Aizaia 10

1 Tamagra izagato keagafima vahe'ma zamazeri savri nehuta havigema huta kasegema tro'ma hu vavama nehaza vahe'mota ko hazenkefi mani'naze.

Ve eder som stadgen orättfärdiga stadgar! I skriven, men våldslagar skriven I

2 Anama hazazamo higeta zamunte omne vahe'ene, feno zanku'ma atupa'ma nehaza vahera fatgo tamavu'tamavara huozmanteta fenozmia zamazeri savri huta e'nerita, kento a'nanemofo zana frakineta rerakaureta e'nerita, megusa mofavre'ramimofo zantamina musufa e'nerize.

för att vränga de ringas sak och beröva de fattiga i mitt folk deras rätt, för att göra änkor till edert byte och plundra de faderlösa.

3 Hanki tamagrama hu'naza avu'avazante'ma Anumzamo'ma knazama tamisia zupa tamagra na'a hugahaze? Tamagri'ma tamazeri havizama hu knazama afeteti'ma ne-esnigetma, tamagra izante tamaza hinogura nevuta, feno zantamina izante atresnageno kegava hugahie?

Vad viljen I göra på hemsökelsens dag, när ovädret kommer fjärran ifrån? Till vem viljen I fly för att få hjälp, och var viljen I lämna edra skatter i förvar?

4 Hagi mago'zana omnetfa hanigeta kinama huzmante'nesaza vahe amu'nompi harononte huta manige, fri vahe amu'nompi frita manige hugahaze. E'ina hu'zana hugahazanagi Agri rimpa ahe'zamo'a me'nenigeno azana erisga huno rusuteteno manigahie.

Om man ej böjer knä såsom fånge, så måste man falla bland de dräpta. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

5 Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, Asiria vahe'ma Nagri kumpa knonknama hu'nazage'na tamagripima huvazina narimpa ahe'zama eri amama nehua vahera hazenkefi mani'naze.

Ve över Assur, min vredes ris, som bär min ogunst såsom en stav i sin hand!

6 Asiria vahe huntesnigeno Anumzamofoma amage'ma nonte'za agri'ma azeri arimpama nehaza vahera hara eme hunezmanteno, feno zazamia zamaheno nehanareno ana vahera kampi hapakna huno agianu zamare hapatigahie.

Mot ett gudlöst folk sänder jag honom, och mot min förgrymmelses folk bjuder jag honom gå, för att taga rov och göra byte, och för att nedtrampa det såsom orenlighet på gatorna.

7 Hianagi Asiria kini ne'mo'a Anumzamo hunantegena ama eri'zana e'nerue huno ontahigahie. Agra agesama antahiana maka vahera hara huzmante'na zamahe fanane hanue huno anara hu'ne.

Men så menar icke han, och i sitt hjärta tänker han ej så, utan hans hjärta står efter att förgöra och efter att utrota folk i mängd.

8 Hagi Asiria kini ne'mo'a huno, sondia vahete'ma ugagotama hu'naza vahenimoza kinia manigahaze hu'ne.

Han säger: "Äro mina hövdingar ej allasammans konungar?

9 Hagi Kalno kuma'ma hu'noaza hu'na Kakemisi kumara eri haviza nehu'na, Hamati kuma'ma hu'noaza hu'na, Arpatia kumara erihaviza nehu'na, Sameria kuma'ma hu'noaza hu'na, Damaskasi kumara eri haviza hu'noe.

Har det icke gått Kalno såsom Karkemis, och Hamat såsom Arpad, och Samaria såsom Damaskus?

10 Hanki Jerusalemine Sameria kumate'ma havi anumzantamimofo amema'ama me'neana agatereno rama'a havi anumzantamimofo amema'a me'nea kumatamina eri haviza hu'noe.

Då min hand har träffat de andra gudarnas riken, vilkas beläten voro förmer än Jerusalems och Samarias,

11 Hanki Sameria kuma'ene anampima me'nea havi anumzantamimofo amema'araminena eri havizama hu'noaza hu'na, Jerusalemi kuma'ene anampima me'nea havi anumzantamofo amema'a eri haviza hugahue.

skulle jag då ej kunna göra med Jerusalem och dess gudabilder vad jag har gjort med Samaria och dess gudar?"

12 Hagi Nagra Ra Anumzamo'nama ana maka'zama huoma hu'nama hunte'noa zama Saioni agonare'ene Jerusalemi kumate'ma huvagama retesnige'na, Nagra agrira azeri haviza hugahue. Na'ankure agra avufga erisga nehuno, agrama agesama antahiana knare hu'noe huno antahi'ne.

Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, då skall jag hemsöka den assyriske konungens hjärtas högmodsfrukt och hans stolta ögons förhävelse.

