Galesia 4
1 Hagi nagra anage hu'na nehue, nefa fenozama erisantihare ne'mo'ma osi mofavrema mani'nenuno'a, maka'zana agri'za megahianagi, kazokzo eri'za vahekna huno manigahie.
Men jag säger: Så länge arfvingen är barn, är ingen åtskillnad emellan honom och en tjenare; ändock han är herre öfver alla ägodelarna;
2 Hianagi ana mofavremo'a fenozama kegava hu'naza vahe'ene, agri'ma kegava hu'naza vahe'mofo agorga'a mani'nenigeno, nefa'ma fenozama erisanti haregahane hunte'nesia kna efore hugahie.
Utan är under förmyndare och föreståndare, intill den tiden som af fadrenom förelagd är.
3 Anahukna kante tagranena mofavrema mani'neta, ama mopama kegava hu'naza avamutamimofo zmagorga'a mani'neta kazokzo hu'nonane.
Sammalunda ock vi, då vi vorom barn, vore vi tvingade under utvärtes stadgar.
4 Hianagi humante'nea kna fatgoma egeno'a, Anumzamo'a Mofavre'a huntegeno, a'mo ana Mofavre kasentegeno, kasegemofo agorga efore hu'ne.
Men då tiden vardt fullkommen, sände Gud sin Son, föddan af qvinno, gjordan under lagen;
5 Ana hu'negu kasegemofo agorga mani'naza vahera, Agra mizaseranteno tamavresigeta, avreno kri'nea vahekna huta, Agri mofavre manigahune.
På det han skulle förlossa dem, som under lagen voro, att vi skullom få barnaskapet.
6 Na'ankure tamagra mofavre'a mani'nageno, Anumzamo'a Mofavre'amofo Avamu huntegeno, tagu'afi emani'neno tazeri otino, Aba, Nafa'o huno nehie.
Efter I nu ären söner, hafver Gud sändt sins Sons Anda uti edor hjertan, hvilken ropar: Abba, käre Fader.
7 E'ina hu'negu mago'ene kazokzo eri'za vahera tamagra omani'naze. Hianagi Anumzamofona mofavrerami mani'naze. Ana hu'nazagu fenozama'a erisantihare vahe mani'naze.
Så är här nu icke mer tjenare, utan son; är han son, så är han ock Guds arfvinge genom Christum.
8 Hagi tamagra korapara Anumzana keta antahita osu'neta, amne zanku, anumzantie huta nehazageno, kina reramantegeta anazamofo kazokzo vahe mani'nazane.
Men den tid I intet känden Gud, tjenten I dem som af naturen icke äro gudar.
9 Hianagi menina Anumzamofona keta antahita hazageno, Anumzamo'enena tamagrira tamegeno antahino hu'neanki, nahigeta tamagena hunemita, haviza huno hanave'a omne avamute nehuta, mago'ane kazokzo eri'za vahe'a manisune huta nehazo?
Men nu, medan I Gud känt hafven, ja mycket mer kände ären af Gudi, hvi vänden I eder då om till de svaga och vedertorftiga stadgar igen, hvilkom I på nytt tjena viljen?
10 Tamagra Anumzamo'ma muse huramante kazigati, mago knazupo, ikantero, kafurero, knane knanena makazana huge, osugera nehaze.
I hållen dagar och månader, högtider och årstider.
11 Tamagrikura tusi'za hu'na eri'zana eri'noankino, ana eri'zamo amnezankna huzankura nagra tusiza hu'na kore hue.
Jag fruktar om eder, att jag tilläfventyrs icke hafver fåfängt arbetat på eder.
12 Nafuheta nagrama hu'noankna hutma, tamagra Jiu vahe'mokizmi kasegemofo kinafina omanihogu navenesige'na tamantahinegoe, hanage'na nagranena tamagrikna hanuegu nehue. Tamagra mago hazenkea nagrira huonante'naze.
Varer såsom jag är, efter jag ock är såsom I. Käre bröder, jag beder eder, I hafven mig intet emot gjort.
13 Hianagi tamagra antahita keta hu'naze. Navufafina kri me'nege'na, Knare Musenkea huama hu'na ese knazupa tamasami'noe.
I veten, att jag genom köttsens svaghet i förstone predikade eder Evangelium.
14 Nagri krimo'a knaza tamagrira tami'ne, hianagi ana krima eri'noazankura tamagra tamavugosa huonantege, tamagena huonami'naze. Hianagi tamagra nagrira Anumzamofo ankero avreankna huge, Krais Jisasima avreankna hutma navre'naze.
Och min frestelse, som jag led på köttsens vägnar, hafven I intet föraktat, icke heller försmått, utan anammaden mig såsom en Guds Ängel; ja, såsom Christum Jesum.
15 Hianagi ana musezantamia iga menina me'ne? Nagra tamage hu'na tamagrikura huama nehue. Tamagra ana knazupa tusiza huta nazahunaku hu'nazankita, tamagrama tamavuma tagatita nazamahugama huneresina, amne anara hazasine.
Huru salige voren I då? Jag är edart vittne, att om det hade möjeligit varit, haden I edor ögon uttagit, och gifvit mig.
16 Tamage kema neramasamuazamo, tamagri ha' vahera nemanufi?
Är jag då nu vorden edar ovän, att jag säger eder sanningen?
