< Jenesis 50 >
1 Anante Josefe'a nefa avugosafi umseno, zavi atenenteno antako hunte'ne.
Då föll Joseph in på sins faders ansigte, och gret, och kysste honom.
2 Henka Josefe'a fri kerfare kva nehia eri'za vahe'a huzmantege'za, kehiaza hu'za avufgamo'ma kasri'zanku agu'afina mago'a marasini nente'za eri so'e hute'za, Israelina (Jekopu) masave fre'za ante'naze.
Och Joseph befallte sina tjenare läkarena, att de skulle smörja hans fader: Och läkarena smorde Israel;
3 40'a zage gnafi e'i anazana huga hazankino, ana foti'a zagegnafina avufga eri so'e hu'naze. Ana hazageno Isipi vahe'mo'za 70'a zagegnafi zamasunku hu'za zavira ate'naze.
Tilldess fyratio dagar voro förgångne; ty så länge varade smörjedagarna. Och de Egyptier begreto honom i sjutio dagar.
4 Anante zavi'ma atekna agateregeno, Josefe'a anage huno Fero nompi eri'za vahera zamasmi'ne, Tamagra menima nagri'ma antahi namisuta muse huramantoanki, Ferona amanage huta ome asmiho,
Då nu sörjedagarne ute voro, talade Joseph med Pharaos gårdsfolk, och sade: Hafver jag funnit nåd för eder, så taler med Pharao, och säger:
5 Nenfa'a huvempa ke hunanteno amanage hu'ne, nagra ha fri'za huanki, nagrama Kenani mopafi kerigama kafinte'nofi anantega ome asenantegahane. Anage hu'negu natrege'na avufga'a eri'na mareri'na ome asentete'na, ete a'neno.
Min fader hafver tagit en ed af mig, och sagt: Si, jag dör; begraf mig i mine graf, som jag hafver grafvit mig i Canaans lande. Så vill jag nu fara upp och begrafva min fader, och komma igen.
6 Higeno Fero'a amanage hu'ne, Anagamu vunka negafa'ma huvempa huno kasmi'neaza hunka ome asento.
Pharao sade: Far dit upp, och begraf din fader, som du honom svorit hafver.
7 Hagi Josefe'a nefa asenteku anagamu marerigeno, Fero eri'za vahe'mo'zane, noma'afi kva vahe'ene, mika Isipi mopafi kva vahe'ene,
Så for Joseph upp till att begrafva sin fader: Oh med honom foro alle Pharaos tjenare, de äldste af hans folk, och alle de äldste i Egypti lande;
8 mika Josefe naga'ene, nefu'zane, nefa naga'enena vu'naze. Hianagi osi mofavre naga'zmine afu kevu zaminena Goseni mopafi zamatre'za vu'naze.
Dertill allt Josephs folk, och hans bröder, och hans faders folk; allena deras barn, får och fä lefde de i det landet Gosen.
9 Anama Josefe'enema vu'nazana rama'a sondia vahe'ene vu'nazankino, mago'a karisifi maniza nevazageno, mago'a hosi agumpifi mani'za vu'naze.
Och foro desslikes upp med honom vagnar och resenärer, och var en ganska stor skare.
10 Hagi ana vahe'mo'za vu'za Jordani timofo kantu kaziga ankenarega, witi honama neharaza kumate Atadi umani'naze. Anante 7ni'a zage gna zamagra umanine'za, zamagrama zamavuzmavapima nehazaza hu'za, nezmanfankura tusi zavi ate'naze.
Då de nu kommo in på den planen Atad, som ligger in emot Jordan, då höllo de en ganska stor och bitter dödklagan; och han sörjde öfver sin fader i sju dagar.
11 Ana mopafima nemaniza Kenani vahe'mo'za kazama witi akru neharaza kumate Atadi mani''neza zavi netage'za nezmage'za anage hu'naze. Ama'i Isipi vahe'mo'za tusi'a zavi atetere, nehu'za agi'a Abel-mizraim hu'nazankino, zage hanati kaziga Jodani me'ne.
Och då folket i landet, de Cananeer, sågo det sörjandet på den planen Atad, sade de: De Egyptier sörja der fast. Deraf kallar man det rummet de Egyptiers sorg; hvilket ligger in emot Jordan.
12 Hagi Jekopu mofavre naga'mo'za nezmafa'ma zmasami'neaza hu'naze.
Och hans barn gjorde som han dem befallt hade.
13 Agri mofavre'mo'za kerfa'a eri'za Kenani mopafi vu'za, Makapela havegampi Mamre kuma tvaonte ome asente'naze, ko'ma Abrahamu'ma vahe asente mopae huno Hiti ne' Efroninteti, miza hu'nea mopafi asente'naze.