13 Ana nehuno agra amanage hu'ne, Nagra hanavereti'ene knare antahizanteti ama ana maka zana huvagare'noe. Na'ankure nagra ama' antahi'zanireti, mago'a kumatmimofo mopama umetre emetrema hu'neama'a, eri netre'na hara huzmante'na fenozazmia hanare'noe. Nagra hankavenentake neki'na, kini zamia ha' huzamagatere'noe huno antahi'ne.

Ty han säger: "Med min hands kraft har jag utfört detta och genom min vishet, ty jag har förstånd. Jag flyttade folkens gränser, deras förråd utplundrade jag, och i min väldighet stötte jag härskarna från tronen.

14 Hagi namamofo amu'aramima anoma'afintima azanuma erinaku'ma nehiaza hu'na kokankoka kumatamimpintira fenozmia zogi tru hu'noe. Anama nehugeno'a namamofo amu'ma e'nerigeno krara krara huno avuma e'neriaza hunora mago'mo'e huno kea osu'ne.

Och min hand grep efter folkens skatter såsom efter fågelnästen, och såsom man samlar övergivna ägg, så samlade jag jordens alla länder; ingen fanns, som rörde vingen eller öppnade näbben till något ljud."

15 Hagi sasumemo'o somo'a azampima erineno eri'zama eneria nemofo hanavea agatere'noe huno hugahifi? Hagi kumpa knomo'a, agra'a avesitera vahera ahegahieo? Azompamo'a agra'a avesitera kana vugahifi?

Skall då yxan berömma sig mot honom som hugger med den, eller sågen förhäva sig mot honom som sätter den i rörelse? Som om käppen satte i rörelse honom som lyfter den, eller staven lyfte en som dock är förmer än ett stycke trä!

16 E'ina hu'negu Monafi sondia vahe'mofo Hankavenentake Ra Anumzamo'a Asiria sondia vahetera mago kefo kri atresigeno eno eme zamazeri haviza hugahie. Ana nehuno ana maka knarenare feno zazamia teve taginte'nigeno hagna hagna huno tefanane hugahie.

Så skall då Herren, HERREN Sebaot sända tärande sjukdom i hans feta kropp, och under hans härlighet skall brinna en brand likasom en brinnande eld.

17 Hagi ruotage'ma hu'nea Ra Anumzamo'a, Israeli vahetera mago tavi mani'ne. Hianagi ave'ave trazankna hu'neza Israeli vahe'ma knazama nezamiza Asiria vahera, mago teve anefa kna huno magoke zupage ana havi trazana tefanane hugahie.

Och Israels ljus skall bliva en eld och hans Helige en låga, och den skall bränna upp och förtära dess törnen och dess tistlar, allt på en dag.

18 Hagi Ra Anumzamo'a zafa tano'pane tretrema hu'nea mopazmia eri haviza hugahie. Ana hanigeno mago ne'mofoma mago krimo'ma azeri haviza higeno, avufgamo hariri hiaza huno mopazmimo'a haviza hugahie.

Och på hans skogars och parkers härlighet skall han alldeles göra en ände; det skall vara, såsom när en sjuk täres bort.

19 Ana hanigeno Asiria vahe'mokizmi zafa tanopamo'a, osi'a akavoza zafa me'nenkeno, amne osi mofavremo ana zafaramina hamprigahie.

De träd som bliva kvar i hans skog skola vara lätt räknade; ett barn skall kunna teckna upp dem.

20 Hanki ana knafina Jekopu agehemo'za Israeli vahepinti'ma ofri'ma osi'ama mani'naza naga'mo'za, zamahe hana'ma hu'naza vahekura mago'enena zamaza hu'zankura antahi ozamigahaze. Hianagi Israeli vahe'mokizmi ruotge'ma hu'nea Ra Anumzamofonteke zamazama hanigura antahimigahaze.

På den tiden skall kvarlevan av Israel och den räddade skaran av Jakobs hus ej vidare stödja sig vid honom som slog dem; i trohet skola de stödja sig vid HERREN, Israels Helige.

21 Hanki osi'a Jekopu naga'ma ofri'za mani'namo'za, Hankavenentake Ra Anumzamofontega ete'za egahaze.

En kvarleva skall omvända sig, en kvarleva av Jakob, till Gud, den väldige.

22 Hagi Israeli vahe'mota rama'a huta hagerinkenafi kahepankna hu'nazanagi, osi'a naga'ma ofri'za mani'zamo'za ete'za egahaze. Hagi zamagrama havi zamavu'zamavama hanageno e'inahu'za fore'ma hugahiema hu'nea kante anteno, Ra Anumzamo'a zamazeri haviza hugahie.

Ty om än ditt folk, Israel, vore såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva där omvända sig. Förödelsen är oryggligt besluten, den kommer med rättfärdighet såsom en flod.