17 Antahiho, e'i ana vahe'mo'za tamagrira masavenke hu'za tamavrenaku nehazanagi, tamagrira tamaza hunakura anara nosaze. Zamagra nagriteti tamavazu hu'za zamagrarega antesageta zamaza hanazegu anara nehaze.
De nitälska eder icke rätteliga, utan vilja draga eder ifrå mig, att I skolen nitälska dem.
18 Hianagi nagrama omanisua knafine, maka zupa knare tamavutmava'ma huzanku'ma hanavematisazana, e'i knare zantfa hugahie.
Så är nu väl godt nitälska, då det sker om det godt är alltid, och icke allenast då jag tillstädes är.
19 Mofavre'nimote Anumzamofo mofavre'manita, Kraisimpina nena vahekna hutma manisazegu'ma tamagri'ma tamaza hunaku'ma nehugeno'a a'nemo mofavre kasente'naku nehigeno ata negriankna nata negrie.
Min kära barn, hvilka jag på nytt föder med ångest, till dess Christus kommer till stadga uti eder.
20 Hianagi nagrama nagesa antahuana tamagrane menina umani'ne'na, fruhuna kea hu'naku nehue. Na'ankure nagra nankna hu'na tamaza hugahue, antahintahinimo'a savri nehie.
Jag ville väl att jag nu vore när eder, och förvandla kunde mina röst; ty jag vet härnäst ingen råd med eder.
21 Hagi tamagra nasmiho, kasegemofo agorga'a manize nehaze vahe'mota, tamagra kasegemo'ma hu'nea kea ontahinazo?
Säger mig, I som viljen vara under lagen: Hafven I icke hört lagen?
22 Na'ankure anage huno avontafepina krente'ne, Abrahamuna tare ne' mofavre'a mani'na'e, mago mofavrea kazokzo a'mofo mofavregi, magora kazokzo osu a'mofo ne' mofavre mani'ne. (Jen-Agf 16:15, 21:2)
Ty det är skrifvet, att Abraham hade två söner; en af tjensteqvinnone, den andra af den fria.
23 Hianagi kato a'mo Haga ne' mofavrema kasente'neana mopafi vahe'mo'za nehazaza huno ksentegeno, Sera'a kazokzo osu a'mo'a Anumzamo huvempa hu'nea ne' mofavre kasente'ne.
Men den som var af tjensteqvinnone, han var född efter köttet; men den af de frio, han var född genom löftet.
24 Ama ana a'tremokizni kemo'a Anumzamo'ma Agra'a vahe'enema hagerafino manizamofo kemofo erinte'ama hu'ne. Haga'a kazokzo a'mo'a Sainai agonafima Anumzamo'ma huhagerafi'nea kemofo hu avame huno mani'ne. Agri nagapinti'ma fore'ma haza naga'mo'za kasegemofona kazokzo naga mani'naze.
Hvilka ord betyda något; ty dessa äro de tu Testamenten; ett af det berg Sina, som föder till träldom, hvilket är Agar;
25 Hega'a Arabia kaziga Sainai agonane, menima me'nea Jerusalemi rankuma huvame huno mani'ne. Na'ankure agrane mofavre'araminena kazokzo naga mani'naze.
Ty Agar heter i Arabien det berg Sina, och sträcker sig emot Jerusalem, det nu är, och är icke fri med sinom barnom.
26 Hianagi anagamu monafi me'nea Jerusalea, tagri nerarera kazokzo osu a'mo hu avame huno mani'ne.
Men det Jerusalem som ofvantill är, det är den fria; hon är allas vår moder.
27 Na'ankure anage huno avontafepina krente'ne, Muse huo mofavre kase onte a'moka, mofavre antezampi katama nogrimoka, ranke hunka kezatio. Na'ankure mofavrema kase onte a'moka nevema mani'nea ara agaterenka, rama'a mofavre kasentegahane hu'ne. (Ais 54:1.)
Ty det är skrifvet: Var glad, du ofruktsamma, du som intet föder; brist ut och ropa, du som icke är hafvandes; ty den ensamma hafver flera barn, än den som man hafver.
28 Hagi nenafugata, tamagra Anumzamo Abrahamu huvempa hunte'nea mofavre Aisakinkna hutma mani'naze.
Men vi, käre bröder, äro löftsens barn efter Isaac.
29 Hianagi vahe'mo'za mofavrema erifore nehaza kantetima kasema ante'nea mofavremo'a, Avamumofo kanteti'ma fore'ma hu'nea mofavrea hazenke ami'ne. Meninena anahu avu'ava zana me'ne. (Jen-Agf 21:9)
Men såsom den, som då född var efter köttet, förföljde honom som född var efter Andan; så går det ock nu.
30 Hianagi avontafemo'a na'ane huno hu'ne? Kazokzo a'ene mofavre'anena avare atro hu'ne. Agra mago'azana e'origahianki, kazokzo osu a'mofo ne' mofavremo maka'zana erisinti haregahie huno hu'ne. (Jen-Agf 21:10-12)
Men hvad säger Skriften? Drif ut tjensteqvinnona med hennes son; ty tjensteqvinnones son skall icke blifva arfvinge med dens frios son.
31 E'ina hu'negu nenafugata, tagra kazokzo a'mofo mofavrea omani'nonanki, kazokzo osu a'mofo mofavre'rami mani'none.
Så äro vi nu, käre bröder, icke tjensteqvinnones söner, utan dens frios.