Och förde honom i Canaans land, och begrofvo honom i den dubbelkulone af åkren, som Abraham med åkrenom köpt hade till arfgrift af Ephron Hetheen, tvärt emot Mamre.
14 Ana'ma huno Josefe'ma nefama asentetege'za, afuhe'zane nefama asenteku mareri'naza vahe'ene maka ete Isipi moparega vu'naze.
Så for Joseph åter in i Egypten med sina bröder, och med allom dem, som voro farne upp med honom till att begrafva hans fader; när de hade begrafvit honom.
15 Hagi nezmafa'ma fritege'za, Josefe nefu'za anage hu'naze, tagrama havizama hunte'nona nona'a, tagrira na'a hurantegahie?
Men Josephs bröder fruktade sig, då deras fader var död, och sade: Kanske, att Joseph är oss gramse, och måtte vedergälla oss det onda vi honom gjort hafve.
16 Nehu'za zamagra Josefena ke atrente'za anange hu'naze, Negafa'a frinaku nehuno,
Derföre läto de säga honom: Din fader gaf befallning för sin död, och sade:
17 anage huta Josefena asmiho hu'ne, muse (plis) hugantoanki, havi avu'ava hugante'nazana kumi zamia atre'zmanto. Menina muse (plis) hugantoanki, negafa Anumzamofo eri'za vahe'mota havi avu'ava hugante'none. Ana kema Josefe'ma nentahino'a zavi ate'ne.
Så skolen I säga till Joseph: Käre, förlåt dina bröder deras missgerning och synd, att de så illa hafva gjort emot dig. Käre, förlåt oss nu, som ärom dins faders Guds tjenare, denna missgerning. Men Joseph gret, då de sådant talade med honom.
18 Anante afuhe'za e'za Josefe avuga zamugosaregati umase'za anage hu'naze, Antahio, tagra kagri kazokazo eri'za vahere.
Och hans bröder gingo till, och föllo ned för honom, och sade: Si, vi äre dine tjenare.
19 Hianagi Josefe'a anage huno zamasmi'ne, korora osiho, nagra Anumzana omani'nogu keaga huoramantegahue.
Joseph sade till dem: Frukter eder icke, ty jag är under Gudi.
20 Tamagra nagrira nazeri haviza hu'nazanagi, Ra Anumzamo'a rama'a vahe zamaza hunaku nentahino anara hu'neankino, menina ana zamo'a fore nehie.
I tänkten ondt öfver mig, men Gud hafver vändt det till godo, att han gjorde som för ögon är, till att frälsa mycket folk.
21 E'ina hu'negu tamagra korora osiho, nagra tamagri'ene, neone mofavre naga'enena tamazeri knare hugahue. Nehuno zamanukige antege nehuno, knare kegaga huzami'ne.
Så frukter eder nu intet, jag vill försörja eder och edro barn. Och han stärkte dem, och talade vänliga med dem.
22 Hagi Josefe'a Isipi mopare afu aganahezane mani'neno, 110ni'a zagegafu hu'ne.
Så bodde Joseph i Egypten med sins faders huse, och lefde hundrade och tio år.
23 Efraemi mofavremo mofavre antegeno negeno, Manase ne'mofavre'mo Makiri mofavre antegeno Josefe'a amote zamavarenteno keteno fri'ne.
Och såg Ephraims barn till tredje led: Föddes också barn på Josephs sköte, utaf Machirs barnom, hvilken Manasse son var.
24 Josefe'a amanage huno afuhe'ina zamasmi'ne, Nagra fri'za hue, Anumzamo tamagrira kegava huneramanteno, tamavreno ama mopafintira marerino Abrahamuma, Aisakima, Jekopuma huvempa huzmante'nea mopare vugahie.
Och Joseph sade till sina bröder: Jag dör, och Gud varder eder sökandes, och förandes utaf detta landet, in uti det landet, som han hafver svorit Abraham, Isaac och Jacob.
25 Anante Josefe'a Israeli ne'mofavre nagara amanage huno huvempa huno zamasmi'ne, Anumzamo tamagrira kegava huramante'nena zaferinani'a erita mareriho.
Derföre tog han en ed af Israels barnom, och sade: När Gud varder eder sökandes, så förer min ben hädan.
26 Hagi Josefe'a 110ni'a zagegafu maniteno frige'za, avufgamo'ma kasrizanku agu'afina mago'a marasini ante'za eri so'e hute'za masave freza, zavoafi eri antageno Isipi mopafi me'ne.
Så dödde Joseph, då han var hundrade och tio år gammal. Och de smorde honom, och lade honom uti ena kisto i Egypten.