23 Hagi Monafi sondia vahe'mofo Hankavenentake Ra Anumzamo'a huvempa huno, mika ama mopafima mani'naza vahera knaza zami'na zamazeri haviza hugahue huno hu'ne.

Ty förstöring och oryggligt besluten straffdom skall Herren, HERREN Sebaot låta komma över hela jorden.

24 E'ina hu'negu Monafi sondia vahe'mofo Hankavenentake Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'ni'amota, Isipima hu'nazaza hu'za, Asiria vahe'mo'zama hegi kanonteti'ma erisgama hu'za sefu'ma tamisnageta korora osiho.

Därför säger Herren, HERREN Sebaot så: Frukta icke, mitt folk, du som bor i Sion, för Assur, när han slår dig med riset och upplyfter sin stav mot dig, såsom man gjorde i Egypten.

25 Hianagi kofta'a knafi tamagri'ma narimpama aheneramantoa zamo'a vagaregahie. Ana hanige'na ana narimpa ahe'zana erimare'na Asiria vahete atre'na zamazeri haviza hugahue.

Ty ännu allenast en liten tid, och ogunsten skall hava en ände, och min vrede skall vända sig till deras fördärv.

26 Ana nehu'na Orebi have tvaonte'ma Midieni vahe'ma sefu'ma zami'noaza hu'na, Asiria vahera hegi kanonteti sefu zamigahue. Hagi hagerimofo agofetu'ma hankaveni'ama eri amama hu azomparetima huge'za Isipi vahe'ma tima nakri'nazaza hu'na Asiria vahera zamazeri huviza hugahue.

Och HERREN Sebaot skall svänga sitt gissel över dem, såsom när han slog Midjan vid Orebsklippan; och sin stav, som han räckte ut över havet, skall han åter upplyfta, såsom han gjorde i Egypten.

27 Hagi tamafuntetira knazana eri netrena, karenamare zafa tamanankempintira eritrenugetma knare hutma manigahaze.

På den tiden skall hans börda tagas bort ifrån din skuldra och hans ok ifrån din hals, ty oket skall brista sönder för fetmas skull.

28 Hagi tagri ha' vahe'mokizmi sondia vahe'mo'za Migroniti efre'za Aiti kumate ehanatite'za, ana maka kutuzmia Mikmasi emeri atru hu'naze.

Han kommer över Ajat, han drager fram genom Migron; i Mikmas lämnar han sin tross.

29 Hagi anama hute'za agonamofo kitagifafinti kreramiza kantu kaziga uhanatite'za, mareri'za ana kenagera Geba kumate umase'naze. Anama hazageno'a Rama kumate vahera tusi zamahirahite'ne. Ana nehazage'za Soli kumapima Gibiama nemaniza vahe'mo'zanena koro fre'naze.

De draga fram över passet; i Geba taga de nattkvarter. Rama bävar; Sauls Gibea flyr.

30 Hagi tamagra Galimi kumate vahe'mota rankrafage hiho, Laisa kumate vahe'mota tamagesa anteta antahi so'e hiho, Anatoti vahe'mota tusi tamasu zampi mani'naze.

Ropa högt, du dotter Gallim. Giv akt, du Laisa. Arma Anatot!

31 Matmena kumate vahe'mo'zane, Gebimi kumate vahe'mo'za kumara atre'za koro fre'za fra'maki kumaku hakre'za vu'naze.

Madmena flyktar; Gebims invånare bärga sitt gods.

32 Hagi tagri'ma ha'ma hurantesnaza sondia vahe'mo'za menina Nobu kumatera seli nonkumara eme antegahaze. Ana nehu'za kegamate'za Saioni agona nege'za, Jerusalemi kumara ha'hunteku trotra hu'none hu'za zamazana erisga hu'za erinakigahaze.

Ännu samma dag står han i Nob; han lyfter sin hand mot dottern Sions berg, mot Jerusalems höjd.

33 Hianagi keho, Monafi sondia vahe'mofo Hankavenentake Ra Anumzamo'a, ra zamagima eri'za hakavemati'naza Siria vahera zafama antagi atreankna huno zamazeri fenkami atregahie. Za'za huno ra zafagna hu'neanagi, zafama antagi atreno azanku namanku'ma rukafari atreankna hugahie.

Men se, då avhugger Herren, HERREN Sebaot den lummiga kronan, med förskräckande makt; de resliga stammarna ligga fällda, de höga träden störta ned.

34 Ana maka zafaramina saumeretima antagi atrazankna huno Hankavenentake Anumzamo'a Lebanoni vahera zamahe vagaregahie.

Den tjocka skogen nedhugges med järnet; Libanons skogar falla för den väldige.