är jag dock så mager? Hvi är jag dock så mager? Ve mig! ty föraktarena förakta, ja, föraktarena förakta.

17 Ama mopafima mani'naza vahe'mota tamagri'ma tamazeri tamagogofe'nia zamo'ene krifumo'ene kukomo'enena tamazerinaku tamavega ante'naze.

Derföre kommer öfver eder, landsens inbyggare, förskräckelse, grop och snara.

18 Hagi knazama esania zamofo agasasankema nentahino koro'ma freno vania vahe'mo'a, kerifi uramigahie. Ana hanigeno iza'o ana kerifinti'ma atiramino koro'ma fre'nia vahera kukomo azeri antarako hugahie. Anami monamo'a ruhagaro nehanigeno, ama mopamo'ma rigama anteno me'nea tramo'a kaza hugahie

Och om en undflydde för förskräckelsens rop, så faller han dock likväl uti gropena. Kommer han utu gropene, så varder han dock fången i snarone; ty fenstren i höjdene äro upplåtna, och jordenes grundvalar bäfva.

19 Ana nehanigeno mopamo'a kekokako huno atamana huneraminigeno, mopamo'a rutragino vuno eno nehanigeno, tusiza huno mopamo'a tore tore hugahie.

Landena varder illa gångandes; det skall icke trifvas, utan måste förfalla.

20 Anama nehanigeno'a ama mopamo'a, vahe'mo negi ti ne'neno antifi omere emere hiaza nehuno, tusi'a zaho'mo mago osi nonte zaho erigeno, masete otite hiaza hugahie. Hagi ama mopafi vahe'mofo ke ontahi zamavu'zmavamo hanigeno, mopamo'a evuramino mago'enena ete oraotigahie.

Landet skall raga hit och dit, såsom en drucken, och bortfördt varda, lika som en hydda; ty dess missgerningar trycka det, så att det falla måste, och kan icke blifva.

21 Hagi ana knafina Ra Anumzamo'a anami monafima nemaniza havi ankero vahe'ene, ama mopafi kini vahetamina zamazeri haviza hugahie.

På den tiden skall Herren besöka det höga herrskapet, som i höjdene är, och jorderikes Konungar, som på jordene äro;

22 Ana nehuno murigampi vahe zamavare vazi'za kina huzmantazaza huno, Ra Anumzamo'a magopi zamavare atru huno kina huzmantegahie. Ana hanige'za zazate manitesnageno, henka knazana zamigahie.

Att de skola tillhopasamkas såsom ett knippe till gropena, och skola förslutne varda uti fångahuse, och efter lång tid åter besökte varda.

23 Hagi ikamo'a kizmankizma nehanigeno, zagemo'a agazegu hugahie. Na'ankure Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a Saioni agonafi Jerusalemi kumate kinia emanino vahera kegava hugahie. Ana hanigeno Agri masazamo'a, Jerusalemi kumate ugota kva vahe'amofo zamavuga me'nesnige'za kegahaze.

Och månen skall skämma sig, och solen blygas; då Herren Zebaoth skall Konung varda på berget Zion, och i Jerusalem, och för sina äldsta i härlighet.